Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / The importance of image management has created the need to for organizations to continually work in order to improve their image or defend it against perceived threats. Since organizations engage in a constant struggle to preserve their reputation, it is important to understand the persuasive discourse associated with image repair strategies. In addition, a successful rhetor must also acknowledge the importance of perception of the appropriateness and effectiveness of the apologetic discourse from the perspective of an audience. Focus groups were conducted and analyzed in order to better understand the perceived appropriateness and effectiveness of the image repair strategies employed by the Big Three Automakers as perceived by the audience. The findings of this study complement the original findings of Benoit and Drew’s quantitative study assessing the appropriateness and effectiveness of image repair strategies in an interpersonal setting. However, there were observable differences between the studies in terms of the perception of both the appropriateness and effectiveness of bolstering and the effectiveness of differentiation. The implications of these differences can be important in developing a better understanding of the utilization of image repair strategies in the apologetic discourse of organizations. Specifically, the results demonstrate how the audience determines the appropriateness and effectiveness of the strategies and how rhetors are able to successfully use different strategies based in context.

2023 kunde Aftonbladet avslöja en granskning med motsägande information kring H&Ms annars utstickande hållbarhetsarbete. Det framkom i granskningen att H&Ms klädinsamling som har kommit till att bli den största i världen inte återanvänder eller återvinner kläderna på det sättet som utlovas och att flera av plaggen hamnar på platser, som världens värsta dumpningsplats i Benin. Krisen utifrån ett kommunikationsperspektiv blir således intressant att undersöka för att se hur ett multinationellt företag som H&M kriskommunicerar när deras annars utstickande varumärkesprofilering som grön ledande aktör på marknaden ifrågasätts. Följande studie syftar därav till att undersöka varumärket H&Ms kriskommunikation via tre uttalanden kring denna kris av vdn Helena Helmersson. Detta kommer göras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att besvara studiens två forskningsfrågor och uppfylla studiens syfte. Analysen använder Image repair theory och Situational crisis communication theory för att analysera studiens material genom att koda och kategorisera. Begreppet greenwashing applicerades vidare för att kunna synliggöra kommunikationens budskap. Studien kom fram till att Helmersson inte använder sig av de rekommenderade försvarsstrategierna utan använder sig istället av enkelt förnekande, goda avsikter, bolstering, hänvisa till ett högre syfte och attack. Vidare kom studien vidare fram till att Helmerssons kriskommunikation kan förstås i dimensionera av greenwashing som ett underliggande budskap.

This study aims to see how H&M are using crisis communication through Facebook to investigate if they are able to contain their reputation and trustworthiness during and after crisis. This has been done by a quantitative content analysis and the qualitative critical discourse analysis with Norman Fairclough’s three-dimensional model. The study is based on theories relating to crisis communication, brand preservation, ethnicity and rhetoric. The study has been conducted on an official statement H&M made on its Facebook page where 579 comments were analyzed. In the quantitative analysis, three themes emerged from which qualitative research took its starting point to prevent the occurrence of subjective interpretations of the material. In the qualitative analysis, these themes developed and deployed in the categories racism, defense and insultment with subsequent subcategories. These themes were analyzed further in relation to the theoretical framework. H&Ms statement and answers have been analyzed separately. The study found that crises based on trust such as this children's collection probably trigger harder against smaller companies that are more dependent on reputation and credibility than world- leading clothing companies like H&M.

In the 10s, the researcher and surgeon Paolo Macchiarini was employed at Karolinska Institutet and the Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. When Swedish Television published a documentary series in 2016 about Paolo Macchiarini, it revealed several scandals linked to his activities at the units that led them to crisis. Shortly thereafter, suspicions were raised against Paolo Macchiarini for research fraud and unethical operations, which he was later convicted for in the Supreme Court in 2023. This study aims to investigate Karolinska Institute and Karolinska University Hospital's external crisis communication regarding the Macchiarini case through a rhetorical content analysis. The purpose of the study is to find out whether the units communicated during the crisis to repair their trust through the defense strategies Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory and the rhetorical appeal forms ethos, pathos and logos. The analysis will be based on all articles published by the units via their own websites between 2017 and 2024, with the study's theoretical framework as a basis. The study's analysis and results show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have largely used various crisis management strategies in the published articles in accordance with Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory as well as the forms of appeal. The result of the study shows that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital frequently use strategies to repair their reputation by separating themselves from Macchiarini and use fact-based arguments such as external investigations as a base for their facts in their crisis communication. Karolinska Institute and Karolinska University Hospital, at the same time show several actions taken within Karolinska Institute and Karolinska University Hospital to improve and ensure that something similar does not happen again. The results of the study also show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have been open and transparent in their communication. / Under 10-talet anställdes forskaren och läkaren Paolo Macchiarini vid Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sverige. När Sveriges Television publicerade en dokumentärserie 2016 gällande Paolo Macchiarini avslöjades flertalet skandaler kopplade till hans verksamhet vid enheterna som ledde dem till kris. Det uppdagades kort därefter misstanke gentemot Paolo Macchiarini för forskningsfusk samt oetiska operationer, vilket han senare under 2023 kom att dömas för i Högsta Domstol. Denna studie ämnar således att undersöka Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhusets externa kriskommunikation gällande Macchiarinifallet genom en kvalitativ retorisk innehållsanalys. Syftet med studien är att ta reda på huruvida enheterna kommunicerat under krisen för att reparera sitt anförtroende genom försvarsstrategierna Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory samt de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos. Analysen kommer baseras på samtliga artiklar som enheterna publicerat via deras egna webbsidor mellan perioden 2017 till och med 2024, med studiens teoretiska ramverk som grund. Studiens analys samt resultat visar på att Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset till stor del använt sig av olika krishanteringsstrategier i de publicerade artiklarna i enlighet med Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory såväl som appellformerna. Studiens resultat visar på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset använder sig frekvent av strategier för att reparera deras anseende genom att särskilja sig själva från Macchiarini, och använder sig av faktabaserade argument som exempelvis externa utredningar som grund till sin fakta i sin kriskommunikation. Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar samtidigt på en rad åtgärder som införts inom Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset för att förbättra samt att se till att något liknande inte händer igen. Studiens resultat visar även på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset varit öppen och transparant i sin kommunikation.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers – which contrasted with former employees testimony. The essay aim to find how the chosed strategies could affect the company’s ethos. The episode of Kalla fakta is studied. Also a press release from Parken Zoo and a letter posted on Facebook from the head of the Zoo is examined. To find which rhetorical strategies that are communicated the paper uses the theory of status, Benoits apologia theory and Bitzers theory about the rhetorical situation. The method used is rhetorical criticism. The results include the crisis communications accusations and answers. The conclusions of the thesis is that the contrast between evidence and Parken Zoo:s statements results in a loss of trust for the company. Parken Zoo also, in some cases, fortify the accusations with their answers. The local authorities owns the zoo, but they are absent in the crisis communication. This leads to a confusion regarding who is responsible.

