Företag är idag verksamma i en global värld där teknikens snabba utveckling och kundernas alltmer differentierade behov sätter sin prägel på det rådande dynamiska konkurrensklimatet. För att svara mot den dynamiska marknaden använder sig företag av olika strategier. Strategi kan definieras som ett medvetet sökande efter handlingsplan som utvecklar och förstärker företagets konkurrensfördelar. Många företag väljer idag att investera i automatlager för att säkerställa sina konkurrensfördelar. Syftet är att beskriva implementeringsprocessen av ett nytt automatlager på IKEA Industry med fokus på att identifiera motståndet som kan uppstå bland medarbetarna i de olika faserna samt hur motståndet kan hanteras under projektets olika faser. Studien är en fallstudie som genomförts på IKEA Industry fabrik i Älmhult, ett företag verksamma inom möbelindustrin. Den största delen av datainsamlingen är hämtad ifrån intervjuer där respondenterna identifierades utifrån ett snöbollsurval. IKEA Industry interna dokumentation kring projektet och vetenskapliga artiklar är utgör sekundärdata. Resultatet som framgick var att implementeringsprocessen består av fyra olika faser: förstudie, planering, genomförande och uppföljning. Motstånd som identifierats är osäkerhet, oro, anställningstrygget, arbetsglädje. Hanteringen av motstånd tillämpas genom kommunikation, delaktighet, information och utbildning.

Den här etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehållsanalys av två reklamfilmer från 2013 och 2014 från Volvo, samt genom fältobservationer på Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter bygger på Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehållsanalysen undersöks hur varumärkena använder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som är budskapsbärare av normer, värderingar och mening. Undersökningen visar att varumärken som Ikea och Volvo upprätthåller, reproducerar och konstituerar en föreställning om en svensk identitet och därmed även den nationella gemenskapen.

Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modelläsare konstrueras i förhållande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förändrats över tid. Nedan följer en diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, SFL, som grundverktyg men då analysunderlaget innehåller en stor del bilder finns även ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar på Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gäller tolkning av andra semiotiska artefakter än verbalt språk. Analysen visar att säljdiskursen har genomgått en betydande förändring under de senaste 40 åren. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte längre inredning med argumenten kvalitet eller design. Diskursen 2013 beskriver istället livsstilskoncept och erbjuder modelläsaren möjlighet att stärka sitt personliga varumärke. Vilken familjemedlems behov som ska uppmärksammas eller tillfredställas skiftar över tid. Tilltalet har gått från ett textuellt och semiotiskt pluralt ni-tilltal, till ett nästan helt uteslutande textuellt singulärt du-tilltal. Även semiotiken visar på en utveckling mot individualisering. I de senare katalogerna realiseras parrelationen i första hand via inanimata objekt som kläder och skor och i mycket liten utsträckning via personer. Barnet däremot ges en allt mer framträdande roll över tid och i 2013 års katalog utgör barnets behov det främsta säljargumentet efter individens valfrihet. I samma katalog är det uteslutande mannen som realiseras som vårdgivare. Kvinnan som mamma har idag lägre status än tidigare. Däremot realiseras kvinnan utan barn med allt högre status. Detta och analysen av hur deltagarnas och produkternas placering har förändrats över tid tycks implicera att den prioriterade modelläsaren är kvinna, har barn och tillräckligt god ekonomi för att kunna lägga pengar på inredning. Hon måste dock i egenskap av mamma, förhålla sig till att övriga familjemedlemmar och kvinnor utan barn realiseras med högre status.

Diplomová práce se ve své první části věnuje charakteristice trhu nábytku v České republice a představuje společnost IKEA. Druhá aplikační část se zaměřuje na celosvětový projekt IKEA pro segment malých podnikatelů, jehož smyslem je rozšířéní portfolia zázníků, růst tržeb společnosti a její mezinárodní rozvoj. Práce popisuje podstatu projektu, jeho realizaci a přínos jak pro společnost tak pro její zákazníky.

El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / This article proposes a work method reform in the production line of self-supporting telecommunication towers of a Peruvian metalworking enterprise. The problem raised considers the cost overruns caused by the delivery and dispatch of incomplete tower kits. The main process evaluated is the assembly of tower kits, which presented multiple deficiencies that we analyzed with multiple engineering tools using the eight steps of practical process improvement. We evaluated by a large scale definition the work table in the assembly and stacking of parts, defining by specific zones each part type and profile, and optimizing the total process times so as not to affect the scheduled dispatches. Thus, it is possible to minimize the number of customer returns.

My watercolor paintings on paper is a surrogate portrait of a migrant, both estranged by and familiar with the hybrid cultural predicament symbolized by IKEA and my own distant “ethnic” culture. My intention is to explore my individual identity as a female Korean artist in relation to the complex (visual) histories of different worlds.

