I denna studie har utvecklingen av industriellt underhåll studerats och företaget Quant Services Sweden AB har använts som inspirationskälla. Fallstudien för att testa denna studie har gjorts på Viverk AB.Under min tid som underhållsingenjör på Quant har jag upptäckt utvecklingsmöjligheter för industriellt underhåll, service och eftermarknad. Med stöd av andra studier inom industri 4,0 har jag lyckats få fram vilka teknologier och på vilket sätt man kan nyttja dessa teknologier för att stärka sig själva i den internationella marknaden och även stärka sin konkurrenskraft. En analys har gjorts av Quants nuvarande tillstånd och vilket gap som finns för industri 4,0, och med vilka teknologier man kan fylla detta gap. Jag har även fört diskussioner med andra ingenjörer inom bolaget för att bedöma behovet av ett sådant arbete. Tre fallstudier har utförts för att testa teorin i detta arbete, fallstudierna har utförts på ett annat företag för att påvisa den bredda implementeringen och möjligheterna med andra bolag än det aktuella. Fallstudierna har gjorts på ett företag som heter Viverk AB, som är en tillverkare av industriella tvättmaskiner.3D-printning (additiv tillverkning) är den primära teknologin som studerats vilket även resultatet påvisat. Resultatet av studien visar att underhåll, service och eftermarknad kan implementera ett nytt digitalt verktyg, i Quants fall kan det förslagsvis namnges quant3D för att vara konsekvent utmed Quants andra digitala verktyg.Verktygets syfte är att optimera reservdelsförsörjningen på maskinparken.Detta verktyg kan även stödjas med Digital tvilling (Digital Twins), Artificiell intelligens (Artificial Intelligence), Generativ design (Generative Design) och Sakernas Internet (Internet of Things [IoT]) för att skapa ett komplett Digitalt Verktyg (Digital Toolbox) till sina kunder, vilket resulterar i en bättre reservdelsförsörjning och ständiga förbättringar (Continuous Improvement). Meningen med förbättringsarbetet är att optimera underhållsavdelningen och minimera tiden för oplanerade stopp i produktionen, vilket är underhållets primära mål, det vill säga att syftet är att uppnå högre teknisk tillgänglighet på maskinerna. Fallstudien som har utförts visar även att det finns en vinst i att med hjälp av additiv tillverkning får kortare tid i oplanerade stopp. / In this study, the development of industrial maintenance has been studied andthe company Quant Services Sweden AB has been used as a source of inspiration. The case study to test this study has been done at Viverk AB.During my time as a maintenance engineer at Quant, I have discovered opportunities for industrial maintenance, service, and aftermarket. With the support of other studies in industry 4.0, I have managed to identify which technologies and in what way you can use these and strengthen yourself in the international market and strengthen your competitiveness.An analysis has been made of Quant's current state and what gap there is for industry 4.0, and with what technologies one can fill this gap. I have also had discussions with other engineers within the company to assess the need for such work. Three case studies have been carried out to test the theory in this work, the case studies have been carried out at another company to demonstrate the wide implementation and the possibilities with other companies than the current one. The case studies have been done at a company called Viverk AB, which is a manufacturer of industrial washing machines.3D printing (additive manufacturing) is the primary technology studied, the results of which have also been demonstrated. The result of the study shows that maintenance, service, and aftermarket can implement a new digital tool, in Quant's case it can be named quant3D to be consistent with Quant's other digital tools. The purpose of the tool is to optimize the supply of spare parts on the machine parkThis tool can also be supported with Digital Twins, Artificial Intelligence, Generative Design and the Internet of Things (IoT) to create a complete Digital Toolbox for their customers, resulting in a better supply of spare parts and continuous improvement (CI).The purpose of the improvement work is to optimize the maintenance department and minimize the time for unplanned stops in production, which is the primary goal of maintenance, that is the purpose to achieve higher technical availability on the machines. The case study that has been carried out also shows that there is a profit in using additive manufacturing to reduce the time in unplanned stops.

Digital competence used to be a confusing concept, until recently when some researchers coined a comprehensive definition of digital competence and formulated a conceptual framework in an SME context. However, the framework was only at a conceptual level and required to be tested with the empirics of a qualitative or quantitative study. By an abductive qualitative approach, this research explored existing theories on digital competence and formulated a new digital competence framework in Swedish manufacturing SME perspective. Moreover, with cross-sectional study design, this research explored the role of digital competence in the internationalization process of six Swedish manufacturing firms, which is unprecedented in academic literature. Our findings indicate that digital competence is an evolving concept which develops gradually with technological advancements and requires a combination of three integral components: i) Digital technologies (basic and advanced level digitalization), ii) Automation of organizational processes, iii) Human resources who have the latest digital skills and are duly motivated to use these skills. This research affirms that after attaining digital competence Swedish manufacturing SMEs can sustain a competitive advantage in their international markets and it successfully facilitates in the firm’s internationalization process. / Digital kompetens brukade vara ett förvirrande koncept fram till nyligen när vissa forskare utarbetade en omfattande definition av digital kompetens och formulerade en konceptuell ram i ett små och medelstora sammanhang. Ramverket var dock endast på en konceptuell nivå och krävdes att testas med empiriken i en kvalitativ eller kvantitativ studie. Genom ett abduktivt kvalitativt tillvägagångssätt undersökte denna forskning befintliga teorier om digital kompetens och formulerade en ny digital kompetensram inom svenskt tillverkningspolitiskt perspektiv. Vidare undersökte denna undersökning rollen som digital kompetens i internationaliseringsprocessen av sex svenska tillverkningsföretag, vilket är enastående i den akademiska litteraturen. Våra resultat tyder på att digital kompetens är ett utvecklande koncept som utvecklas gradvis med tekniska framsteg och kräver en kombination av tre integrerade komponenter: i) Digital teknik (grundläggande och avancerad digitalisering), ii) Automatisering av organisationsprocesser, iii) Personal som har de senaste digitala färdigheterna och är vederbörligen motiverade att använda dessa färdigheter. Den här forskningen bekräftar att svenska tillverkare små och medelstora företag efter att ha uppnått digital kompetens kan upprätthålla en konkurrensfördel på sina internationella marknader och framgångsrikt underlättar företagets internationaliseringsprocess.