Bakgrund: Hypotermi definieras som en kroppstemperatur under 36 °C. Inom operationsmiljön är ofrivillig hypotermi ett vanligt fenomen. Det finns statistik som visar att upp till 90 % av alla patienter drabbas mild hypotermi. Hypotermi delas in i tre kategorier: Mild, medel och svår hypotermi. Komplikationer av hypotermi kan leda till shivering, EKG förändringar och tidig död. Syfte: Syftet var att identifiera och utvärdera perioperativa metoder för att förhindra förekomst av oavsiktlig hypotermi hos patienter i generell anestesi. Metod: Systematisk litteraturstudie, sökningar genomförda i PubMed, Cinahl, Scopus och Web Of Science. Efter kvalitetsgranskning återstod 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: I arbetet presenteras 9 omvårdnadsåtgärder och 2 medicintekniska värme förebyggande åtgärder. I resultatet noteras en signifikant skillnad mellan aktiv och passiv förebyggande uppvärmning. Kärntemperaturen är högre intra- och postoperativt hos interventionsgruppen där aktiv åtgärd använts. Ofrivillig hypotermi ses mer frekvent vid användande av passiva åtgärder. Den effektivaste metod för att förhindra hypotermi är forcerad varmluftstäcke som skall påbörjas minst 10 minuter preoperativt. Slutsats: Genom att påbörja preoperativt uppvärmning minst 10 minuter före operationsstart ses en minskad risk för ofrivillig hypotermi. Den bästa metod för att förhindra ofrivillig hypotermi är att använda sig av varmluftstäcke satt till minst 41°C.

Introduktion: Hypotermi uppstår under operation när patienten är exponerad för kyla och är under anestesi, där deras temperaturreglering fungerar suboptimalt. Komplikationer kan uppstå på grund av hypotermi, i värsta fall kan patienten avlida. Det viktigt att alla professioner inom operationsvården behärskar förebyggande metoder och hur hypotermi åtgärdas. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationsteamets erfarenheter rörande hypotermi inom perioperativt vård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades 16 personer med olika professioner inom operationsteamet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av två huvudkategorier, Hypotermi är ett problem och Att framgångsrikt förebygga hypotermi. Utifrån dessa huvudkategorier formades sex underkategorier. Konklusion: Att hypotermi fortfarande förekom i samband med operation sågs som ett problem och lidande för patienterna. Följsamhet till riktlinjer gällande hypotermi var essentiellt för att undvika att patienter drabbades. Det rådde oenighet om vissa förebyggande åtgärder. Att inneha kunskap och erfarenhet var framgångsrikt för att förebygga hypotermi medan en brist på kunskap och erfarenhet bidrog till ökade risker för att patienterna drabbades.

Introduktion: Hypotermi uppstår under operation när patienten är exponerad för kyla och är under anestesi, där deras temperaturreglering fungerar suboptimalt. Komplikationer kan uppstå på grund av hypotermi, i värsta fall kan patienten avlida. Det viktigt att alla professioner inom operationsvården behärskar förebyggande metoder och hur hypotermi åtgärdas. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationsteamets erfarenheter rörande hypotermi inom perioperativt vård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades 16 personer med olika professioner inom operationsteamet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av två huvudkategorier, Hypotermi är ett problem och Att framgångsrikt förebygga hypotermi. Utifrån dessa huvudkategorier formades sex underkategorier. Konklusion: Att hypotermi fortfarande förekom i samband med operation sågs som ett problem och lidande för patienterna. Följsamhet till riktlinjer gällande hypotermi var essentiellt för att undvika att patienter drabbades. Det rådde oenighet om vissa förebyggande åtgärder. Att inneha kunskap och erfarenhet var framgångsrikt för att förebygga hypotermi medan en brist på kunskap och erfarenhet bidrog till ökade risker för att patienterna drabbades.

