Der Beitrag gibt einen Einblick in die zweijährige Arbeit des europäischen Kooperationsprojektes Codemob (Laufzeit Oktober 2015 – Oktober 2017), das sich der Entwicklung eines Kurrikulums für Vermittler digitaler Kompetenzen in Internet-Erfahrungsorten und deren Adressat_innen widmet. Mit einem multidisziplinären Team aus fünf Ländern wurden, gefördert durch das EU-Rahmenprogramm Erasmus+, zwei Module ausgearbeitet, die Grundkenntnisse in Programmiersprachen (Coding) und in der Nutzung mobiler Endgeräte (Mobile) vermitteln. Die Kurse gehören zu einem Gesamtkurrikulum aus 13 Modulen, die unterschiedliche digitale Themen behandeln (z.B. Bildbearbeitung, Netzsicherheit). Der Beitrag fokussiert die Kooperationswege innerhalb des Projektteams zwischen Anwender_innen, Forschenden und intermediären Organisationen.

Problemformulering: Ledares uppfattning om vad som utgör digitala kompetenser relaterat till den strategiska kompetensförsörjningen av dessa kompetenser. Syfte: Att beskriva vad ledare inom industribranschen anser vara digitala kompetenser och betydelse ledare ger åt dessa kompetenser i relation till industriföretags strategiska kompetensförsörjning. Metod: Då studien baseras på digital kompetens i den relativt outforskade kontexten av industri samt att ingen universell lista för digital kompetens fungerar oavsett person och situation tillämpas en induktiv ansats. För att besvara om ledares uppfattning kring den digitala kompetensen används en fallstudiedesign. Studien utgår från kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med dessa ledare som genomförts på deras arbetsplats, via telefon och via Skype. Empirisk insamling: Insamlad empiri består av fem intervjuer med ledare från företag inom industribranschen. Slutsats: Baserat på studiens empiriska data har vi kunnat beskriva digital kompetens utifrån fyra olika kompetenser. Det kan konstateras att inget av de företag som deltar i studien har en tydlig plan eller strategi för att hantera kompetensskiftet från tidigare kompetenser till digital kompetens. Däremot påtalas att E-learning ses som en kompetensförsörjningsmetod som central i relation till företagens förmåga att tillgodose sig med digital kompetens. Vi har identifierat ett behov av att industriföretag implementerar en lärandestrategi som matchar interna och externa krav på digitalisering för ett kontinuerligt lärande som främjar digital kompetens idag såväl som i framtiden. / Question: Leaders' perception of what constitutes digital competence related to the strategic competence supply of these competencies. Purpose: To describe what leaders in the industrial sector consider to be digital competence and importance leaders give to these competencies in relation to the industrial companies' strategic competence supply. Method: Since the study is based on digital competence in a relatively unexplored context of industry and that no universal list for digital competence works regardless of person and situation, an inductive approach is applied. A case study design is used to answer a leader's perception of the digital competence. The study is based on qualitative and semi-structured interviews with these leaders who have been carried out at their workplace, by telephone and through Skype. Empirical framework: The collected empirical data consists of five interviews with leaders from companies in the industrial sector. Conclusion: Based on the study's empirical data, we have been able to describe digital competence based on four different competencies. It can be stated that none of the companies participating in the study have a clear plan or strategy for managing the shift of skills from previous competencies to digital competence. On the other hand, it is stated that E-learning is regarded as a competence supply method that is central in relation to the companies' need for digital competence. We have identified a need for industrial companies to implement a learning strategy that matches internal and external requirements for digitization for continuous learning that promotes digital competence today as well as in the future.

