Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier på den svenska jätten IKEA. Genom att göra undersökningar på två helt skilda varuhus, nämligen ett i Kalmar och ett i Dubai, Förenade Arabemiraten, med helt skilda typer av marknader och kulturella förutsättningar, hoppas vi få fram ett svar på om och hur detta fenomen underlättar för oss individer som vill göra ett inträde på den globala arbetsmarknaden. Syftet med vår uppsats är därmed att undersöka hur företagskultur påverkar verksamhetsstyrningen inom ett och samma företag med olika marknader och kulturella förutsättningar. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod samt en induktiv ansats, för att riktigt nå ett tillfredsställande djup i våra samtal med de valda intervjupersonerna, som utgör en handfull storlek till antalet. Vi har baserat vår teori kring vilken roll företagskulturen har inom ekonomistyrningen, samt hur globaliseringen påverkar oss människor, självklart har vi även med teorier kring IKEA och deras uttalat starka företagskultur. Dessa olika element gav oss sedan goda förutsättningar till att nå tillfredställande resultat i vår empiriinsamling. Då dessa teorier kopplas samman med högintressanta faktorer som Dubai och IKEA uppkom betryggande utgångspunkter för en intressant analys och diskussion. Empirin gav oss svar som både förstärkte och förkastade en del tankar, men främst var det likheterna mellan varuhusen vi ville åt, likheter som till stor del beror på denna företagskultur. Väl inne på analysen fann vi intressanta kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den faktiska empirin, något som gav oss fog för att påstå att företagskultur verkligen är underlättande för individer på en globalarbetsmarknad. De slutsatser uppsatsen mynnade ut i tar upp det faktum att IKEA verkligen har en stark företagskultur, som ser till att individerna direkt eller indirekt stöttas. Dock finns även andra faktorer att beakta för dessa aktörer, såsom exempelvis immigrationsfrågor.

I denna studie undersöks chefers uppfattning om vad som attraherar, behåller och utvecklar dem med deras arbete. Syftet är att analysera deras uppfattning av IKEA som arbetsgivarvarumärke samt se hur uppfattningen förändras under deras anställningstid. Bakgrunden till studien baseras på samspelet mellan individ och organisation samt forskning om begreppet arbetsgivarvarumärke. Studien genomförs med en kvalitativ metod och en konstruktionistisk ontologisk utgångspunkt. Empiri samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med chefer på IKEA Jönköping. Vilken sedan analyserades med inspiration av en fenomenografisk utgångspunkt för att finna variationer av uppfattningar. I resultatet urskiljs skillnader i hur cheferna uppfattar arbetsgivarvarumärket i de tre faserna attrahera, behålla och utveckla. Cheferna attraherades av försörjning, anställningstrygghet och personlig utveckling. Deras uppfattning om arbetsgivarvarumärket är i dag mer samstämmig där fokus ligger på organisationskultur och utveckling. Inför framtiden uppfattar respondenterna möjligheten till utveckling som en viktig del av arbetsgivarvarumärket. Genom att samla arbetet kring attrahera, behålla och utveckla personal stärks arbetsgivarvarumärket. Detta är något som kan förtydliga Human Resource avdelningens roll i organisationen.

