Lärare och speciallärare använder sig av varierade metoder och strategier för att främja matematikinlärning för alla elever och särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser). Elever med NPF-diagnoser har ofta behov av extra anpassningar i skolan och ibland även behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att öka förståelsen av hur lärare och speciallärare arbetar för att främja lärande och matematikutveckling för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien undersöker vilka didaktiska strategier och anpassningar lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för att underlätta kunskapsinhämtning för elever med NPF-diagnoser i matematik för att dessa elever lättare når kunskapsmålen. Studien uppmärksammar även samarbetet mellan lärare och speciallärare. För att uppnå studiens syfte och dess frågeställningar används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval av lärare och speciallärare. Resultatet visar att metoderna, strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för elever med NPF-diagnoser ger eleverna en ökad möjlighet till måluppfyllelse i ämnet. Utifrån de didaktiska strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder, utvärderas matematikundervisningen och vidare förändringar och förbättringar genomförs.

I svensk skoldebatt diskuteras det om bristande stöd och för låg kunskap kring hur skolan kan stötta särskilt begåvade elever att utvecklas på sin nivå. År 2010 trädde lagen om elevers rättighet att utvecklas så långt de kan in, vilket kom att synas i läroplanen år 2011. Inom svensk skola finns ett behov av kunskap om särskild begåvning eftersom forskning visar på stora konsekvenser för dessa elever om stöttning uteblir. Den tidigare internationella forskningen på området om begåvning har långt bakåt gående anor. Urvalet av denna tar utgång framför allt i expertisteori med domänspecifik syn på begåvning och olika modeller för talangutveckling. På senare år har internationell forskning även intagit socialkonstruktivistiskt perspektiv på begåvning, som ser att hela skolsystemet gynnas av en utbildning där undervisningsmetoder för särskilt begåvade elever förs in i praktiken. Forskning visar dock att olika definitioner av begåvning har inverkan på hur begåvning uppfattas och därmed om en elev uppmärksammas som begåvad eller ej.  Den nationella forskningen har inspirerats av den internationella forskningens syn på talangutveckling, även då svensk skola sent beaktat anpassad undervisning för särskilt begåvade elever. Detta har inflytande på den utbildning som lärare får med sig och som då upplevs eftersatt. Det är problematiskt eftersom lärare står inför ett uppdrag att tillgodose alla elevers kunskapsutveckling i skolan. Utifrån ovan nämnda ser vi problemet att verksamma lärare upplever en svårighet i att identifiera begåvning, vilket är betydande kunskap för om stöttning blir av och hur den sker.  Syftet med denna studie är därför att undersöka hur särskilt begåvade elever upptäcks och stöttas. Studien bygger på utsagor från lärare med erfarenheter av att upptäcka och stötta särskilt begåvade elever i årskurs 1 - 6. Den tar sin grund i empirin och ett interpretativistiskt perspektiv och använder en kvalitativ metod genom en intervjustudie vars data induktivt analyseras tematiskt. Resultatet tolkas därefter mot ramfaktorer som teoretiskt kan förklara inverkande faktorer på processerna att identifiera och stötta elever i svensk skola.  Resultatet visar att särskilt begåvade ofta upptäcks vars beteende är utmärkande. Detta genom att uppvisa prestationer över förväntan eller genom dåligt mående som yttrar sig i passivitet och utåtagerande. Begåvning som är dold och latent innebär en svårighet att bedöma i klassrummet. Vidare att begåvning upptäcks med återkoppling från utomstående såsom vårdnadshavares tankar om sina barn och genom bedömningar i form av tester och diagnoser. Resultatet visar också att stöttning av elevens utveckling bygger på vikten av samarbete och bra relationer och tar sin form i individanpassad undervisning, både genom individualiserade uppgifter, specialgrupp eller acceleration. Slutligen visar resultatet att brister i kunskap om hur begåvning identifieras upplevs vara ett hinder för att möjliggöra begåvningsspecifika utmaningar i undervisningen, likväl avsaknad av anpassat material som utmanar dessa elever. Till detta framkommer i resultatet dilemmat att skapa tid för stöttning av särskilt begåvning samtidigt som elever som inte når upp till kunskapskraven behöver prioriteras.  De slutsatser som vi dragit är att framför allt skolans organisatoriska ramars utformning både begränsar och möjliggör hur begåvning upptäcks, och att vårdnadshavares erfarenheter ofta är gynnsamt. När det kommer till stöttning av särskilt begåvade har vi tagit slutsatserna att personalens kompetens likväl vårdnadshavarnas kunskaper har betydelse för denna process. Vad gäller de utmaningar som lärarna själva upplevt drar vi slutsatser att förutsättningar såsom ekonomiska resurser, personalens kompetens och elevgruppen, formar lärarnas undervisning.  Studiens bidrag till forskningen är en generellt fördjupad bild av hur lärare i svensk skola upptäcker och stöttar särskilt begåvade elever, som förklaras av faktorer som ger olika förutsättningar för detta.

