Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle, där datorspel är ett naturligt inslag i många barn och ungdomars vardag. Teknikens ständiga utveckling och barns höga grad av datorspelande, har resulterat i att det idag finns flertal möjligheter att integrera digitala lärospel som en del av matematikundervisningen. Detta arbete syftade till att öka kunskapen gällande vilka faktorer som påverkar lärares val att implementera, alternativt inte implementera digitala lärospel i sin matematikundervisning för årskurs 4–6. Studien syftade också till att belysa hur lärare som använder digitala lärospel upplever att spelen påverkar elevers lärande. Studiens syfte har besvarats genom kvalitativa intervjuer, med elva matematiklärare i årskurs 4–6. Intervjusvaren har vidare analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket RAT, samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att digitala lärospel är ett vanligt förekommande i dagens matematikundervisning, samt att lärare främst väljer att använda spelen i syfte att variera undervisningen och för att öka elevernas motivation. Vidare visar resultatet att lärare anser att graden av en aktiv lärarroll är en påverkansfaktor för huruvida digitala lärospel kan bidra till elevers lärande eller inte. Trots den höga användningsgraden av digitala lärospel visar resultatet att ett stort antal lärare upplever sin digitala kompetens som bristfällig, vilket de önskar förbättra. / Today we live in a digitized society, where computer games are a part of most people’s lives. Technology’s constant change, together with the large number of children who play computer games, have led to many new opportunities to integrate digital learning games in today’s mathematics education. This study aimed at increasing knowledge about which factors influence teachers’ choices to implement, or not to implement, digital learning games in their mathematics education for grades 4-6. The study also aimed at investigating teachers’ experiences of how digital learning games affect student learning. In order to answer these questions, qualitative interviews have been conducted with eleven mathematics teachers who are teaching grades 4-6. The results of the interviews have further been analyzed with the theoretical framework RAT, as well as from a sociocultural point of view. The result show that digital learning games are common in today’s mathematics education, and that teachers frequently use the games in order to vary teaching and increase student motivation. The results also show that teachers consider a teacher’s level of activity as an influencing factor for whether or not digital learning games can facilitate the student learning process. Despite teachers’ frequent use of digital learning games, the results show that many feel they lack sufficient digital skills, which almost all of them want to improve.

Ältere Menschen bilden vor dem Hintergrund der demografischen Entwicklung einen großen und wachsenden Teil in unserer Gesellschaft, Kultur und Wirtschaft. Damit verbunden sind nicht nur Herausforderungen für das Sozial-, Pflege- und Gesundheitswesen, sondern im Sinne einer gelingenden Integration stellen sich unweigerlich Fragen nach Teilhabe und Mitwirkungsmöglichkeiten für diese Personengruppe. ... Demnach stellt sich die Frage, wie vor dem Hintergrund der gebotenen Chancen eine positive Transformation im Hinblick auf „Altern und Technik“ gelingen kann – eine Transformation, die digitale Teilhabe und Teilgabe i. S. von Partizipation fördert und gleichzeitig die digitale Souveränität und die digitalen Kompetenzen älterer Menschen erhöht? Diesen Fragen wird sich im Folgenden interdisziplinär und multiperspektivisch angenähert. Methodisch wird auf ein Scoping Review zurückgegriffen. Ausgehend von vergangenen und aktuell von der BAGSO vorrecherchierten Projekten und Modellvorhaben im Kontext von Digitalität und älteren Erwachsenen werden erste Gelingensbedingungen skizziert. Anschließend werden exemplarisch drei Modellvorhaben vorgestellt, die mehrere dieser Faktoren (u.a. Erfolgs- und Qualitätsfaktoren und Rahmenbedingungen) aufgreifen. Im Anschluss erfolgt eine Diskussion, um relevante Gelingensbedingungen und zukünftige Handlungsfelder explizit für Akteure, die Angebote für diese Zielgruppe bereitstellen, zu untersetzen. [Aus: Einleitung]

