Research related to culture, and analysis of the collected information needs frameworks to understand and solve the complex questions about cross culture behaviour and their integration, particularly when a company with strong native cultural influence starts its operation in another country which has similarly strong local culture. Using Hofstede and Trompenaars, Hampden’s dimensions of cultural understanding, this study aims to understand and assess the challenges related to integration of cultures, when Swedish MNC IKEA started its IT Operation in Shanghai, drawing conclusions about how and if the cultural behaviours did fit the existing frameworks and underlining the cultural gaps still existing in the organisation.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader. Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer. Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and obtain information about the Russian and the German market regarding laws and restrictions as well as cultural differences, to elicit useful facts for those Swedish companies thinking about an establishment in both or one of these countries. Methodology: This thesis is based on a qualitative approach containing a case study of Ikea. Interviews with employees at the company in both Russia and Germany have been made, as well as a literature study within our study field. Theoretical perspectives: The frame of reference is based on the theory of Porter concerning trade barriers, the theory about tariff and non-tariff barriers as well as the one about regional economic integration. It also contains cultural theories, viz. Hofstede’s theory about national culture differences and the theory about high and low context cultures. Results: Our results show that trade barriers such as national politics and customs tariffs appear to cause the greatest problems when Swedish companies establish themselves on the Russian market, whereas cultural differences seem to be the most prominent barrier on the German market. The reason for this is the EU-membership of Germany, since EU has reduced most of the trade barriers between its members.

IKEA är ett företag som säljer möbler och heminredningsartiklar. Företaget är ursprungligen från Sverige, men är idag etablerat runt om i större delen av världen. Konceptet bakom IKEA är att sälja kvalitetsprodukter till ett lågt pris för majoriteten av människorna. IKEA är idag världens största möbelhandlare och även om det finns en stor mängd konkurrenter så finns det inget företag som riktigt matchar IKEA i storlek och internationell utbredning. IKEA Family är den kundklubb som IKEA använder sig av som ett av sina kommunikationsmedel för att upprätthålla relationerna med sina intressenter, främst kunderna. IKEA Family är skapt för att bevara relationen med de befintliga kunderna och skapa mervärde för dessa. IKEA återintroducerar för tillfället IKEA Family. Kundklubben var först introducerad för de svenska kunderna i mitten av åttiotalet, 1984 vid Kungens Kurva i Stockholm. Därefter spreds IKEA Family genom åren till ett fåtal andra länder. Syftet med denna uppsats är att studera och tolka de olika värderingarna som förmedlas genom IKEA:s användande av sin kundklubb. Kundklubbar är ett relativt nytt forskningsområde med få genomförda undersökningar och därmed är IKEA Family ett högst intressant forskningsobjekt. Problemformuleringen för vår studie är: Vilka värderingar skapas genom IKEA Familys interaktion med sina medlemmar? Vi tar i vår uppsats ett intressentperspektiv och ser alltså inte på organisationens syn på de värderingar som skapas genom IKEA Family. För att få svar på vårt undersökningsproblem har vi genomfört 12 stycken semistrukturerade öppna intervjuer, gjorda på tre olika IKEA varuhus i Sverige. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning och anammat en abduktiv ansats. Vi har en konstruktionistisk världsåskådning och ser världen som en social konstruktion, vilket speglar vår studie genomgående. De värderingar som enligt oss skapas genom IKEA Familys interaktion med medlemmarna är familjefokus, förmånlighet, enkelhet och snabbhet, ärlighet samt i viss mån socialt ansvar. En stark företagskultur genomsyrar hela organisationen; denna i samband med ett starkt tjänstefokus och intressenternas medskapande av värde leder till att företaget kan kommunicera de normer och värderingar som lever inom organisationen till kunderna.

On the first of October 2012 the media reported that the women in the Ikea catalogue had been airbrushed in the Saudi edition. Initially the blame was put on either the Saudi government the Islamic culture or the Saudi franchise. In the end it was revealed that the Swedish company Inter Ikea Systems had the full responsibility for Ikeas actions and therefore was the culprit behind the airbrushing. On whose initiative or why the airbrushing was done the media never found out. These are answers only Ikea has, although they remain unresponsive to these questions throughout the news portrayal. This study methodology uses a qualitative content analysis as framework to further investigate the news media with support of theoretical perspectives such as media theory, power relations and cultural differences. Other theoretical themes included in this case study are gender, hegemony and discourse analysis. This study therefore investigates how the presentation of news shape and frame news in the way that they do from the basis of cultural values and power relations. The study shows that the perspectives we have of other cultures in some way are preconceptions that is shaped by the media and society. Furthermore the news media demonstrate within this discourse that discrimination and inequalities are a portrayal that is easy to apply on others but difficult to criticize within our own culture. With that said, the construction of the news portrayal and the concept of power relations will always be dependent on context and cultural values, therefore the news media portrayal will remain a complex subject.

