Problemområde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebär tyvärr en hel del problem. Det tydligaste vi står inför idag är att IP-adresserna håller på att ta slut. För att bli av med problemet används olika temporära lösningar ("lappningsteknik") men även en permanent lösning utvecklas, nämligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har även många andra funktioner så som säkerhet och bättre routinglösningar. Vi ställde oss då frågan varför har ingen övergång skett trots dessa fördelar. Frågeställning: Var i övergången mellan IPv4 och IPv6 står vi idag? Varför har inte övergången mellan IPv4 och IPv6 redan skett? Vilka är de största anledningarna och vilka fler möjliga finns det? Slutsats: Arbetet visar att tiden för en övergång ännu inte är inne. Huvudanledningarna är att det saknas produkter och en allmän anledning för en migration.

This thesis has compared the Mobile IPv4 and Mobile IPv6 to find out which of them performs better when it comes to send datagram from the correspondent node to the mobile node. The tests that were made to measure performance were latency, TCP/UDP throughput, loss and delay, as well as time measurement for connectivity loss for the mobile node while roaming. The tests were done using Cisco equipments and Microsoft Windows 7 Professional OS. Due to the hardware and software used, the route of datagram was the same in both scenarios since Cisco routers and Microsoft Windows 7 OS does not support route optimization for Mobile IPv6. The results showed that Mobile IPv4 performed better in all the tests done.

Det nuvarande kommunikationsprotokollet på Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och används idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nästan 40 år gamla protokollet räcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke på Internets explosionsartade tillväxt har en global adressbrist uppkommit i dagens värld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav ställs på fler IP-adresser samt en förbättrad säkerhet. Vi står idag inför en stegvis övergång till det nya protokollet på Internet, IPv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda säkerhetsfunktioner samt andra fördelar. Trots att nyhetsvärlden och flera entusiastiska organisationer har uppmärksammat de tekniska fördelarna med IPv6 under en längre tid finns det i dagens läge en ointresserad marknad och flera företag har inte påbörjat arbetet ännu. Rapporten undersöker vad som hindrar företagen i Västra Götalandsregionen att påbörja migreringsarbetet mot IPv6. Resultatet pekar på ett nutida samhällsproblem inom IT-världen. Behovet av IPv6 är lågt och få har börjat planera för en övergång. Flera är positivt inställda till NAT-tekniken, som har motverkat adressbristen sedan slutet av 90-talet. Internetleverantörerna ställer inga krav och migreringsarbetet kan komma att bli mycket kostsamt och tidskrävande till en början, men samtidigt öppna upp för nya affärsmöjligheter inom IT-branschen. Vidare kan tydligare statliga direktiv behövas för IPv6, vilket var en avgörande faktor för utvecklingen i Asien.

Den här rapporten tog sin början i det faktum att många företag och organisationer idag inte är insatta i vad IPv6 innebär och hur de ska gå tillväga för att implementera IPv6. Det fanns vid tillfället ingen komplett metod för hur en analys av ett nätverk gick till, vad som var viktigt att tänka på, vilka tekniker som fanns tillgängliga och hur dessa implementerades. För att underlätta framtida övergångar till IPv6 bestämde vi oss för att utveckla en generell metod som användaren kan följa och läsa sig till vad de behöver tänka på vid varje steg. Metoden ger också exempel på hur användaren kan göra analyser och undersökningar som leder fram till en lösning som kan fungera för deras behov. Metoden besvarade frågeställningen ”Vad behöver ett företag göra för att kunna implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö?” Övergången till IPv6 är igång och många tekniker är inte färdigutvecklade. För att ta fram lösningar som fungerar för olika scenarier gjordes efterforskningar på både IP version fyra och version sex samt vilka övergångs-tekniker som är att rekommendera. Ett antal övergångs-tekniker valdes ut och sattes upp i ett testlabb där IPv6-funktionaliteten verifierades. För att ta fram en metod som täckte upp de vanligaste scenarierna diskuterades frågan med Empir AB, ett företag som arbetar med IT-lösningar och som tillhandahåller egna tjänster. Deras nätverk analyserades och det arbetet låg till grund för utformningen av metoden. Eftersom alla tekniker i metoden testades i laborations-nätverket fastställdes IPv6-funktionalitet genom att testa olika tjänster över nätverket. Testerna visade att det var fullt möjligt att implementera IPv6 efter en steg för steg-modell. Resultatet av arbetet kan användas för att initiera och fullfölja en övergång till IPv6 då användaren har en metod att följa, rekommendationer på vad som behöver göras och föreslagna lösningar som kan implementeras enligt anvisningar. / This report began with the fact that many companies and organizations today do not have any or little knowledge about IPv6 and what it means, nor do they know how to implement it. At the time of writing there were no complete method for how an analysis of a network were done, what was important to think on and which techniques were available. To ease future transitions to IPv6, we decided to develop a general method that a user could follow step by step, with instructions for what to think on at each step. The method also gives examples on how the user could do an analysis and examinations, and it eventually leads to a solution based on their needs. The method answers the question "what does a company need to do to be able to implement IPv6 in an already existing network?" The transition to IPv6 is happening and many techniques is still in development. To be able to present solutions that work with different needs, research in IP version four, version six and in transfer techniques were done as well. A set of transfer techniques was chosen and set up in a lab network where IPv6 functionality was verified. To develop a method that covered most of the common scenarios, the question were discussed with Empir AB, a company that works with IT solutions that hosts their own services. Their network was analyzed and the result was the foundation for the method. Since all techniques in the method were tested in the lab network, the IPv6 functionality was verified by testing different services over the network. The tests showed that it was possible to implement IPv6 after a step by step model. The result of this work can be used to initiate and follow through with a transition to IPv6 since the user have a method to follow, recommendations to what needs to be done and proposed solutions that can be implemented after instructions.

