Examensarbete kandidat Bilaga: 1 CD

<p>Mandus Almqvist Johansson, "Komposition 1"; studioinspelning 2 feb 2016.</p><p>Medverkande: Mandus Almqvist Johansson - akustisk gitarr, Julia Strzalek - klarinett, Emma Augustsson - cello, Emil Skogh - kontrabas, Andreas Pollak - trumset, klingande objekt.</p><p></p><p>Mandus Almqvist Johansson, "Komposition 2"; studioinspelning 2 feb 2016.</p><p>Medverkande: Mandus Almqvist Johansson - elgitarr, Julia Strzalek - klarinett, Emma Augustsson - cello, Emil Skogh - kontrabas, Andreas Pollak - trumset, klingande objekt.</p><p></p><p></p><p></p>

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken. Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde. Oavsett om det handlar om bilder, skulpturer, interaktioner, texter eller vad det nu är som ska ”göras”. I inledningen lyfts teorier och begrepp fram, som ”kreativitet” och ”slump”, då de är stora och mångbottnade. Här ges också en förklaring till hur man kan se dem ur ett konstruktivistiskt perspektiv. I bearbetningsdelen blir konstens slumpmetoder kategoriserade, så att de blir hanterbara för en fortsatt analys. I resultat- och tolkningsdelen kopplas kategorierna till den socialkonstruktivistiska teorin med dess kreativitetsbegrepp. Denna koppling mellan konstens slumpmetoder och det socialkonstruktivistiska kreativitetsbegreppet kan förhoppningsvis sätta finger på viktiga frågor inom det didaktiska området, t.ex. på hur vi som blivande lärare inom den bildpedagogiska disciplinen kan skapa kreativa lärandesituationer. I resultat- och tolkningsdelen ges också en koppling från varje kategori till praktiskt didaktiska spörsmål och idéer. Pedagogiska teorier kan ofta upplevas som verklighetsfjärmade. Det kan vara svårt att få konkreta bilder av hur de ska ”brytas ner” till verkligheten, t ex till en klassrumssituation. Med hjälp av de konstruerade slumpmetodskategorierna är förhoppningen att några av begreppen blir konkretiserade. Gestaltningsdelen av undersökningen har samlats i bokform. I boken ryms diverse bilder, som har haft konstens slumpmetoder som inspiration. Boken som form och dess publicering på www.vulkan.se kan betraktas som ett system i sig. Den har sina begränsningar i tid (deadline) och rum (bokens mått och digitala tryckegenskaper). Undersökningens hypotes - att man med hjälp av ett system/en arbetsmetod, gärna med ett slumpmoment inblandat, sätter igång skaparflödet och att man, även om det kanske låter motsägelsefullt, blir mer fri och kreativ med den styrningen - undersöks därmed också i gestaltningen. / BI/Konst

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna. Jag lät också ensemblens medlemmar utvärdera vårt arbete för att få deras syn på projektet. Jag har dessutom valt att intervjua två koreografer med liknande erfarenheter för att fördjupa mig ytterligare och få fler perspektiv på det här sättet att skapa. / <p>Lärarexamen</p>

Detta självständiga arbete handlar om att komponera och spela in populärmusik och att undersöka om pedagogens kreativitet utanför arbetsplatsen påverkar kreativiteten inom densamma. Under projektets gång har skrivande, arrangerande och inspelning av musik varit i fokus och arbetet resulterade i sju inspelade låtar. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

No description available.

<p>Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.</p><p>Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena.</p>

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet. Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena.

The meaning of this research is to make benefits of dialogical and norm critical approaches in dance visible and thus suggest new ways to enter dance education. The starting point of the research was to carry out a workshop project with a focus group outside the normative dance context, which here means a group outside the traditional dancefield among hobbyists: a varying, heterogeneous group of girls and young women with both different bodily and other challenges and also different knowledges and experiences in dance. The research aims to contribute to their artistic creation in dance through dialogue and bodily communication in a short period of time. The theoretical framework of this artistic-didactic research is based in normcritical perspectives, and the research is conducted by Practice as Research with methods in different forms of communication, such as verbal dialogue, bodily communication and written reflections. The research questions are: How can bodily communication be used as a resource in artistic creation in dance with girls and young women outside of the nomative dance context? How can this be done within a short workshop period? How can methods within norm critical pedagogy strenghten artistic creation? The research follows a process-focused reflection as a form of critical practice, which makes the personal development of the researcher visible. It also shows how the emphasis of the research changed from exploring bodily communication into more dialogical encounter with the focus group which created communication and helped the researcher see more creativity and courage in the individuals. The ending discussion of the research shows how dialogical and norm breaking approaches create possibilities to change dance education towards more democratic in relation to traditional teaching methods.