Den här studien undersöker hur myten om det svenska livet representeras genom IKEA-katalogen. Empirin sträcker sig från år 2000 till år 2015. Detta görs genom Roland Barthes semiotiska bildanalys med inriktning på begreppet myt.   Katalogerna från samtliga år studeras och tolkas för att skapa en övergripande bild av varje år.   De teoretiska utgångspunkterna är denotation/konnotation som används som ett verktyg för att analysera bilders, i detta fall katalogernas framsidor, särskilda kultur och meningsskapande i en kontext. Myten är det som ger kontexten en betydelse. Denna betydelse stänger ute andra tolkningar, vilket gör att myten framstår som sanning.   Studiens resultat visar att IKEA-katalogen visuellt speglar en myt om värderingar, politik, rättvisa, jämlikhet och ideal.

Syftet med uppsatsen var att undersöka relationen värdegrund och Employer Branding och dess påverkan på de anställda inom en organisation. Tre frågeställningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre frågeställningar var; Hur påverkar ett aktivt Employer Branding anställdas identifikation med en organisations värdegrund, Hur upplever anställda sina chefers förmedlade värdegrund och I hur stor utsträckning förenklar värdegrunden anställdas dagliga beslutsfattande. Undersökningsmetoden som valdes var kvantitativ med en enkät som undersökningsverktyg. Frågorna i enkäten operationaliserades utifrån uppsatsens teoretiska referensram med fokus på teoribildning utifrån artiklar och böcker som berörde värdegrund, värdegrundens komponenter, Employer Branding, Employer Branding som arbetsverktyg och processen ett arbete med Employer Branding. Operationaliseringen resulterade i tre grupper av enkätfrågorna. Undersökningen genomfördes på IKEA Karlstad som valdes till studieobjekt utifrån geografisk avgränsning och koppling till Universums undersökning Företagsbarometern som utkom 2012. IKEA Karlstad hade närmare 200 anställda vid studiens tillfälle och vi tryckte och delade ut 100 enkäter på plats till IKEAs medarbetare och chefer. Vårt urval blev ett så kallat bekvämlighetsurval där de anställda som fanns på plats besvarade enkäten. Undersökningen tog plats under tre dagar under tre utvalda tidsramar för att på så vis täcka in så stor del av arbetsstyrkans differentiering som möjlig och vi erhöll svar på 89 av de 100 enkäter vi tryckt för utdelning. Undersökningen visade att en internt och externt kommunicerad värdegrund genom Employer Branding bidrar till identifikation hos de anställda samt att chefernas förmedlade värdegrund upplevs tydligt om cheferna uppnår konsonans genom värdebaserat ledarskap. Om en företagskultur är manifest och interna handlingsplaner existerar bidrar det till anställdas tilltro till värderingarna och vägleder dem i deras dagliga beslutsfattande. Kontentan blev att om en kommunicerad och efterlevd värdegrund används på ett konsekvent sätt genom ett aktivt Employer Branding så gynnar det organisationen positivt genom minskad personalomsättning och en rekrytering av rätt personer för organisationen.

The purpose of this study is to see how men, women and children are made ​​in the Ikea 2014 catalog, this from a gender perspective. It will also examine if gender stereotypes are seen and how equal the people in the images is produced. This essay is studied on the basis of gender theory and theories about stereotypes and how men, women and children are prepared in advertising and commercials. The method that was used during the analysis process was a qualitative semiotic method. The analysis tool that was used from the semiotic method was denotation, connotation and metonymy. The result of the study shows that the major part of the pictures that was analyzed was gender stereotypical and that a few of the pictures showed some kind of equality between men and women, both between grow ups and children. One of the conclusions that were made is that Ikea, in some, pictures show that equality is something that they think about and that they care about the Swedish opinions when it comes to equality between human beings, as they, Ikea, are a Swedish based company.

Based on the theoretical background concerning customer loyalty and loyalty programs, the master's thesis analyzes and assesses the loyalty program of IKEA. The program is compared to the loyalty programs of competitors on the Czech market. Based on the primary research using a questionnaire, the master's thesis studies the extent of participation of customers in the loyalty program, the way the program is perceived and for whom it is the most attractive. Improvements are proposed based on the findings.