<p>Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier på den svenska jätten IKEA. Genom att göra undersökningar på två helt skilda varuhus, nämligen ett i Kalmar och ett i Dubai, Förenade Arabemiraten, med helt skilda typer av marknader och kulturella förutsättningar, hoppas vi få fram ett svar på om och hur detta fenomen underlättar för oss individer som vill göra ett inträde på den globala arbetsmarknaden. Syftet med vår uppsats är därmed att undersöka hur företagskultur påverkar verksamhetsstyrningen inom ett och samma företag med olika marknader och kulturella förutsättningar. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod samt en induktiv ansats, för att riktigt nå ett tillfredsställande djup i våra samtal med de valda intervjupersonerna, som utgör en handfull storlek till antalet. Vi har baserat vår teori kring vilken roll företagskulturen har inom ekonomistyrningen, samt hur globaliseringen påverkar oss människor, självklart har vi även med teorier kring IKEA och deras uttalat starka företagskultur. Dessa olika element gav oss sedan goda förutsättningar till att nå tillfredställande resultat i vår empiriinsamling. Då dessa teorier kopplas samman med högintressanta faktorer som Dubai och IKEA uppkom betryggande utgångspunkter för en intressant analys och diskussion. Empirin gav oss svar som både förstärkte och förkastade en del tankar, men främst var det likheterna mellan varuhusen vi ville åt, likheter som till stor del beror på denna företagskultur. Väl inne på analysen fann vi intressanta kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den faktiska empirin, något som gav oss fog för att påstå att företagskultur verkligen är underlättande för individer på en globalarbetsmarknad. De slutsatser uppsatsen mynnade ut i tar upp det faktum att IKEA verkligen har en stark företagskultur, som ser till att individerna direkt eller indirekt stöttas. Dock finns även andra faktorer att beakta för dessa aktörer, såsom exempelvis immigrationsfrågor.</p>

En el contexto posmoderno actual, las comunicaciones publicitarias han atravesado por múltiples rupturas que modificaron las formas tradicionales de comunicación y continúan afectando a las marcas o anunciantes, medios y consumidores. En el caso de las marcas algunas de las consecuencias más graves de esta situación implican la reducción de sus ventas y ganancias económicas por pérdida de clientes y visibilidad de sus productos, daños en la imagen de marca y recordación, así como deterioro de su posicionamiento. / Tesis

Denna studie fokuserar på hur olika könsroller och familjestrukturer representeras i reklamfilmer ur IKEAs kampanj Där livet händer. Studien syftar även till att undersöka om innehållet i reklamfilmerna bryter eller förstärker de normer som finns i samhället. Specifikt studeras innehållet ur fyra reklamfilmer från deras kampanj. För att genomföra undersökningen utgår studien från en kvalitativ innehållsanalys utifrån en narrativ och genusvetenskaplig ansats, både som teori och metod. Studiens metod och teoretiska ramverk utgår även från Goffmans genusanalys och Hirdmans teori om genuskontraktet. Resultatet av studien visar att IKEA i sina reklamfilmer framställer könsroller och familjestrukturer på ett unikt sätt. Kvinnorna i reklamfilmerna bryter normer om hur kvinnor vanligtvis porträtteras i reklam. De framstår som självständiga, mer jämlika männen både genom klädval, ålder, sysslor och vilka miljöer de porträtteras i. Männen i reklamfilmerna tenderar också att bryta normer om hur män annars porträtteras i reklamsammanhang. De framstår som indivier med mjuka attribut och de försöker inte försvara sin manlighet genom att uttrycka det som anses vara stereotypiskt för det maskulina könet. Även flickor och pojkar i reklamfilmerna bryter de stereotypiska mönster över hur de vanligtvis porträtteras i reklam. Ett gemensamt resultat för både kvinnor och män samt flickor och pojkar är att IKEA har ersatt de traditionella normerna för könsroller med det motsatta. Reklamfilmerna bryter även mönstret över hur familjestrukturer traditionellt porträtteras i reklam på ett flertal olika sätt. Reklamfilmerna bryter dock inte bara normer och värderingar, resultat från studien visar att reklam tenderar att förstärka ett flertal ansikts- och kroppsuttryck som anses vara stereotypiska för män och kvinnor enligt tidigare forskning. / This study focuses on how different gender roles and family structures are represented in commercials from IKEA's campaign “Där livet händer”. The study also investigates whether the contet of the commercials go against the norms or strengthens the norms in society. Specifically, the content of four commericals from their campaign is studied. To complete the investigation, the study is based on a qualitative content analysis on a narrative and gender scientific approach, both as theory and method. The method of the study and theoretical framework are based on Goffman's gender analysis and Hirdman's theory of gender contract.  The result of the study shows that IKEA in their commercials presents gender roles and family structures in a unique way. The women in the commercials violate the norms of how women are usually portrayed in advertising. They appear as independent, more equal to men both through choice of clothes, age, occupations and the environments they are portrayed in. The men in the commercials also tend to break standards about how men are portrayed in advertising. They appear as individuals with soft attributes and they do not try to defend their masculinity by expressing what is considered stereotypical for the masculine gender. Keywords: Stereotypes, gender, family structure, narrative, IKEA, Goffman   Even girls and boys in the commercials break the stereotypical patterns of how they are usually portrayed in advertising. A common result for both women, men, girls and boys is that IKEA has replaced the traditional norms for the opposite gender roles. The commercials also break the pattern of how family structures are traditionally portrayed in advertising in a variety of ways. However, the commercials do not break standards and values ​​alone, the results of the study show that the advertisement tends to reinforce a variety of facial and body expressions that are considered stereotypical for men and women according to previous research.

