Runt om i världen utförs miljontals kirurgiska ingrepp varje år, sedan 1840-talet har utveckling skett för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste typen av vårdrelaterad infektion och utgör ett stort lidande hos patienten. Som operationssjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner för att kunna sätta in adekvata omvårdnadsinsatser. Mot denna bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att belysa riskfaktorer för postoperativa infektioner som finns i operationssalen med frågeställning hur operationssjuksköterskan kan påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner. Metoden som används är litteraturstudie där databaserna Cochrane och Pubmed har genomsökts. Efter granskning och analys valdes 28 artiklar ut att inkluderas i resultatet, 26 med hög kvalitet och två med medelhög kvalitet. Resultatet visade att klorhexidin i tre studier påvisades vara fördelaktig som huddesinfektion och i två studier var den likvärdig med det jämförda medlet jodlösning. Antibiotikabehandlade suturer kan enligt studiens resultat överges till förmån för vanliga suturer. Rakning av operationsområdet var signifikant kopplat till ökat antal postoperativa sårinfektioner och bör ersättas med håravkortning. Munskydd ska användas av sterilklädd personal, men är ej nödvändigt bland övrig personal.  Användande av förbandsmaterial och dess effekt på postoperativa sårinfektioner har fått något splittrade resultat i denna studie, detta tyder på att mer forskning behövs. Få studier har hittats som behandlat ventilationen på operationssalen, de två som hittades påvisade ändock att LAF-tak och HEPA filter reducerade antalet CFU i sårområdet. Det är viktigt att operationssjuksköterskan följer kunskapsutvecklingen inom sitt område  för att kunna påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner.

Introduction: Good hand hygiene practice is the single most important measure to reduce the spread of bacteria and viruses in healthcare. For nurses, this has become more important as the spread of multidrug-resistant bacteria in hospitals is increasingObjective: To identify factors that are important for adherence to hand hygiene among health care workers with patient contact.Method: Systematic literature review. Original articles were searched in PubMed and Cinahl.Results: Factors of importance for compliance was profession, lack of time, knowledge/education, physical work environment, attitudes toward hand hygiene, and dry hands.Conclusion: More education, less workload and more visible placement of hand disinfectant containers are examples of actions that could lead to the improvement of staff hand hygiene and reduce the incidence of healthcare associated infections. Due to the fact that health care workers around the world have different training and approaches, the result of this study may be difficult to use. To increase adherence to hand hygiene, a similar study limited to a specific country, such as Sweden, would therefore be interesting to carry through.Keywords: hand hygiene, Infection Control, Compliance.

Abstract The purpose of this study was to describe and compare the degree of selfreporting succession to the basal hygienic routines of emplyees working in municipal old peoples care versus hospital care. It is also to describe the access of material available in prevention of cross infections. The study was also carried out with a comparative and quantitative run up design. The study is based on a questionnaire in the district of Gävleborg in the spring of 2009. Nurses, auxiliaries and carers whom were in close contact with patients were asked to join the study. In total 134 participated, 67 within municipal care and 67 from hospital care. The result showed that there was a lack of compliance of routines in both areas. The most significant difference was to be seen in the compliance of using hand disinfectant before close contact with the patients. The result proved also that there was a lack of access to the material needed to obtain a hygienic environment. In further it showed that there was a vast difference in the access to clean working clothes and protective aprons. Employees within the municipal care stated a higher access to these things. There was also a significant difference in the use of protective aprons and gloves, here again employees within the municipal care stated a higher compliance in the use of these. The conclusion of the study showed a clear difference in compliance of routines in hygiene and also access to materials needed in the basal routines of hygiene both in municipal and hospital`s care of elders.

Vårdpersonalens följsamhet av handhygienrutiner påverkar bakteriers smittspridning. Vikten av en god handhygien påverkar patientens omvårdnad och hälsa och information om faktorer som främjade eller hindrade handhygien var av betydelse. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som främjade eller hindrade vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvård. Metoden som tillämpats var litteraturstudie och Polit och Beck niostegsmodell följdes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning genomfördes efter ett urval där det framkom elva vetenskapliga artiklar varav fem artiklar var kvalitativa, fem kvantitativa samt en artikel innehållande både kvalitativ och kvantitativ metod. Delar i artiklarnas resultat identifierades och kunde sedan kategoriseras utifrån litteraturstudiens syfte. De kategorier som framkom i litteraturstudiens resultat var hygiensjuksköterska som nyckelperson, kunskap, ledarskap och organisation och förhållningssätt. Slutsatsen var att förmedla  vikten  av handhygienens betydelse inom hälso- och sjukvård för en patientsäkrare vård och minskandet av vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationerna för patienter inom slutenvården som drabbar både patienten och samhället med lidande, kostnader och extra vårddagar. För att minska detta är den viktigaste åtgärden att tillämpa basala hygienrutiner enligt de riktlinjer som finns. Dock visar forskning att basala hygienrutiner inte tillämpas som de ska. Syfte: Syftet med studien var att genom en punktprevalensmätning undersöka i vilken utsträckning legitimerade allmänsjuksköterskor tillämpar basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra vårdavdelningar på ett sjukhus för att med hjälpa av punktprevalensmätning göra en tvärsnittsstudie. Resultatet analyserades i SPSS med deskriptiv statistik och Spearman´s rangkorrelationsanalys. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna inte följer Vårdhandboken och Socialstyrelsens riktlinjer. Det fanns flera olika faktorer som påverkade hur basala hygienrutiner tillämpas som till exempel arbetsbelastning, tidspress och akuta situationer. Det fanns inget samband mellan antal yrkesverksamma år och tillämpning utav basala hygienrutiner. Slutsats: Skulle fler sjuksköterskor tillämpa basala hygienrutiner på korrekt sätt skulle vårdrelaterade infektioner kunna minskas vilket då skulle ge en minskning på patienters lidande, kostnader och vårddagar.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är idag ett omfattande problem runt om i Europa och sjukvården står idag och i framtiden inför nya utmaningar. God hygien är avgörande för att motverka VRI, men trots det är beteendet för handhygien (HH) bristfälligt. Syfte: Att beskriva förebyggande åtgärder som kan förhindra att vårdrelaterade infektioner uppstår. Metod: Den här litteraturstudien har baserats på Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes CINAHL och PubMed som databaser. Tio artiklar kvarstod efter en kvalitetsgranskning där fyra teman uppkom. Resultat: Miljöanpassning, aktivt ledarskap, kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder var de teman studien grundade sitt resultat på. Miljöanpassning i form av isolering och rengöring av ytor hade en direkt förebyggande effekt på VRI. Kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder som fungerar som påminnelser, tillsammans med ett aktivt ledarskap med goda förebilder var de bästa åtgärderna för att öka sjukvårdspersonalens följsamhet och gott beteende gällande HH, och därmed minska VRI. Slutsats: De viktigaste åtgärderna mot VRI visade sig vara utbildning, varierande påminnelser, återkoppling och aktivt samt engagerat ledarskap med goda förebilder inom teamet. Snabb isolering och rengöring vid specifik smitta visade sig också motverka att VRI uppstår.