Accidentell hypotermi är ett tillstånd som uppstår när kroppstemperaturen oplanerat sjunker under 35 grader Celsius. Att uppleva obehag av kyla eller köld leder till lidande. Detta finns beskrivet redan i gamla testamentet och accidentell hypotermi förekommer också i många olika krigsberättelser. I Sverige lever vi i relativt kallt klimat och vi utsätts ofta för låga temperaturer eller för regn. Många gånger kan människan skydda sig mot detta. Men i vissa fall utsätts vi för låga temperaturer till följd av oförutsedda händelser som i sin tur kan leda till att personen får obehagskänslor av kylan. Påföljden av en sjunkande omgivande temperatur kan leda till accidentell hypotermi. Vid vistelser i kalla miljöer utan lämplig utrustning och klädsel eller vid sjukdom/skada kan detta leda till accidentell hypotermi. När detta sker försämras kroppens olika funktioner. Komplikationer i samband med accidentell hypotermi kan vara andningsbesvär, cirkulationsbesvär, koordination svårigheter och sjunkande medvetande. Kroppen har en egen temperaturreglering som motverkar ett temperaturfall. Denna reglering kan vara nedsatt av olika sjukdomar, läkemedel, förgiftningar eller skador. Accidentell hypotermi delas in i tre allvarlighetsgrader: mild, moderat och grav. Ambulanssjuksköterskan verkar i en prehospital miljö som är väldigt varierande och stundtals krävande. Sjuksköterskan har ett ansvar att skydda patienten i denna miljö samt att minska patientens obehagskänsla av kyla, behandla och minska risken för accidentell hypotermi. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskans möjliga omvårdnadsåtgärder vid omhändertagande av patienter som drabbats av accidentell hypotermi. Metoden som användes i denna uppsats var en litteraturöversikt. Sökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i Pub Med och Cinahl. Totalt 18 artiklar har använts i resultatet. Resultatet redovisas i tre olika omvårdnadsåtgärder: passiv uppvärmning, aktiv uppvärmning samt styrning till adekvat vårdnivå. Passiv uppvärmning innebär en förbättrad isolering av patienten mot rådande omgivningstemperatur. Målsättningen är att skydda patienten mot en kall miljö och att hjälpa patienten att själv återställa sin kroppstemperatur. Utrustning för detta varierar från ambulansfiltar av polyester, reflekterande ytskiktsmaterial, filtar med vatten och ångtätt ytskikt till tjocka rescue bags av sovsäckstyp. Aktiv uppvärmning krävs vid moderat och grav hypotermi då värme måste tillföras patienten då denne inte längre har full förmåga att återställa sin kroppstemperatur. Aktiv uppvärmning med uppvärmd ambulansbårmadrass leder till ett minskat obehag av kyla hos patienter i prehospital miljö. Prehospitalt inducerade infusionslösningar har en för låg temperatur och medeltemperaturerna i klimatkammare visar på omfattande temperaturförluster under infusionstiden. Styrning av patienter till sjukhus med adekvat vårdnivå såsom hjärtlungmaskin eller ECMO leder till att fler patienter med grav hypotermi med hjärtstopp överlever. Slutsatsen är att ambulanssjuksköterskan i nuläget har begränsade omvårdnadsåtgärder i samband med omhändertagandet av patienter med accidentell hypotermi. Ambulanssjukvården behöver förbättrad utrustning för att kunna erbjuda effektivare passiv och aktiv uppvärmning för att på så vis minska patientens obehagskänsla av kyla i prehospital miljö. Behandlingsriktlinjerna behöver ses över då patienter med en moderat eller grav hypotermi behöver specialistvård och således transporteras till sådan klinik, trots förlängd transporttid.

Bakgrund: Hypotermi är ett allvarligt problem som kan drabba patienten under den intraoperativa fasen, och kan leda till en rad olika konsekvenser såsom ökad blödningsrisk, ökad infektionskänslighet och förlängd återhämtningstid. Det finns flera metoder för att förebygga intraoperativ hypotermi, men dessa metoder har varierande effekt. Det är därför viktigt att anestesisjuksköterskan har tillräcklig kunskap om hur olika uppvärmningsmetoder optimerar kroppstemperatur intraoperativt.Syfte: Syftet var att beskriva åtgärder för att förebygga intraoperativ hypotermi hos vuxna patienter i generell anestesi.Metod: Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna CINAHL, PubMed och The web of Science.Resultat: Studiens resultat baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultatet delades i två olika kategorier: aktiva uppvärmningsmetoder och passiva uppvärmningsmetoder. Aktiva uppvärmningsmetoder delades vidare i flera underkategorier: forcerad aktiv varmluft, termiska textilier, termisk madrass och uppvärmda infusioner. Resultatet visar att aktiva uppvärmningsmetoder har bättre effekt mot intraoperativ hypotermi jämfört med passiva åtgärder.Slutsats: Uppvärmningsmetoder har varierande effekt mot intraoperativ hypotermi, men aktiva uppvärmningsmetoder var mest effektiva för att förebygga intraoperativ hypotermi. Anestesisjuksköterskan måste ha kunskap om eventuella problem som kan drabba patienten under operation och vidta rätta åtgärder för att skydda patienten när patienten inte kan förmedla sig.