Skolans bemötande och anpassningar har en avgörande roll för hur elever med funktionsnedsättningen adhd klarar sin skolgång. I och med att problematiken är av varierande art är betydelsen av kartläggningar, uppföljning och utvärderingar extra viktiga för den här elevgruppen. Elever med adhd får ofta läs-och skrivsvårigheter pga. sina koncentrationssvårigheter. Det har också visat sig att adhd och dyslexi är en relativt vanlig kombination. Insatser för läs-och skrivinlärningen görs ofta under de tidigare skolåren och därför har studiens syfte varit att ta reda på vilka strategier och metoder som används under de senare skolåren för att motverka elevernas läs-och skrivsvårigheter och främja inlärningen. Metoden som har använts är den kvalitativa intervjuformen och urvalet består av fem intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att respondenterna bedömer de insatser som görs i förhållande till ett relationellt perspektiv. De menar också att det är av betydelse hur lärmiljön och de individuella anpassningarna utformas för att eleverna ska utvecklas och klara sin skolgång. Det visar sig i resultatet att när man har lyckats utforma gemensamma strategier och metoder har det varit framgångsrikt för den här elevgruppen som är beroende av struktur och tydlighet. I resultatet synliggörs också hur det kategoriska synsättet fortfarande dominerar, framförallt på högstadiet, då insatser oftast sker utanför det ordinarie klassrummet. Det pågår dock arbete på samtliga skolor för att hitta lösningar för att eleverna ska känna sig inkluderade. En tydlig och stark ledning anses vara av vikt för att utvecklingsarbetet ska kunna drivas.

Petersson, Maria (2019). Tydliggörande pedagogik och individuella anpassningar- en fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt få kunskap om det pedagogiska arbetssättet tydliggörande pedagogik, som är utarbetat för att passa elever med autism eller ASD (Autism Spectrum Disorder) och hur det sedan skulle kunna användas i svensk grundskola. Och vilka anpassningar i den fysiska miljön som skulle kunna användas i grundskola för eleverna med ASD eller liknande funktionsvariation skull kunna få en verksamhet som fungerar bättre för dem.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att utforska vilka pedagogiska arbetssätt som personalen på en specialiserad skola för elever med autism (ASD) använder för att eleverna ska uppleva sin skolgång som meningsfull, begriplig och hanterbar. Och vidare undersöka om det kollegiala lärande underlättar arbetet med de pedagogiska arbetssätten.Frågeställningar •Vilka pedagogiska arbetssätt använder skolan för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna?•Hur är den fysiska miljön anpassad?•Hur ser det kollegiala lärandet ut?TeoriI studien används Antonovskys teori om det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005). Då det salutogena perspektivet också ligger till grund för KASAM (Känsla Av SAMmanhang). De tre komponenterna som KASAM bygger på är gemensamma för den tydliggörande pedagogiken. Som specialpedagogisk teori används kategorisk och relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet (Ahlberg, 2013; Nilholm, 2005)MetodValet av metoden för denna studie är en fallstudie med intervju som huvudmetod, men även dokumentstudier och observation av den fysiska miljön har gjorts. ResultatResultatet av denna studie visar att den tydliggörande pedagogiken är det pedagogiska arbetssätt som framför allt används för att göra Fallstudieskolan verksamhet tydlig och begriplig för elever med autism eller ASD. Studien visar också att det finns flera anpassningar i den fysiska miljön som kan behöva göras för att miljön ska vara hanterbar för eleverna. Det kollegiala lärandet mellan lärarna är av stor betydelse för arbetssättet.Specialpedagogiska implikationerSom specialpedagog är det viktigt att stödja lärarna i arbetet med att anpassa lärmiljön på en skola för att verksamheten ska fungera optimalt för alla elever. Med kunskapen om den tydliggörande pedagogiken så har specialpedagogen möjlighet att underlätta vardagen för elever med ASD på skolan tillsammans med övrig personal. I reflekterande samtal och handledning tillsammans med en specialpedagog får lärarna möjlighet att med sina erfarenheter och kunskaper ut utveckla och anpassa lärmiljön så den blir så gynnsam som möjligt för alla elever.