I takt med att nya teknologier såsom Robotic Process Automation (RPA) införs och används inom organisationer ökar kompetensbehovet av digitala kompetenser. I organisationer prioriteras dock inte alltid den kompetensutveckling som behövs vilket gör att anställda inte hinner anpassa sig till digitaliseringens framfart, vilket därmed kan leda till att organisationen blir beroende av extern kompetens. Studien undersöker hur användningen av RPA kan förändra en organisations kompetensbehov. Denna studie syftar därför till att bidra med fördjupad kunskap inom de kompetenser som krävs av organisationer för att kunna använda RPA framgångsrikt. Vidare har denna studie genomförts med genom en kvalitativ metodansats och därmed har det genomförts semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenheter av att använda RPA. Studien visar på att det finns en ökad efterfrågan på två kompetensområden hos organisationer som använder RPA. Dessa är; (1) Digital kompetens och (2) Mänskliga förmågor. Studien visar även på att de nya rollerna som tillkommer har skillnader i kompetensbehovet. Slutligen visar studien på att ett ledningsstöd är viktigt för att kunna uppnå en intern kompetens och att anställda ska kunna använda RPA framgångsrikt. Studien har resulterat i rekommendationer som organisationer som använder RPA eller funderar på att använda RPA kan förhålla sig till för att uppnå en framgångsrik användning av RPA. / As new technologies such as Robotic Process Automation (RPA) are introduced and used within organizations, the need for digital skills is increasing. However, organizations do not always prioritize the necessary skills development, which means that employees do not have time to adapt to the progress of digitalization, which can thus lead to the organization becoming dependent on external expertise. The study examines how the use of RPA can change an organization's competence needs. This study therefore aims to contribute in-depth knowledge of the competencies required by organizations to be able to use RPA successfully. Furthermore, this study was conducted through a qualitative method approach and thus semistructured interviews were conducted with respondents who have experience of using RPA. The study shows that there is an increased demand for two areas of expertise in organizations using RPA. These are: (1) Digital skills and (2) Human abilities. The study also shows that the new roles that are emerging have differences in the need for skills. Finally, the study shows that management support is important to achieve internal competence and that employees should be able to use RPA successfully. The study has resulted in recommendations that organizations who are using or are considering using RPA can relate to achieve successful use of RPA.

Industrial Revolution 4.0 and Finance Technology are influencing firms to adopt the DigitalTransformation strategy to achieve their long terms goals and remain competitive. Thistransformation is driving an evolution in the way of working in Supply and Finance units andcreating an emerging demand to implicate digital skills and consider them as core competenciesneeded for the workforces in those units. Management takes a vital role in supporting theemployees to upgrade their digital skills and providing them with a culture that facilitates theirefforts throughout this shifting journey. Middle-aged groups of the workforce make a majorcontribution to the labour market, and they are likely to have a higher digital skills gap thanyounger groups. This requires firms to put more focus on upskilling and enhancing the digitalskills of this group to enable successful adoption of the increased interaction with technology.During the upskilling of digital skills processes, the experience of the workforce may includechallenges. It is important for the leaders and human resources to understand the mindsets ofthose employees and their challenges to consider when revising the digital skills learninginitiatives. Thus, this master thesis examines the mindset and challenges of supply and finance employeesfrom the middle-age group of the workforce during digital skills upskilling programs driven byDT. Additionally, based on the finding to develop a framework that can help firms wheninitiating digital skills upskilling programs. For this, an interpretive qualitative study wasconducted. The data was collected through semi-structured interviews and Lichtman 3 Csthematic analysis was used and generated five concepts. Those concepts represent the findingsof the master’s thesis research and are interpreted and discussed with the help of the theoreticalframework of the double-loop learning method of Organizational learning Theory for Argyrisand Schön (1997). The research findings show the scoped group embraces digital transformation and has anopen mindset to change and the ability to contribute, but they also face challenges that are:Incentive and Recognition, Organizational Communication, Working and Learning inparallel, Customized learning programs. Based on the identified challenges, a framework wasdeveloped to support human resources and supply and finance leaders to consider duringupskilling of digital skills programs, to provide a better experience for the digital onboardingof the workforces during DT. This study contributes to the existing knowledge of theinformatics research field. The practical contribution is to help organizations, and humanresources, in improving the digital skills upskilling programs and frameworks, additionally toorganizational learning.