Hypotermi under anestesi är för anestesisjuksköterskor ett välbekant problem som kan ge komplikationer och obehag för patienten. Aktiva omvårdnadsåtgärder krävs för att förebygga hypotermin. Varmluftstäcke är idag den vanligaste metoden för att värma peroperativt, men är i vissa situationer otillräcklig för att förebygga hypotermi. Syftet med föreliggande studie var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende alternativa metoder för att förebygga peroperativ hypotermi hos vuxna patienter kontra varmluftstäcke. Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio kvantitativa artiklar. I studiens resultat framkom fem metoder. Varmvattendräkt och pulserande negativt tryck var effektivare än varmluftstäcke för att undvika peroperativ hypotermi. Kolfiberfilt var likvärdig, elektrisk värmedyna visade motsägande resultat medan strålningsvärme inte var lika effektiv som varmluftstäcke. / Hypothermia is common in anaesthetized patients and is a well known problem for nurse anaesthetists that can cause complications and discomfort for the patients. Active nursing interventions are needed to prevent hypothermia. Forced-air warming is the most common method for peroperative warming, but are in some situations inadequate to prevent hypothermia. The aim of this study was to interpret the research literature to find out alternative methods in preventing perioperative hypothermia in adult patients versus forced-air warming. The design of this study is a literature review, including ten quantitative articles. The results showed five methods. Warmwatergarment and Locally applied warm water and pulsating negative pressure were both more effective than Forced-air warming to maintain body temperature during surgery. Resistive heating are comparably effective, Electric heating pad showed contradictory results while Radiant heating was not as effective as forced-air warming.

No description available.

Introduktion: Hypotermi är ett tillstånd som patienten kan drabbas av i den perioperativa vården. Det leder till ökat lidande hos patienter, ökade kostnader och förlängda vårdtider. Trots att hypotermi är ett välkänt forskningsområde förekommer det hos patienter i den perioperativa vården. Operationssjuksköterskan är en av de professioner som arbetar inom den perioperativa vårdkedjan, denna litteraturstudie sammanställer aktuell forskning för att belysa operationssjuksköterskans perspektiv i det förebyggande arbetet för att motverka hypotermi hos patienter. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder för att undvika att patienter drabbas av hypotermi under den perioperativa vården. Metod: En litteraturstudie, sammanställning av aktuell forskning via databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar som inkluderades i studien är kvalitativa som publicerades mellan 2010-2023. Resultat: Resultatet delades upp i huvudteman och subteman. Två huvudteman uppstod med efterföljande subteman: “Förebyggande och korrigerande omvårdnadsåtgärder” med subtema “Indirekta åtgärder för att förebygga”, ”Passiva åtgärder för att förhindra” och ”Aktiva åtgärder för att korrigera” samt huvudtemat ”Strävan efter att vara professionell och en advokat åt varje patient” med subtema ”Professionell kompetens och samverkan i team” och ”Etik och att förhindra lidande är drivkrafter”. Resultatet visade att det krävs kunskap om olika uppvärmningsmetoder för att de ska användas korrekt samt att faktorer som tidspress och arbetsmiljö inverkar negativt i det förebyggande arbetet mot hypotermi. Operationssjuksköterskor motiveras att arbeta förebyggande gällande oavsiktlig hypotermi för att skydda patienten mot onödigt lidande. När planering, kunskap och erfarenhet inkluderas i omvårdnadsåtgärderna bidrar det till minskad risk för hypotermi. Kliniska implikationer: Studien visade på att det krävs att operationssjuksköterskor behöver tid för planering i sitt arbete och vid planering har operationssjuksköterskor tid att ge varje patient omvårdnadsåtgärder för att motverka hypotermi, detta bidrar till en mer patientsäker vård. Operationssjuksköterskan har ett medvetandetänk att utföra arbetsmoment som hjälper till att hålla patienten normoterm.

