I den här studien intervjuas fem personer som är yrkesverksamma inom verksamheter med konstnärligt skapande som inriktning för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och/eller utvecklingsstörning. Syftet med studien är att belysa konstnärligt skapande som verktyg kopplat till ökade krav på evidensbaserad praktik i gruppverksamheter riktade till personer med NPF och/eller utvecklingsstörning. Forskningsfrågorna avser därför att ge svar på vilka funktioner metoden konstnärligt skapande fyller som verktyg i gruppverksamheter riktade till personer med NPF och/eller utvecklingsstörning, hur dessa funktioner kan förstås samt om de kan/bör leva upp till krav på evidensbaserad praktik. Resultatet bygger på fem semistrukturerade intervjuer som har kodats och analyserats med fenomenologisk tematisk analys. Det teoretiska ramverket består av den salutogena modellen med fokus på ”en känsla av sammanhang” och Jonna Bornemarks perspektiv om ”att mäta det omätbara”.   Metoden konstnärligt skapande används frekvent i verksamheter riktade till målgruppen men samtidigt finns brister när det kommer till kvantitativ forskning för att stödja metodens effekter. Informanterna menade att den subjektiva upplevelsen av metoden är svår att mäta men att de själva upplever att konstnärligt skapande har många fördelar för den specifika målgruppen. Under studiens gång beskrev informanterna aspekter som väl stämde överens med vad som ryms inom den salutogena modellen. De gav uttryck för att det konstnärliga skapandet som metod bidrog till inkludering, kognitiv förstärkning, ökad självkänsla samt att det kunde fungera som ett alternativt kommunikation- och samtalsverktyg. / In this study, five people are interviewed who work professionally in activity groups with creative arts as a focus for people with neurodevelopmental disorders (DSM-5) and / or developmental disorder. The purpose of the study is to investigate the professionals' view of creative arts as a method in the work with the target group, and also their view of creative arts linked to the increased requirement for evidence-based practice. The questions of this research therefore intend to provide answers to what functions creative arts as a tool can have in group activities for people with DSM-5 and / or developmental disorder. We also intend to research how we can understand creative arts as a method and if/how the method should be mesured in relation to an increased requirement for evidence-based practice. The result is based on five semi-structured interviews that have been coded and analyzed with phenomenological thematic analysis. The theoretical framework is based on the salutogenic model and Jonna Bornemarks perspective on "measuring the immeasurable". The method of creative arts is frequently used in group activities for the target group, but at the same time there are deficiencies in the quantitative research bass to support the effects of the method. The respondents argued that the subjective experience of the method is difficult to measure, but that they themselves feel that creative arts has many advantages for the specific target group. During the study, the respondents described aspects that were well in line with what is included in the salutogenic model. The practitioners expressed that creative arts as a method contributed to community, cognitive reinforcement, increased self-esteem and that it could function as an alternative means of expression.

The population in Sweden has increased for a long time, despite this, many small municipalities have a negative population development, which also applies to Gullspång. In order to get people to stay in the municipality, it is important to create attractive housing. The municipality of Gullspång sees an increased demand for housing in attractive locations, which has led to a new detailed development plan for the area close to the lake.The purpose of the study is to find out what attractiveness is and what attractive housing looks like, and based on this make a suggestion on how the Sjögläntan area can be designed with reference to the visions of the municipality. It is important considering the immeasurable values of housing to create attractive housing that people want to live in. Greenery is important for people's health and wellbeing. The design work shows a suggestion how an attractive residential area can look like with four different building types. They have been drawn based on various housing surveys and immeasurable values such as generality, flexibility, axiality, sunlight and movement. In the common environment, places have been created that support socializing and activities. The conclusion shows that it is important to plan both the environment and housing in order to create an attractive housing. / Befolkningen i Sverige har under långt tid ökat, trots den ökande befolkningen har många kommuner en negativ befolkningsutveckling. Det är främst de små kommunerna som minskar, vilket även gäller för Gullspångs kommun, medan de stora kommunerna blir ännu större. Det är viktigt att få människor att stanna kvar eller att bosätta sig i en liten kommun med minskande invånarantal för att kommunen ska kunna säkerställa bland annat arbetstillfällen och service. För att få människor att stanna kvar i kommunen är det viktigt att skapa attraktiva boenden. Gullspångs kommun ser en ökad efterfrågan på bostäder i attraktiva lägen, vilket har lett till att kommunen har tagit fram en ny detaljplan för sjönära tomter i Otterbäcken som fått namnet Sjögläntan. Syftet med studien är att undersöka vad attraktivitet är och hur ett attraktivt boende ser ut, samt utifrån studien göra ett förslag över hur området Sjögläntan kan utformas med koppling till kommunens visioner och detaljplan. Målet är att utforma attraktiva boenden i form av bygglovshandlingar för några olika typer av hus som lockar boende till orten. Attraktivitet eftersträvas genom att blanda hustyper och planlösningar för olika behov samt genom att skapa ett förslag för den offentliga miljön i området. Attraktivitet kan delas in i tre olika kategorier; boendeattraktivitet, näringslivsattraktivitet och besöksattraktivitet. De är beroende av varandra för att skapa ett attraktivt samhälle. Boendeattraktivitet handlar om att det finns boende på orten. Näringslivsattraktivitet innebär att det finns tillgång till arbete och besöksattraktivitet betyder att människor vill besöka orten. Det är viktigt att ta hänsyn till bostäders omätbara värden för att skapa attraktiva bostäder som människor vill bo och leva i. För att uppnå attraktiva bostäder krävs det att boendet uppfyller de tre kvalitéerna hållbarhet, bekvämlighet och skönhet och att dessa samverkar. Grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Det är av betydelse att grönområden och naturen är inom räckhåll för att de ska utnyttjas för att kunna uppnå de goda effekterna för hälsan. Det är angeläget att planera miljön runt bostäderna för att området ska vara hälsofrämjande. Gestaltningsarbetet visar ett förslag på hur ett attraktivt bostadsområde kan se ut. Fyra olika byggnadstyper, flerfamiljshus, 1-planshus, 1,5-planshus och kedjehus har ritats i Revit utifrån olika bostadsundersökningar och omätbara värden så som generalitet, flexibilitet, axialitet, solljus och rörelse. Det har lagts stor vikt vid miljön i området. I den gemensamma miljön har det skapats platser som lockar till socialt umgänge och aktiviteter så som fotboll, lekplats och utegym utifrån olika upplevelsevärden så som rofylldhet, artrikedom, samvaro och kultur. Slutsatsen visar att det är viktigt att planera både miljö och bostäder för att det ska bli ett attraktivt boende.