The diploma thesis deals with the topic of further education of teachers in the field of digital competencies from the perspective of educational management. This subject was chosen not only of its topicality, but also due to the strategic dimension of further education of teachers and their digital skills, which reflect the key documents of MŠMT. The theoretical part of the diploma thesis focuses on theses related to educational management, further education of teachers and ends with a chapter dealing with digital competencies. The research part of the diploma thesis pays attention to the offer and demand of further education of teachers and the reflection of digital competencies of teachers through qualitative research and data analysis. Specifically, the research survey consists of semi- structured interviews conducted with primary school teachers in the capital city of Prague, analysis of data from the Teacher's digital competences framework and analysis of selected websites collecting the offer of further education of teachers. The aim of the diploma thesis is to analyze and critically evaluate the offer and demand for further education of teachers in the field of digital competencies and to reflect the current digital competencies of teachers that they use in practice. KEYWORDS further...

The digital revolution is challenging both individuals and organizations to be more comfortable using various digital technologies. Digital technologies enable and generate high amounts of data, but people are not very good at interpreting or making sense of it. This study aimed to explore the role of digital competencies and data literacy in digital transformations and identify the consequences the lack of digital competencies and data literacy can cause within digital transformation projects. The authors studied technology consultants' perspectives with experience in digital transformation projects using an exploratory qualitative research design building on the empirical data gathered from semi-structured interviews. The authors were able to identify that the technology consultants perceived digital competencies as crucial skills for individuals to possess in digital transformations. At the same time, data literacy was not considered a crucial skill in the context of digital transformations. Regarding the consequences of a digital skills gap, the technology consultants saw issues within the implementation of the project, delays, or indirect waste of resources like monetary assets.

Vårt samhälle är i ständig förändring. I början av förra århundradet var det industrialiseringen som stod för den stora förändringen, idag är det digitaliseringen. Som ett led till ökad digitalisering i skolan har läroplanernarevideratsför att förtydliga skolans uppdrag i att stärka elevers digitala kompetens. Syftet med denna studien var att undersöka hur lågstadielärare använder sig av digitala verktyg idag, samt vilka uppfattningar som finns om behov av kompetensutveckling för att undervisa utifrån den reviderade läroplanen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts, med tio lågstadielärare från tre skolor. Resultatet visar att samtliga lärare idag använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen och att de främst använder digitala verktyg för att variera undervisningen och öka elevers motivation. Vidare visar resultatet att frekventa användningsområdena för digitala verktyg i matematikundervisningen är vid digitala genomgångar, vid färdighetsträning, och för individanpassning. Trots att alla lärare idag använder digitala verktyg visar resultatet att det bland flertalet lärare finns en osäkerhet och ett kompetensutvecklingsbehov, för att känna säkerhet i att undervisa utifrån den reviderade kursplanen i matematik. Resultatet visar även att behov av kompetensutveckling och intresse för digital teknik har ett samband. / Our society is constantly changing. At the beginning of the last century there was industrialization that accounted for the great change, today it is digitization. As part of increased digitalization in schools, the curriculum has been revised to clarify the school's mission in strengthening students' digital skills. The purpose of this study was to investigate how teachers use digital tools today in mathematics education and what perceptions exist about the need for skills development to teach, based on the revised curriculum. In order to answer the purpose of the study, qualitative interviews have been conducted, with ten teachers from three schools. The result shows that all teachers today use digital tools in mathematics teaching and that they mainly use digital tools to vary teaching and increase student motivation. Furthermore, the result shows that the most common areas of use for digital tools in mathematics education are at digital reviews, for skills training, for deepening and for personalization. Although all teachers today use digital tools, the result shows that among the majority of teachers there is an uncertainty and skills development need, to feel safe in teaching based on the revised curriculum. The result also shows that digital skills and interest in digital technology seem to have a strong connection.

No description available.