För professionella atleter har det blivit allt viktigare med starka, personliga varumärken. Det är av stor vikt för personliga varumärken att associeras med positiva och attraktiva attribut då detta influerar konsumenter i deras val av konsumtion. Personliga varumärken representerar olika värderingar, och utifrån dessa värderingar bygger konsumenter upp särskilda förväntningar. Om ett personligt varumärke, i detta fall en atlet, avviker från konsumenters förväntningar kan det komma att påverka varumärkets anseende och det kan bli svårt att reparera skadan som avvikelsen orsakat. Etiska, respektive lagliga överträdelser är exempel på avvikelser som kan störa förväntningarna konsumenter har på atleter. Syftet med denna studie är att undersöka om konsumenters uppfattningar och konsumtion av atleters personliga varumärken ändras efter att atleter begått etiska, respektive lagliga överträdelser, samt att undersöka vad konsumenter anser om olika återhämtningsstrategier atleter använt sig av för att reparera sina personliga varumärken. För att undersöka detta har Therese Johaug och Tiger Woods valts ut som studieobjekt. Tillsammans med litteratur och tidigare forskning används de två atleternas personliga varumärken, deras överträdelser och återhämtningsstrategier för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Studien använder metodkombination och 162 konsumenter har svarat på studiens enkätundersökning och åtta konsumenter har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien visar att överträdelser, oavsett etisk eller laglig karaktär, påverkar konsumenters uppfattningar om atleters personliga varumärken negativt. Vidare visar studien att konsumenters intentioner att konsumera atleters personliga varumärken minskar för hälften och är oförändrade för hälften, oavsett överträdelsens karaktär. Slutligen visar resultatet att konsumenter föredrar strategier där atleter tar på sig ansvar och ber om ursäkt för överträdelsen. Det visar sig även vara fördelaktigt om den anklagade atleten försöker sätta händelsen i en mer fördelaktig kontext, samt förklarar hur åtgärder ska vidtas för att överträdelsen inte ska återupprepas. / For professional athletes it has become increasingly important to maintain strong, personal brands. It is of great importance for personal brands to associate with positive and attractive attributes as this affects consumers in their choice of consumption. Personal brands represent different values, and on the basis of these values, consumers build up specific expectations. If a personal brand, in this case an athlete, deviates from consumer expectations, it can affect the brand's reputation and it can be difficult to repair the damage caused by the deviation. Ethical and legal transgressions are examples of deviations that can disrupt the expectations consumers have of athletes. The purpose of this study is to investigate whether consumers’ perception and consumption of athletes' personal brands change after athletes have committed ethical or legal transgressions, as well as to examine how consumers perceive the different recovery strategies athletes have used to repair their personal brands. To study this, Therese Johaug and Tiger Woods have been selected as study objects. The two athletes’ personal brands, their different transgressions and recovery strategies are used along with literature and previous research related to the subject to answer the study's purpose and research questions. The study uses a method combination and 162 consumers responded to the study's survey and eight consumers participated in semi-structured interviews. The study shows that transgressions, regardless of ethical or legal character, negatively affect consumers’ perceptions of athletes’ personal brands. Furthermore, consumers’ intentions to consume athletes’ personal brands were found to decrease for half of them, and maintain the same for the other half, regardless of the character of the transgression. Finally, the results show that consumers prefer image repair strategies where athletes take responsibility and apologize for the transgression. It was also shown to be favorable if the athlete tried to put the transgression in a more advantageous context and explained what actions that were going to be made to prevent the transgression from being repeated.