Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Samhället har många sociala problem, med anledning av dessa har professionen socialt arbete vuxit fram. Inom professionen finns socialarbetare med socionomexamen. Socionomutbildningen är en generalistutbildning som arbetar över ett brett fält. Syftet med denna studie är att undersöka hur en del socionomer i olika yrkesroller kan se på sin professionella identitet i förhållande till sin generalistutbildning kontra sin specifika yrkesroll och hur detta påverkar deras arbetssituation. I denna kvalitativa studie har fyra yrkesverksamma socionomer intervjuats individuellt med en semi-strukturerad utformning. En kurator, en enhetschef, en socionom och en socialsekreterare som alla har tagit examen vid Umeå Universitet har intervjuats. Analysen bygger på en kvalitativ konventionell innehållsanalys där resultatet har kodats och kategoriserats. Resultatet visar på att det är svårt för socionomerna att förstå sin professionella identitet. Studien visar på att det finns ett glapp mellan teori och praktik där examen och yrkesroll inte har en direkt koppling och där samhället har höga förväntningar på professionen. Vad som tydliggörs i studien med hjälp av tidigare forskning samt KASAM-teorin är att socionomutbildningen saknar specialisering och tydliga gränser samt att arbetsgivarorganisationerna saknar tydliga riktlinjer för intervjupersonernas yrkesroller.

Detta är en studie som undersöker hur barn i förskolan skapar genus i stunden och hur barn skapar grupperingar och hur grupperna påverkar dem. Syftet med studien var att ta reda på hur barn samtalar om genus utifrån barnböcker. Metoden som använts är av kvalitativt slag och fokusgruppsintervjuer har använts. Grupper om fyra barn har lyssnat till fyra olika barnböcker och därefter har en diskussion genomförts. Resultatet visar att gruppens betydelse har en avgörande roll när genus skapas bland barnen och att själva boken är av liten vikt, istället är det samtalet som sker under och efter högläsningen som är av pedagogisk relevans ur ett genusperspektiv.

Kunskapstester inom arbetslivet är vanligt förekommande. Tidigare forskning kring reaktioner på testning kopplad till arbetsplatsen fokuserar på arbetssökande. Sådan forskning tar inte hänsyn till kontexten att redan anställda medarbetare hunnit identifiera sig med arbetsplatsen. Syftet med arbetet var att undersöka reaktioner hos anställda som skriver tester samt undersöka vad som händer med deras identitet. Undersökningen genomfördes genom att intervjua medarbetare på en svensk storbank som skrivit SwedSecs licensieringstest. Både respondenter som klarade licensieringstestet och inte klarade testet intervjuades för att få ett så brett underlag som möjligt samt för att kontrasten mellan grupperna skulle leda till en bättre bild av vad som händer med deras identitet. Resultatet blev att starka starka reaktioner kring rättvisa och relevans iakttogs hos respondenterna samt att deras identitet förstärktes eller försvagades utifrån testresultatet. Konsekvenser på reaktionerna noterades också. Det bildades ingrupper och utgrupper och respondenterna blev negativt inställda mot medlemmar av den motsatta gruppen.

Forskning visar att en stark företagskultur kan likställas med ett informellt regelverk som ger arbetstagarna riktlinjer för hur de bör agera utifrån företagets mål. Trots att det inom många branscher idag finns starka företagskulturer som ställer krav på arbetstagaren så är studier utifrån arbetstagarens perspektiv relativt bristfälliga. Det har däremot utförts mycket forskning kring effekter av företagskultur utifrån arbetsgivarens perspektiv. Denna studie ämnade därför att undersöka hur arbetstagare förhåller sig till en stark företagskultur samt hur deras identitet påverkas av det. Genom att få insyn i subjektiva upplevelser var förhoppningen med studien att kunna bidra med en förståelse kring arbetstagares identitetsskapande i relation till företagskultur. Vid insamlingen av empiriskt material utfördes kvalitativa intervjuer med 10 personer som har erfarenhet av en stark företagskultur på ett företag inom säljbranschen. Hälften av intervjupersonerna är nuvarande anställda och resterande har tidigare varit anställda på det aktuella företaget. Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats i relation till Tajfel och Turners teori om social identitet, Goffmans teori om roller och framträdande samt Collins teori om interaktionsritualer. Resultatet visade att arbetstagare väljer att anpassa sitt beteende efter önskvärda personlighetsdrag som uppmuntras på arbetsplatsen. Hur identiteten påverkas av den starka företagskulturen visade sig bero på hur arbetstagarnas personliga identitet i grunden skiljer sig från de önskvärda personlighetsdragen på arbetsplatsen samt hur mottagliga de är för att förändra sin sociala identitet, vilket således avgör i vilken grad det resulterar i påfrestningar på den personliga identiteten.

The purpose of the thesis is to study how young people with a foreign background transfromtheir identity between two different cultures after they have moved to Sweden. Seven semistructured interviews have been conducted with young people from a vulnerable area in medium-sized city in Sweden. The young people come from different societies that are considered non-individualistic communities, they have lived in Sweden for at least 10 years. The theoretical perspectives: the social identity of Richard Jenkins and the cultural identity of Nader Ahmadi are applied in the essay. Keywords in the survey are the informants' self-identification which include cultural belonging to the Swedish culture and the importance of contact with Swedish society.  Social networking is another keyword. Another theme is experience of meetings with the new society. The change in identity is examined in particular. The family's influence as well as celebrations from the original culture are analyzed in relation to the new Swedish identity. The two aims: How do young people with foreign background identify themselves between two cultures? As well: What are the four concrete barriers according to the informants who influence the creation of identity in the new culture? Answered with detailed analyzes of how the family, the social interaction, and the festivals from the original culture limit the transition to the new identity. The research results are in line with Ålund and Sjögrens' results, which show that immigrant youths  prioritize the family instead of themselves in comparison with the Swedish society that is characterized by an individualistic system. The thesis supports previous theory formation. Future research could determine whether the parents' attitude to Swedish culture can affect the identity decelopment of their child.

<p>Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats. Den gemensamma nämnaren för dem har varit att deras föräldrar kommer från ett utomnordiskt land.Studiens resultat visar på att barn till utrikesfödda, i denna studie, idag har en positiv inställning till sin utländska bakgrund. De upplever sig själva tillhöra först och främst en etnisk grupp. Vilken grupp det är varierar då interaktionen med det omgivande samhället har en stor betydelse. Både föräldrarna men också det svenska samhället (med dess maktstrukturer) har en inverkan på dessa individers upplevelse av sin etniska identitet. Det har också framkommit att merparten av de intervjuade inte upplever sin utländska bakgrund som en börda i det svenska samhället, exempelvis vid sökandet av arbete på den svenska arbetsmarknaden.</p>