Digitala verktyg är ett begrepp som är vida känt men kan betyda olika saker för olikamänniskor. Läroplanens revidering 2017 gällande digitala verktyg ligger till grund fördetta arbete. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tillgången på digitalaverktyg ser ut, hur begreppet digitala verktyg kan tolkas och huruvida digitaliseringenimplementerats i undervisningen. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till ökadkunskap och förståelse för digitaliseringens betydelse i skolan och de digitala verktygensanvändningsområden. De metoder som använts är tematisk analysmetod för analys avläroplanens kursplan i ämnet svenska och semistrukturerad intervju som genomförts medsex lärare på sex olika skolor fördelade inom och utanför stadskärnan i samma kommun.Resultaten visar att informanternas tolkning av begreppet digitala verktyg såväl är ienlighet med Skolverkets förklaring till begreppet som att tänka endast hård- ellermjukvaror. Dessutom visar resultaten att informanterna redan innan revideringen avläroplanen till viss del implementerat digitala verktyg i undervisningen, men hur mycketär beroende på hur skolans digitaliseringsplan ser ut. Vidare visar resultaten att tillgångentill de digitala verktygen styr hur mycket och i vilket ändamål som informanternaanvänder dem i undervisningen. Utöver det, visar resultaten på att det inte finns någonskillnad i tillgången till digitala verktyg beroende på om skolorna ligger inom eller utomstadskärnan. / Digital tools are a concept that is widely known but can mean different things to differentpeople. The curriculum's revision in 2017 regarding digital tools forms the basis for thiswork. The purpose of this study is to find out what the availability of digital tools lookslike, how the concept of digital tools can be interpreted and whether digitalisation hasbeen implemented in teaching. Through this study, we hope to contribute to increasedknowledge and understanding of the importance of digitalisation in schools and the usesof digital tools. The methods used are thematic analysis method for analysis of theCurriculum syllabus on the subject of Swedish and semi-structured interview conductedwith six teachers at six different schools distributed within and outside the city centre ofthe same municipality. The results show that the informants' interpretation of the conceptof digital fabric is both in accordance with the Swedish National Agency for Education'sexplanation of the concept and that one thinks of only hardware or software. In addition,the results show that even before the revision of the Curriculum, the informants have tosome extent implemented digital tools in teaching, but how much depends on what theschool's digitalisation plan looks like. Furthermore, the results show that access to thedigital tools controls how much and for what purpose the informants use them in teaching.In addition, the results show that there is no difference in access to digital tools dependingon whether schools are within or outside the city centre.

El presente trabajo de investigación se realizó con el objetivo de confirmar si existe una relación entre el uso de TICS y su relación con las competencias digitales de los docentes de universidades privadas de Lima, Perú en el 2020. La metodología incluye una investigación cuantitativa, de diseño No experimental – Transversal con un alcance correlacional. El tipo de muestreo es aleatorio simple que es parte del muestreo probabilístico. De igual manera, como instrumento de investigación cuantitativa, aplicamos 363 encuestas a docentes de tres universidades privadas para analizar la relación entre las variables del estudio. En el primer capítulo, presentamos las hipótesis, los objetivos, el marco teórico, donde definimos las principales variables de estudio; uso de TICS y competencias digitales, de las cuales analizamos las tres dimensiones más importantes: competencias pedagógicas, técnico- tecnológicas y comunicativas. Asimismo, analizamos diversos papers y sus principales hallazgos. También, determinamos las limitaciones del estudio. En el segundo capítulo, presentamos la revisión de la literatura realizando un resumen histórico de ambas variables y sus principales hallazgos. Mientras que en el tercer capítulo determinamos la metodología de la investigación detallando la muestra, población e instrumento para el recojo de datos. En el cuarto y quinto capítulo analizamos los resultados, junto al análisis estadístico tanto descriptivo como inferencial, en donde usamos el coeficiente de correlación de Pearson para determinar si las hipótesis planteadas eran aceptadas o rechazadas. Por último, brindamos las conclusiones y recomendaciones de la investigación. / This research was carried out with the objective of confirming if there is a correlation between the use of ICTs and its relationship with the digital skills of teachers at private universities in Lima, Peru in 2020. The methodology includes quantitative research of Non-experimental design - Cross-sectional with a correlational scope. The type of sampling is simple random which is part of probability sampling. In parallel, as a quantitative research instrument, we applied 363 surveys to teachers from three private universities to analyze the relationship between the study variables. In the first chapter, we present the hypotheses, the objectives, the theoretical framework, where we define the main study variables; use of ICT and digital skills, of which we analyze the three most important dimensions: pedagogical, technical-technological and communication skills. Likewise, we analyze various papers and their main findings. Also, we determine the limitations of the study. In the second chapter, we present a review of the literature, making a historical summary of both variables and their main findings. While in the third chapter we determine the research methodology detailing the sample, population and instrument for data collection. In the fourth and fifth chapters we analyze the results, along with both descriptive and inferential statistical analyzes, where we use Pearson's correlation coefficient to determine whether the hypotheses raised were accepted or rejected. Finally, we provide the conclusions and recommendations of the investigation. / Tesis