The focal point of the thesis is the valuation of IKEA Česká republika, s.r.o. estimated as of December 31, 2012. Resulting value is set both on equity and enterpise levels. Financial analysis of the company, analyses of the macroeconomic and microeconomic environment and firm's position on a given market are included in the valuation process. To determine the value of company yield methods are applied: discounted free cash flow to firm (FCFF), discounted free cash flow to equity (FCFE) and discounted economic value added (DEVA). The resulting value represents a sum of present free cash flows intended for the owner of the company.

Ikea och Muji är två multinationella företag vars affärsidéer utgår från att sälja heminredning i en tillgänglig prisklass. Företagande över olika geografiska marknader ställer i sin tur särskilda krav på marknadsföringen, som kräver anpassning till den lokala kulturen i fråga. För snäv kulturell anpassning kan ändock ge upphov till att konsumenter på andra marknader reagerar negativt, graden av kulturell anpassning är därför en svår balansgång. Denna uppsats syftar till att undersöka kulturell anpassning i reklamfilm hos multinationella företag. Studien har genomförts genom en semiotisk innehållsanalys av Ikeas och Mujis reklamfilmer på den svenska och japanska marknaden. Studien visar i stora drag på att attribut kopplade till den japanska kulturen är mer framträdande i reklamfilmerna än den svenska kulturen. Det ses med avseende på både reklamfilm riktad till den japanska marknaden och reklamfilm producerad av Muji; som ett japanskt varumärke verksamt på andra marknader.

Denna studie syftar till att undersöka hur Ikea Customer Support Centres interna miljökommunikation fungerar. Med teoretiska utgångspunkter i att som företag betrakta naturen som en intressent samt vikten av ett holistiskt miljöarbete för att tillfredsställa denna, belyser och utforskar studien hur intern kommunikation kan användas som verktyg för spridning och implementering av miljö- och hållbarhetsarbete. Empiriskt material samlades in med fokusgrupp och semi-strukturerade intervjuer som metod. Resultatet av undersökningen pekar på att företag som inte betraktar naturen som en intressent har en ineffektiv intern miljökommunikation, och därmed inte ett holistiskt miljöarbete som genomsyrar alla delar av verksamheten. / This study aims to examine how Ikea Customer Support Centres internal environmental communication works. With theoretic premises in which companies consider nature as a stakeholder and the importance of a holistic environmental work to satisfy said stakeholder, the study highlights and explores how internal communication can be used as a tool for dissemination and implementation of environmental and sustainability work. Empirical material was collected with focus group and semi-structured interviews as method. The results indicate that companies that do not regard nature as a stakeholder has an inefficient internal environmental communication, and thus not a holistic environmental work that permeates all parts of the company.