Svenska företag har börjat prata om cirkulär ekonomi (CE)som en viktig del inom företagsverksamheter där CE har kommit att ersätta tidigare “praxis” för hållbar utveckling. Flera stora svenska företag däribland H&M och Ikea uttrycker att de vill vara en del i att leda samhällets omställning mot cirkulär ekonomi. Samtidigt bidrar H&M och Ikea till en massproduktion av konsumtionsvaror vilket leder till en förbrukning av stora mängder naturresurser. Denna studie syftar till att genom en fallstudie undersöka hur H&M och Ikea talar om CE i sin verksamhet samt hur H&M och Ikea genomopinionsbildning försöker påverka omställningen mot CE. Textanalystillämpades för att genomföra studien och svara på följande frågeställningar: Vilka argument framför H&M och Ikea kring att en omställning mot CE är nödvändig? Vilka ambitioner uttrycker H&M och Ikea i omställningen mot CE? Vilka strategier framför H&M och Ikea att de tillämpar i omställningen mot CE och vad framför de som utmaningar med arbetet? Hur uttrycker sig H&M och Ikea kring vem som har ansvar att leda omställningen mot CE? Hur uttrycker sig H&M och Ikea som opinionsbildare i omställningen mot CE? Resultatet av studien visar att H&M och Ikea framför hur en fortsatt linjär produktion och konsumtion inte är hållbar där de framför ambitioner om att de vill leda omställningen och vill implementera cirkularitet genom hela deras värdekedjor. Resultatet visar att H&M och Ikea uttrycker strategier gällande förändring av affärsmodeller, designprocesser, ökad återanvändning-och återvinning av material. Vid implementering av CE framför H&M och Ikea utmaningar gällande teknik, samarbete och regleringar. Gällande ansvar framför H&M och Ikea att de åtar sig ett ansvar i omställningen men de poängterar att beslutsfattare behöver ta ett större ansvar i att främja företagsarbete mot en omställning. Resultatet visar också att H&M och Ikea som opinionsbildare uttrycker att de vill påskynda omställningen mot CE. / Swedish companies have begun to talk about CE as an important part of companies' operations where CE has come to replace previous “practices” for sustainable development. Several large Swedish companies, including H&M and Ikea, say that they want to be part of leading society's transition towards a circular economy. At the same time H&M and Ikea constitute a mass production of consumer goods which contributes to the consumption of large amounts of natural resources. This study aims to investigate how H&M and Ikea talk about CE in their operations through a case study and how H&M and Ikea try to influence the transition to CE through opinion formation. Text analysis was applied to carry out the study and answer the following questions: What arguments do H&M and Ikea express about why a conversion to CE is necessary? What ambitions do H&M and Ikea express in their transition to CE? What strategies do H&M and Ikea express that they apply in the transition towards CE and what are the challenges they face in these processes? How do H&M and Ikea express themselves about who is responsible for leading the transition towards CE? How do H&M and Ikea express themselves as opinion formation in the transition to CE? The results of the study show that H&M and Ikea express that continuous linear production and consumption is not sustainable where they express ambitions that they want to lead the transition and that they want to implement circularity throughout their value chains. The results show that the H&M and Ikea express strategies regarding transformation of business models, design processes and increased reuse-and recycling of materials. When implementing CE companies face challenges regarding technology, collaboration, and regulations. In the context of responsibility H&M and Ikea express that they undertake a responsibility in the transition, but they point out that decision-makers need to take greater responsibility in promoting companies' transition processes. The result also shows that H&M and Ikea as opinion formation express that they want to speed up the transition to CE.

Samhället består av många olika organisationer som alla innehåller två viktiga delar vilka är företagskultur och ledarskap. Givet kunskapsläget som föreligger finns det anledningar att undersöka det komplexa samspel som föreligger mellan de två fenomenen. Syftet med denna studie är därmed att analysera hur ledare inom IKEA uppfattar och påverkas av företagskulturen. Första frågeställningen utreder hur ledare inom IKEA uppfattar företagskulturen. Andra frågeställningen undersöker på vilka sätt ledare inom IKEA anser att de påverkas av företagskulturen. Studiens empiriska material har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer och en observation. Materialet har sedan kategoriserats utifrån vad som framkommit under intervjuerna och observationen, med hjälp av en tematisk dataanalys. Resultatet visar att ledarnas uppfattning av företagskulturen är att den är stark och främst består av värderingar men att den även innehåller synliga aspekter samt oskrivna regler. Vidare visar resultatet att ledarna påverkas av företagskulturen genom att den influerar deras dagliga arbete samt att den kan möjliggöra men även utmana när det kommer till att leda. Endast en respondent hade en skild uppfattning och menade att företagskulturen inte är något som denne arbetar aktivt med i allt det dagliga arbetet, utan att det enbart sker ibland. / Society consists of many different organizations, all of which contain two important elements: corporate culture and leadership. Given the current state of knowledge, there are reasons to investigate the complex interplay between these two phenomena. The aim of this study is therefore to analyze how leaders within IKEA perceive and are influenced by the corporate culture. The first research question investigates how leaders within IKEA perceive the corporate culture. The second research question examines how leaders within IKEA perceive they are affected by the corporate culture. The empirical material of the study has been collected through nine semi-structured interviews and one observation. The gathered data were then categorized based on the findings from the interviews and the observation, using a thematic analysis. The results indicate that leaders' perception of the culture is strong and is characterized primarily by values but also by visible aspects and unwritten rules. Furthermore, the results indicate that leaders are influenced by the corporate culture in their daily work, and that it can both facilitate and challenge their leadership. Only one respondent had a different opinion, stating that the corporate culture is not something they actively work with in their daily work, but only occasionally.