Digitalisierung ist inzwischen in nahezu allen Lebensbereichen omnipräsent, besonders Unternehmen müssen daher den Weg der digitalen Transformation gehen, um weiterhin auf dem Markt relevant zu bleiben. Vor allem der Umgang mit der Digital Skills Gap stellt für Unternehmen eine Herausforderung dar. Dies führt zu einer veränderten Arbeitswelt und damit zu dem Bedarf an einem neuen Führungskonzept, dem Leader 4.0. Obwohl diesem Thema eine hohe Bedeutung zukommt, die sich in der Zukunft noch verstärken wird, gibt es hierzu bisher nicht viele Forschungsansätze. Diese Arbeit bietet daher eine Zusammenstellung der in der Literatur bereits aufgeführten Eigenschaften und Fähigkeiten, welche einen Leader 4.0 ausmachen sowie Strategien des Leader 4.0 zur Lösung der Problematik der Digital Skills Gap. Hierfür werden mittels einer systematischen Literaturrecherche zunächst die digitale Transformation im Unternehmen und ihre Herausforderungen als Ursache der Veränderungen in der Arbeitswelt betrachtet. Weiterhin werden auf Basis dieser neuen Anforderungen notwendige Kompetenzen eines Leader 4.0 aus der Literatur zusammengetragen. Abschließend erläutert dieser Text Möglichkeiten, wie der Leader 4.0 der Digital Skills Gap im Unternehmen begegnen kann. Besonders im Bereich der Digital Skills Gap gibt es noch einen hohen Forschungsbedarf, den weitere Arbeiten adressieren sollten.:Motivation Schlüsselkonzepte Digitale Transformation im Unternehmen Die Digital Skills Gap und der Leader 4.0 Zusammenfassung

Den digitala tekniken förändras ständigt, vilket innebär att människor behöver anpassa sig och utveckla sina färdigheter. Detta innebär även att förskolan behöver göra förändringar i sin verksamhet för att kunna ge barnen rätt möjligheter för att utveckla adekvat digital kompetens. I en verksamhet där förskollärare och barn har olika förhållningssätt gällande digitala verktyg ställs förskollärare inför en del utmaningar i sitt praktiska arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer har utförts med tre legitimerade och verksamma förskollärare i tre olika kommuner, för att belysa utmaningar i förskollärarnas praktiska arbete och undersöka om kvalitativa aspekter och innehåll kommer i skymundan. Syftet är att öka kunskapen om arbetet med digitala verktyg i förskolan och förståelsen för förskollärares uppfattningar om digitalisering och adekvat digital kompetens. Detta görs genom tre forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan riktar sig till att avgöra hur förskollärare beskriver sin uppfattning om digitalisering och adekvat digital kompetens. Den andra för att avgöra hur förskollärare beskriver sitt praktiska arbete med digitala verktyg och den tredje för att avgöra vilka faktorer förskollärare ser påverkar arbetet med digitala verktyg och barnens lärande. Slutsatsen är att förskolorna rör sig framåt med digitaliseringen och införandet av digitala verktyg i sina verksamheter, men att arbetet inte är helt lätt. Förskollärarna saknar tydliga direktiv om hur arbetet ska göras för att på bästa sätt uppnå att alla barn ska få adekvat digital kompetens och ett lärande som tydligt kopplas till de digitala verktygen. Det går även att se att leken kommer i skymundan som en kvalitativ aspekt och ett innehåll gällande digitala verktyg. Av denna anledning är det av vikt att undersöka vilka ramfaktorer i svensk förskola som kan förändras för att digitala verktyg ska få en naturlig plats i leksammanhang.Centrala begrepp: förskola, digitalisering, digitala verktyg, lek, adekvat digital kompetens, lärande / The digital technology is constantly changing, which means that people need to adapt and develop their technological skills. This also means that the Swedish preschool needs to make changes in order to be able to give the children the opportunity to develop adequate digital skills. In teaching establishments where preschool teachers and children have different approaches regarding digital tools, preschool teachers are faced with some challenges in their work. Qualitative research interviews have been conducted with three fully qualified and active preschool teachers in three different municipalities, in order to highlight these challenges and to investigate whether qualitative aspects and content gets sidelined. The purpose of this study is to increase knowledge about the work with digital tools in preschools and understanding about preschool teachers' perceptions of digitization and adequate digital competence. This is done through three research questions. The first research question is aimed at determining how preschool teachers describe their perception of digitization and adequate digital competence. The second one to determine how preschool teachers describe their practical work with digital tools and the third to determine which factors preschool teachers see affects the work with digital tools and children's learning. The conclusion of this study is that the preschools are progressing with the digitization and the introduction of digital tools in their daily operations, but that the work is not easily done. The preschool teachers lack clear directives on how the work should be done in order to achieve the best possible outcome for all children to receive adequate digital competence and a learning that is clearly linked to the digital tools. It is also possible to see that the children's play fade into obscurity as a qualitative aspect regarding digital tools. For this reason, it is important to further investigate which framework factors can be changed in Swedish preschools in order for digital tools to have a natural place in children's play.