Introduktion: En god handhygien spelar en väsentlig roll i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. På många håll brister handhygienen trots att en god handhygien är det främsta sättet att förhindra dessa infektioner. Syfte: Att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskors handhygien på sjukhus. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Polit & Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturstudien. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades induktivt. Resultat: Under databearbetningen framkom huvudkategorin Stödjande organisation med underkategorierna Utbildning, Påminnelser om betydelsen av handhygien, Materiella resurser, Arbetsmiljö och Stödjande ledning, samt huvudkategorin Sjuksköterskans medvetenhet med underkategorierna Medvetenhet kring att skydda sig själv, Medvetenhet kring att skydda patienter samt Medvetenhet om handhygienprestation. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar faktorer som påverkar sjuksköterskors handhygien; Utbildning som gav ökad kunskap kring handhygien och konsekvenser av bristande handhygien, påminnelser om betydelsen av handhygien, materiella resurser, arbetsmiljö, stödjande ledning, medvetenhet kring att skydda sig själv och patienter samt medvetenhet om handhygienprestation. / Introduction: Good hand hygiene plays an important role in the preventive work against health-related infections. In many places, hand hygiene fails, even though good hand hygiene is the primary way to prevent these infections. Purpose: To identify factors that affect nurses' hand hygiene in hospitals. Method: The literature study was conducted in accordance with the Polit & Beck (2012) nine-step model for literature studies. Ten scientific articles were included in the literature study. All articles were quality-checked and analyzed inductively. Result: During the data processing, the main category emerging organization emerged with the subcategories Education, Reminders of the Importance of Hand Hygiene, Material Resources, Work Environment and Supporting Leadership, as well as the main category Nurse's awareness with the subcategories Awareness of Protecting Self, Awareness of Patient Protection and Awareness of Hand Hygiene Performance. Conclusion: The results of the literature study show factors that affect nurses' hand hygiene; Education that provided increased knowledge of hand hygiene and the consequences of lack of hand hygiene, reminders of the importance of hand hygiene, material resources, work environment, supportive management, awareness of self-protection and patients and awareness of hand hygiene performance.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan som uppkommer i sluten somatisk vård i Sverige. Vårdrelaterade infektioner är infektioner patienter får i samband med medicinsk eller kirurgisk behandling eller omvårdnad inom sluten somatisk vård. Problemet skapar ett stort lidande för patienter och samhället globalt. Tillämpning av handhygien är den viktigaste förebyggande åtgärden för att motverka vårdrelaterade infektioner. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors tillämpning av handhygienrutiner inom sluten somatisk vård. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där elva artiklar analyserades. Artiklarna hade både kvantitativa, kvalitativa och mixade ansatser. Resultat: Resultatet av studien visade ett flertal faktorer som delas in i två huvudrubriker där flera underkategorier passade in. Kategorin organisatoriska faktorer innebar hög arbetsbelastning, begränsat material, interventioner samt ledarskap och feedback. Den andra kategorin vid namn individuella faktorer innefattade underkategorierna kunskap samt attityd och ansvar. Slutsats: Trots att riktlinjer om handhygien har funnits under längre tid kvarstår brister vid tillämpning av handhygienrutiner, vilket innebär att ytterligare förbättring krävs. Genom att öka medvetenheten hos sjuksköterskor beträffande dessa faktorer skapas förutsättningar till att förbättra det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner.

<p>Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt ämne då det är ett stort problem på sjukhusen. Dessa innebär ett lidande för patienten som drabbas utan också ett samhällsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har många faktorer att beakta vad gäller infektionsrisker i omvårdnaden med en perifer venkateter, det är därför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att noggrannhet iakttas vid användandet av perifer venkateter.</p>

Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt ämne då det är ett stort problem på sjukhusen. Dessa innebär ett lidande för patienten som drabbas utan också ett samhällsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har många faktorer att beakta vad gäller infektionsrisker i omvårdnaden med en perifer venkateter, det är därför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att noggrannhet iakttas vid användandet av perifer venkateter.