Forskning visar att företag idag bör engagera människor emotionellt snarare än rationellt för att förmedla budskap. Storytelling är ett effektfullt verktyg med fördelen att kunna engagera människor på en emotionell nivå samt att det kan nyttjas inom flera användningsområden. För att genomslagskraften ska bli så stor som möjligt måste företagen ha kontroll över vad det är för budskap som sänds ut. Diskussioner förs dock gällande att dagens företag inte anses ha den rätta kunskapen om storytelling samt att det saknas dokumenterad teori om ämnet. Detta gör att fler studier inom området är av betydelse för storytellingens framtida utveckling. Reklamfilm är en kommunikationskanal som kan användas för att förmedla budskap. Genom reklamfilm kan företag på så vis använda storytelling för att fånga människors uppmärksamhet vilket bland annat kan leda till att stärka ett varumärkes trovärdighet. Problematiken ligger i hur storytelling kan användas i reklamfilm för att förmedla och förstärka budskap.Studien syftar till att öka förståelsen för hur företaget Ikea använder storytelling i mediet reklamfilm för att förmedla samt förstärka budskap. För att uppnå studiens syfte har vi utgått från tre frågeställningar vilket således resulterat i att studiens struktur byggts utifrån tre perspektiv. Det första perspektivet berör ethos, pathos och logos vilket är grunden för retorisk analys samt övertygande kommunikation. Den andra delen handlar om semiotik som syftar till att beskriva och tolka reklamfilmerna genom semiotiska tecken och symboler. Den tredje och sista delen som studien utgörs av är storytellingens fem steg för att skapa genomslagskraft i berättelser.Med hjälp av den etnografiska innehållsanalys som genomförts på reklamfilm har vi studerat dessa tre perspektiv i relation till vetenskaplig litteratur då det hjälpt oss att besvara studiens frågeställningar och därmed uppnå studiens syfte. Ikeas reklamfilmer har blivit föremål för analys då Ikea anses vara ett företag som framgångsrikt arbetar med storytelling för att förmedla budskap, stärka varumärke och för att nå ut till nya potentiella kunder. Studien resulterade vidare i slutsatser om hur Ikea arbetar med storytelling genom reklamfilm och även förslag på hur vi anser att de kan bli ännu bättre.

<ul><li><strong>Syfte: </strong>Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera varför IKEA-besökare i Karlstad, som tillhör kundgruppen 50+, väljer att inte handla möbler i samma utsträckning som de yngre besökarna. </li></ul><ul><li><strong>Metod:</strong> Uppsatsens undersökning grundas på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av 20 öppna intervjuer med människor i kundgruppen 50+. Den kvantitativa metoden kompletterar den kvalitativa och består av frågeformulär som samtliga intervjuobjekt fick fylla i efter intervjuerna. </li></ul><ul><li><strong>Resultat: </strong>Flera faktorer framkom som viktiga för 50+ konsumenten då denne handlar möbler. När kundgruppen delades in efter kognitiv ålder märktes trender i deras preferenser. Personlig interaktion, tilläggstjänster och sortiment är exempel på faktorer som kundgruppen framhäver som viktiga men som de inte anser att IKEA erbjuder.</li></ul><ul><li><strong>Rekommendationer: </strong>En figur med förslag på åtgärder åt IKEA har bearbetats fram. Bland annat föreslås att företaget; breddar sortimentet med lyxigare möbler, ökar medvetenheten hos 50+ gällande de tilläggstjänster som erbjuds samt ökar personalens tillgänglighet.</li></ul> / <ul><li><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to describe and analyse why IKEA visitors in Karlstad, belonging to the 50+ market segment, choose not to purchase their furniture to the same extent as the younger visitors.</li></ul><ul><li><strong>Method:</strong> The thesis is based on a qualitative and a quantitative study. The qualitative study consists of 20 open interviews with people from the 50+ market. The quantitative study complements the qualitative one and consists of a questionnaire that was filled out by all the interviewees after the interviews. </li></ul><ul><li><strong>Findings: </strong>Several elements proved to be of importance when the 50+ consumer purchase furniture. Trends regarding the consumer groups’ preferences emerged when the group was subcategorised according to cognitive age. Personal interaction, add-on services and range of products are examples of elements that the consumer group emphasises as important. However, the consumer group does not think that IKEA offers this at the moment. </li></ul><ul><li><strong>Recommendations: </strong>A figure containing suggestions for action has been created for IKEA. The company is for example recommended to; widen their range of products, increase the awareness amongst the 50+ market regarding the add-on services that are offered, and increase the availability of the employees.</li></ul>