Den här uppsatsen går teoretiskt och praktiskt igenom IPv6 för att skapa en förståelse för det nya protokollet. Uppsatsen beskriver utöver den teoretiska genomgången av protokollet även det praktiska arbete som ligger bakom implementationen som är tänkt att kunna ge såväl privatpersoner som mindre organisationer tillgång till en säker IPv6 lösning även om Internetleverantören endast kan erbjuda IPv4.   Arbetet är gjort på eget initiativ då behovet av kunskap kring IPv6 växer lavinartat och då privatpersoner troligen kommer att vara bland de sista som erbjuds IPv6 direkt från sin Internetleverantör. / This paper takes a theoretical as well as a practical approach to what IPv6 is in order to create an understanding for the new protocol. In addition to the theoretical review of the protocol, this paper also describes the work that has been done in order to create an implementation that is supposed to bring  secure IPv6 support to both private individuals and smaller organizations, even if the Internet service provider only offers IPv4.   This paper and implementation is done on a personal initiative, since the need for knowledge regarding IPv6 is rapidly increasing and private individuals probably will be among the last to be offered native IPv6 support from their Internet service providers.

With IPv4 addresses running out there is a need for IPv6 compatible routers. This study aims to find open source routers that have support for IPv6 and compare it in terms of performance to IPv4 to see if there are any differences in performance. In addition to this the chosen routers have also been evaluated in terms of security and other desired features. An experiment and a theoretical study evaluating this was carried out to help companies and individuals wanting to use IPv6 make choices in what open source router to use. Different performance factors were taken in to consideration as well as security features. There were no significant differences between IPv6 and IPv4 with IPv4 slightly beating IPv6. Between the routers there were some differences with the VyOS router outperforming pfSense in terms of throughput but pfSense had lower latency values. Depending on the requirements for a specific network environment the results of this study could be used to pick an IPv6-enabled open source router distribution.

Master‘s thesis is focused on basic characteristics of data transmissions in computer networks. In forepart I digestedly described basic characteristics computer networks, metods of their measurement and valuation. Computer networks type LAN as well as wireless computer networks Wifi, are mentioned. In second part I realized my own proposition of basic characteristics measurement. This proposition is used for SW applications development. Main goal of these applications is measurement of packet delay, packet jitter, paket loss and available bandwidth. I described details of SW applications and realized measurement of real computer networks in the end.

This diploma thesis is interested in establishment of QoS filtering on IPv6 protocol usány Linux. Thesis describe protocol IPv4 and protocol IPv6 and their differences. Problematic is implement to Linux. Because this problem is implement in Linux, I describe a few distribution of Linux in thesis. Another part of thesis are about QoS and about QoS implement on TCP/IP model. In practise part is make a propsal resolution working site under protocol IPv6 in Linux. Realize include install of server, clients and their configuration. Realize include script, that account, take control of the traffic. Changeing traffic is show in graphs. Graphs of measure are comented and outcome clear up. All graphs and scripts are add to attachments.

This master thesis deals with creating laboratory exercises for students in simulator NS-3, where the IPv4 and IPv6 protocols, unicast and multicast transmission types, quality of services in wireless networks, furthermore protocols TCP and UDP are analyzed. The first section describes the NS-3 network simulator, the Eclipse development environment and the method how to connect them. In the next section protocols IPv4 and IPv6 are presented, the structure of the headers and the technique of fragmentation are described in detail. Based on this a laboratory exercise is created which deals with comparison of protocols IPv4 and IPv6. In the next section the types of transmissions are described, furthermore the multicast transmission type is explained more in detail. In the next practical section the second laboratory exercise is created, which deals with comparison of unicast and multicast transmission types. The subject of the following section is ensuring quality of services in data networks, the EDCA access method is discussed more in detail. In the next section the EDCA access method is implemented in a simulation as a laboratory exercise, in which the impact of the access category of EDCA to different transmission parameters is investigated. The next section deals with protocols TCP and UDP, furthermore with the structure of their headers. In the last section a laboratory exercise is created, in which the properties of the protocols TCP and UDP are compared.

This master’s thesis deals with creating a universal module with Ethernet interface and its using for digital values measurement. The main module components are gate array FPGA, microprocessor, PHY chip and RJ45 connector. Printed circuit board is in this thesis designed in Eagle. The chase for board is drawn in SketchUp and printed on a 3D printer. There is a code implemented in created universal module that is performing the function of logic analyzer. Data measured by the analyzer are sent to the Ethernet using UDP/IPv4 protocol. The last part is creating an application in C# to display the measured waveforms on a PC.