Denna studie ger en inblick i ett stort företags kultur ur ett medarbetarperspektiv. Tidigare forskning i ämnet visar att värdeord och värderingar ofta används av företag med målet att skapa en gemensam identitet för sina anställda. I företag som lyckats skapa en stark identitet kan företagskulturen användas som konkurrensmedel eftersom stark kultur korrelerar med hög ekonomisk prestation. En identitet som manifesteras av de anställda men kan enligt vissa studier bero på att kulturen används som styrmedel av ledning och chefer. Forskningen lyfter medarbetarnas roll i att upprätthålla och utveckla företagskulturen, samt vilken roll symboler kan ha för att skapa en “vi”-känsla. Syftet med denna studie är att undersöka ett företags företagskultur genom medarbetarnas upplevelser av hur denna kultur kommuniceras och förmedlas i organisationen. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med tio anställda på IKEA, varav två är arbetsledare och två chefer, samtliga från samma varuhus. Genom att tillämpa Bourne och Jenkins (2013) teori om värderingsformer syftar studien till att analysera IKEAs värderingar i relation till begreppen värderingsklyftor och överlapp. Målet är att skapa en mer nyanserad och djupgående förståelse för hur dessa faktorer påverkar både arbetsmiljön och medarbetarnas upplevelser samt attityder inom organisationen. Studiens resultat visar att det finns överlapp i IKEAs företagsvärderingar, där anställda delar uppfattningen om att alla ska vara jämlika, hjälpa varandra och att företagets struktur bygger på samarbete. Samtidigt identifierades klyftor där medarbetarna tappar kontakten med chefer på ledningsnivå, vilket leder till grupperingar inom organisationen. Dessa grupperingar kan förklaras av medarbetarnas behov av gemenskap och engagemang. Studien visar också att medarbetare har specifika förväntningar på hur chefer och arbetsledare ska bete sig i enlighet med företagets kultur och värderingar. Chefers agerande kan därmed ha en betydande inverkan på avdelningens stämning och medarbetarnas upplevelse av företaget, vilket kan leda till antingen positiva eller negativa konsekvenser.

<p>IKEA är ett företag som säljer möbler och heminredningsartiklar. Företaget är ursprungligen från Sverige, men är idag etablerat runt om i större delen av världen. Konceptet bakom IKEA är att sälja kvalitetsprodukter till ett lågt pris för majoriteten av människorna. IKEA är idag världens största möbelhandlare och även om det finns en stor mängd konkurrenter så finns det inget företag som riktigt matchar IKEA i storlek och internationell utbredning.</p><p>IKEA Family är den kundklubb som IKEA använder sig av som ett av sina kommunikationsmedel för att upprätthålla relationerna med sina intressenter, främst kunderna. IKEA Family är skapt för att bevara relationen med de befintliga kunderna och skapa mervärde för dessa. IKEA återintroducerar för tillfället IKEA Family. Kundklubben var först introducerad för de svenska kunderna i mitten av åttiotalet, 1984 vid Kungens Kurva i Stockholm. Därefter spreds IKEA Family genom åren till ett fåtal andra länder.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera och tolka de olika värderingarna som förmedlas genom IKEA:s användande av sin kundklubb. Kundklubbar är ett relativt nytt forskningsområde med få genomförda undersökningar och därmed är IKEA Family ett högst intressant forskningsobjekt.</p><p>Problemformuleringen för vår studie är: Vilka värderingar skapas genom IKEA Familys interaktion med sina medlemmar? Vi tar i vår uppsats ett intressentperspektiv och ser alltså inte på organisationens syn på de värderingar som skapas genom IKEA Family.</p><p>För att få svar på vårt undersökningsproblem har vi genomfört 12 stycken semistrukturerade öppna intervjuer, gjorda på tre olika IKEA varuhus i Sverige. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning och anammat en abduktiv ansats. Vi har en konstruktionistisk världsåskådning och ser världen som en social konstruktion, vilket speglar vår studie genomgående.</p><p>De värderingar som enligt oss skapas genom IKEA Familys interaktion med medlemmarna är familjefokus, förmånlighet, enkelhet och snabbhet, ärlighet samt i viss mån socialt ansvar. En stark företagskultur genomsyrar hela organisationen; denna i samband med ett starkt tjänstefokus och intressenternas medskapande av värde leder till att företaget kan kommunicera de normer och värderingar som lever inom organisationen till kunderna.</p>

<p>The purpose is to improve IKEA´s understanding of how their target group of 12 to 18 years old boys and girls thinks when they visit the showrooms in the department stores. What make them enter the showrooms? Is it the colours, the furniture or the whole concept? How are they inspired to furnish their own room? Do they get ideas from the showrooms or are they looking for a specific furniture? These types of questions have increased young people´s interest for design and decoration over the last decade. It transpires with help from an article written by Vittorio Girotto and Michel Gonzalez how children are influenced in an early age by their own temperament and their natural surroundings. Children reasons and acts according to what they believe adults would have done in a similar situation.The methods that have been used during this project are interviews, surveys, observations, hypothetical persona, persona and ABL (IKEA´s own method). ABL in English stands for “Activity”, “Need” and “Solution”. With help from these methods and articles shows that it is the parents who have the greatest influence on children and youths how they choose to furnish and decorate their room. In the result of this report it is shown what youths think of the existing showrooms and even suggestions how the target group could interact with the showrooms. Suggestion for a “Theme” have been created with help from persona models, observations and interviews based on the target groups own answers. Here you can read what youths think of the existing showrooms, what is missing and what can be improved.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader.</p><p>Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats.</p><p>Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer.</p><p>Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna.</p> / <p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and obtain information about the Russian and the German market regarding laws and restrictions as well as cultural differences, to elicit useful facts for those Swedish companies thinking about an establishment in both or one of these countries.</p><p>Methodology: This thesis is based on a qualitative approach containing a case study of Ikea. Interviews with employees at the company in both Russia and Germany have been made, as well as a literature study within our study field.</p><p>Theoretical perspectives: The frame of reference is based on the theory of Porter concerning trade barriers, the theory about tariff and non-tariff barriers as well as the one about regional economic integration. It also contains cultural theories, viz. Hofstede’s theory about national culture differences and the theory about high and low context cultures.</p><p>Results: Our results show that trade barriers such as national politics and customs tariffs appear to cause the greatest problems when Swedish companies establish themselves on the Russian market, whereas cultural differences seem to be the most prominent barrier on the German market. The reason for this is the EU-membership of Germany, since EU has reduced most of the trade barriers between its members.</p>