Der Beitrag gibt einen Einblick in die zweijährige Arbeit des europäischen Kooperationsprojektes Codemob (Laufzeit Oktober 2015 – Oktober 2017), das sich der Entwicklung eines Kurrikulums für Vermittler digitaler Kompetenzen in Internet-Erfahrungsorten und deren Adressat_innen widmet. Mit einem multidisziplinären Team aus fünf Ländern wurden, gefördert durch das EU-Rahmenprogramm Erasmus+, zwei Module ausgearbeitet, die Grundkenntnisse in Programmiersprachen (Coding) und in der Nutzung mobiler Endgeräte (Mobile) vermitteln. Die Kurse gehören zu einem Gesamtkurrikulum aus 13 Modulen, die unterschiedliche digitale Themen behandeln (z.B. Bildbearbeitung, Netzsicherheit). Der Beitrag fokussiert die Kooperationswege innerhalb des Projektteams zwischen Anwender_innen, Forschenden und intermediären Organisationen.

Magister Commercii (Information Management) - MCom(IM) / The advent of the 4th Industrial Revolution brought on an onslaught of technology rippling through a multitude of industries. Smart Cities, Smart Communities, Artificial Intelligence and Cloud Computing are but a few buzzwords of this digital age. It is argued in Information Systems that many of the challenges faced by communities can be addressed in part through the innovative use of technology. As Higher Education (HE) communities move from traditional campus communities to smart campus communities, the application and implementation of technological advancements and digital skills are needed to facilitate the transition. The disruption caused by COVID-19 virus has had a significant effect on the tertiary educational sector. This research is particularly important and relevant in a post-pandemic phase in which HE finds itself. Especially, establishing a technological and digitally equipped HE community to safeguard itself from possible future threats that impede daily operations within HE campus communities.

Background: The advent of digitalization has significantly impacted various aspects of society. Digitalization has aided in the growth of more ecologically friendly practices, and remote work hasreduced the usage of cars and lowered carbon emissions. However, existing literature has indicated that it also has resulted in new challenges such as privacy concerns, cybersecurity threats, and the need fordigital skills. The Covid-19 pandemic acted as a catalyst for digitalization, leading to an accelerated trend towards remote and flexible work. The financial sector has also undergone significant changes with the adoption of new technologies. Research on how digital transformation has changed the structural configuration in the banking industry is heavily undeveloped. Notwithstanding, digitalization continues to shape how society lives and interacts with each other. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the influence of digitalization in banking and to comprehend the alterations that have transpired in the structural configuration due to the growing utilization of technology. An evaluation from the standpoint of employees can provide valuable insights into how digitalization has influenced work in the banking industry. This research can offer significant assistance to decision-makers in the banking industry as they devise strategies to adapt to the digital ageand foster a favorable work atmosphere for their employees. Method: This qualitative, exploratory thesis, which was guided by an abductive approach, made use of amore comprehensive understanding of the topic at hand. A thematic analysis was utilized as a guide wheninterpreting and analyzing the data from 10 semi-structured interviews. Conclusion: Digitalization has revolutionized employees’ work, demanding more collaboration and knowledge sharing. The effect of Covid-19 as the driving catalyst toward digitalization accelerated thischange and urged adaptation to external events. To meet evolving customer behavior, investing in digitalsolutions with a human touch is crucial. Ongoing education is vital for enhancing digital skills. Job losses are a concern due to increased digital efficiency. The banking industry must invest in employees andembrace adaptability. The future holds both challenges and opportunities as technology continues toadvance.