Introduktion: Hypotermi är ett tillstånd med en kroppstemperatur ≤ 36°C som uppstår hos ca 70% av alla som opereras och ger en ökad risk för flertalet komplikationer. Enligt rekommendationer skall monitorering ske vid alla operationer längre än 30 minuter, och kroppstemperaturen bör därför alltid monitoreras perioperativt i samverkan med förebyggande interventioner. Syfte: Syftet med studien var att studera perioperativ hypotermi med följande två frågeställningar; förekomsten av hypotermi hos patienter som genomgår ett operativt ingrepp kortare än tre timmar och sjuksköterskor specialiserade inom operation-, och anestesisjukvårds kliniska resonemang kring temperaturmätning och hypotermiförebyggande omvårdnadsåtgärder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie, där datainsamlingen utfördes med hjälp av ett studieprotokoll och en webbkonstruerad enkät bestående av egenformulerade frågor. Svarsfrekvensen var 17,2% (n=12) respektive 70% (n=16). Data sammanställdes i programmet Microsoft Excel och analyserades deskriptivt, samt analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Kroppstemperaturen hos samtliga deltagare sjönk någon gång under det perioperativa förloppet och hypotermi förekom hos 66,7%. Nära hälften av specialistsjuksköterskorna uppgav att de saknar kunskap om rekommendationerna och det framkom en skillnad gällande mätning beroende på operationens längd. De ansåg att den främsta orsaken till skillnaden gällande mätning av kroppstemperaturen var en ökad exponeringstid och en ökad medvetenhet om hypotermi vid längre operationer. Bristande förutsättningar ansågs även det vara en orsak till att rekommendationerna inte efterföljs. Slutsats: Hypotermi kan förekomma även vid kortare operativa ingrepp, och specialistsjuksköterskor upplever en skillnad gällande monitorering av kroppstemperaturen beroende på längden av det operativa ingreppet. Denna studie synliggör att det finns bristande kunskap om hypotermi och en bristande följsamhet till rekommendationer gällande monitorering av kroppstemperaturen perioperativt.

Background:  Children going through surgery are likely to develop hypothermia caused by anesthesia, which can have severer consequences both peri and postoperatively. With increased understanding and knowledge regarding the correct methods for prevention, hypothermia caused by anesthesia in children can be reduced. This in turn, will lead to better and safer care. Aim: To describe the presence of hypothermia in children undergoing anesthesia. Also, this study will look at how the nurse anesthetists’ different interventions to preserve heat affect the occurrence of hypothermia. Methods: A descriptive retrospective study was performed. Medical records were reviewed to collect data. Results: The result showed that despite interventions to preserve heat were implemented, hypothermia caused by anesthesia still occurred during surgery. Gender, age and type of operation were factors that did not correlate with the presence of hypothermia. The length of surgery was shown to have some negative correlation with presence of hypothermia. Nursing interventions to preserve heat had no significant association with hypothermia. Conclusions: Nurse anesthetist used different combinations of interventions to preserve heat and reduce the risk for hypothermia in children. The majority of children obtained three or more different interventions aimed to preserve heat. Despite this, several children developed hypothermia during surgery. By increasing the nurse anesthetists’ knowledge and awareness regarding hypothermia caused by anesthesia, it can lead to improvement in providing safe care and reduce the number of cases where hypothermia occurs. Continued similar studies could lead to more person-centered care with personalized policies and amend the methods used regarding hypothermia caused by anesthesia. / Bakgrund: Barn som opereras löper stor risk att drabbas av anestesiinducerad hypotermi. Anestesiinducerad hypotermi kan leda till allvarliga konsekvenser både peri- och postoperativt för barnet.  Med ökad förståelse, kunskap och rätt metoder kan anestesiinducerad hypotermi reduceras och öka förutsättningar till en säker vård. Syfte: Att beskriva förekomsten av hypotermi vid rutinbarnanestesi. Ett annat syfte är att studera hur anestesisjuksköterskans olika värmebevarande omvårdnadsåtgärder associeras med uppkomsten av hypotermi. Metodbeskrivning: En deskriptiv retrospektiv journalgranskningsstudie genomfördes och 147 journaler granskades. Resultat: Studiens resultat påvisade att anestesiinducerad hypotermi förekom under operationsperioden även om värmebevarande åtgärder användes. Kön, ålder och typ av operation var inte associerade med förekomst av hypotermi. Operationstiden visade sig ha en svag negativ korrelation med förekomsten av hypotermi. Värmebevarande omvårdnadsåtgärder hade ingen signifikant association med hypotermi. Slutsats: Anestesisjuksköterskan använde olika kombinationer av värmebevarande åtgärder för att minska risken för utveckling av hypotermi hos patienterna. Majoriteten av barnen erhöll tre eller fler värmebevarande åtgärder. Trots det hade flera barn hypotermi under operationen. Att försöka öka kunskapen och medvetenheten hos anestesisjuksköterskan om anestesiinducerad hypotermi, dess risker och konsekvenser samt förebyggande åtgärder kan om möjligt leda till ökade förutsättningar för en säker vård och minskat antal patientfall där oavsiktlig hypotermi förekommer. Fortsatta liknande studier inom forskningen skulle möjligt kunna leda till mer personcentrerad vård med individanpassade riktlinjer, metoder, handlingsplaner gällande anestesiinducerad hypotermi.