The economic potential in introducing Artificial Intelligence (AI) into the Swedish Public administration is substantial and it is calculated to be approximately 140B SEK per year[5]. However, without a comprehensive AI strategy and lack of sufficient digital competence, an AI implementation becomes a struggle [9]. According to IBM Research, 120 million people around the world admitted that they may need to upskill due to automation and AI, which has aggravated during the pandemic. However, the lack of digital skills is the biggest barrier to this process. This study analyzes the challenges of an application of the AI technology, Natural Language Processing (NLP), in public procurement. Through a qualitative method with an abductive approach, 10 semi-structured interviews are conducted with experts from the public- and private sector and identify key challenges of NLP in public procurement which are the lack of digital skills, legal-, ethical- and organizational challenges of NLP in the public context and the public sector’s inability to create partnerships and use business networks. This thesis is a case study of IBM that contributes to research on AI in the public sector and aims to help fill the research gap that exists within this field. The study’s purpose is to analyze and provide better insight into public procurement of NLP to increase the use of NLP technologies within public administration in Sweden. / Den ekonomiska potentialen i att införa artificiell intelligens (AI) i den svenska offentliga förvaltningen är stor och beräknas vara cirka 140 miljarder kronor per år [5]. Men utan en omfattande AI- strategi och brist på tillräcklig digital kompetens blir ett AI- genomförande en utmaning [9]. Enligt IBM Research medgav 120 miljoner människor runt om i världen att de kan behöva kvalificera sig på grund av automatisering och AI, vilket har förvärrats under pandemin. Brister på digital kompetens är dock det största hindret för denna process. Denna studie analyserar utmaningarna med en tillämpning av AI- teknologin, Natural Language Processing (NLP), vid offentlig upphandling. Genom en kvalitativ metod som går ifrån en abduktiv forskningsansats genomförs tio semistrukturerade intervjuer med experter från den offentliga- och privata sektorn samt en identifiering av de viktigaste utmaningarna för NLP i offentlig upphandling. Dessa är bristen på digitala färdigheter, juridiska-, etiska- och organisatoriska utmaningar av NLP i det offentliga sammanhanget och den offentliga sektorns oförmåga att skapa, använda och dra fördel av partnerskap och affärsnätverk. Denna rapport är en fallstudie av IBM som bidrar till forskning om AI inom den offentliga sektorn och syftar till att fylla det forskningsgap som finns inom detta område. Studiens syfte är att analysera och ge en bättre insikt i offentlig upphandling av NLP för att öka användningen av NLP- teknologi inom offentlig förvaltning i Sverige.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till det nya tillägget med digital kompetens i kursplanen för ämnet matematik, och om det kommer påverka matematikundervisningen. Intervjustudien inriktar sig på grundskollärare i någon av årskurserna 1-6. Resultatet av studien visar att lärarna inte är oroliga över sin egen digitala kompetens i undervisningssyfte. Detta trots det framkommit att dagens utbud av digitala verktyg bland lärarna var varierande men majoriteten av gångerna undermålig, samt att informationen kring tillägget många gånger hade kunnat varit informationsrikare. Resultatet visar även att lärarna tror på en framtida förändring av matematikundervsningen, varav flertalet ser en undervisningen där det finns ökad möjlighet till individualisering. Men trots detta finns det en staka unisonisk önskan av mer fortbildning inom området.

What is being discussed in education is currently contextualized within the network society, where formal and informal co-learning are indispensable in the development and exercise of social, cultural, cognitive, both technological mastery and fluency as professional on citizenship skills. The main goal of reflection isto identify indicators of co-learning styles that favor the development of digital skills. We present a descriptive analysis supported by bibliographic references, reflections and discussions of space dialog weSPOT Community CoLearn project coordinated by the researcher Alexandra Okada Open University. The results thusbring a contribution to thinking about theories of learning styles and emerging digital skills. / Una de las discusiones de la educación actual se contextualiza dentro de la sociedad en red, donde el coaprendizaje formal e informal son indispensables en el desarrollo y ejercicio de actividades sociales, culturales, cognitivas, tanto en el dominio de la tecnología y la fluidez como las competencias profesionales en la ciudadanía. El principal propósito de esta reflexión es identificar los indicadores de estilos de coaprendizaje que favorezcan el desarrollo de habilidades digitales. Se presenta un análisis descriptivo apoyado por referencias bibliográficas, reflexiones y discusiones del espacio de diálogo del proyecto weSPOT de la Comunidad CoLearn, coordinado por la investigadora Alexandra Okada de la Open University. Así, los resultados aportan al conocimiento, pensando en las teorías de los estilos de aprendizaje y nuevas habilidades digitales. / A discussão da educação na atualidade é contextualizada no âmbito da sociedade em rede, onde a coaprendizagem formal e informal são imprescindíveis no desenvolvimento e exercício de competências sociais, culturais, cognitivas, tecnológicas tanto para o domínio e fluência profissional como no exercícioda cidadania. O principal objetivo da reflexão aqui presente é: identificar os indicadores dos estilos de coaprendizagem que propiciam o desenvolvimento das competências digitais. Apresentamos uma análise descritiva suportada por referenciais bibliográficos, reflexões e discussões do espaço de diálogo do projeto weSPOT da Comunidade Colearn sob a coordenação da pesquisadora Alexandra Okada da Open University. Os resultados trazem assim um contributo para opensamento sobre as teorias dos estilos de aprendizagem e as competências digitais emergentes.