Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner definieras enligt Socialstyrelsen som en ”Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning”. Konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner blir förlängda vårdtider, ett ökat lidande samt ökade kostnader för sjukvården. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i prevention och kontroll av vårdrelaterade infektioner då det är sjuksköterskan som arbetar närmast patienten. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevda erfarenheter av prevention av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie baserad på Fribergs metodbeskrivning. Litteraturstudien omfattar nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad design. Litteratursökningarna gjordes i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall samt analyserades utifrån Friberg. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet beskrivs genom det övergripande temat skydda patienterna. Som i sin tur utgörs av tre teman, kunskap, tillgänglighet och att vara steget före. Därefter delades de tre teman in i fem subteman, personalens kunskap, patient och närståendes kunskap, handhygien och material, tidsbrist, identifiera risker hos patienter och skydda sig själv. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att kunskap är av stor vikt gällande förebyggandet av vårdrelaterade infektioner, deras egna kunskap likaså patienternas. Handhygien visade sig vara en betydande handling för prevention av vårdrelaterade infektioner. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist ledde till stressiga situationer som resulterade i ett sämre genomförande av de preventiva åtgärderna.

BAKGRUND Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten. SYFTE Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård. METOD En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet. RESULTAT Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier. SLUTSATS Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska. Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner är den vanligast förekommande vårdskadan i Sverige och skapar stora problem både på individ- och samhällsnivå. Undersökningar visar att majoriteten av alla vårdrelaterade infektioner kan undvikas, ändå visar framtagen statistik inga tecken på förbättring. Säker vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och ett centralt begrepp gällande förebyggning av vårdrelaterade infektioner. Vikten av basala hygienrutiner påvisades redan för drygt 200 år sedan, tydliga lagar och förordningar finns att tillgå och sjuksköterskans kompetens- och ansvarsområde finns klart beskrivet. Syfte Syftet var att beskriva orsaker som kan påverka sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL och etiska överväganden har gjorts i studierna. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys och bedömdes utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultat Ett flertal orsaker identifierades i resultatet, såsom individuella, organisatoriska och kollektiva orsaker. Dessa påverkade i olika grad det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Brister i sjuksköterskans ansvar, kunskapsluckor, sjuksköterskans behov av att skydda sig själv, brister i organisationen samt en negativ vårdkultur präglade resultatet. Slutsats Flera olika orsaker leder till att risken för vårdrelaterade infektioner ökar. Sjuksköterskorna verkade inte förstå vikten av förebyggande åtgärder och anledningen till att de finns, utan de var främst ute efter att skydda sig själva. Orsakerna är påverkningsbara och behovet av åtgärder är stort. Genom att medvetandegöra orsakerna som kan påverka det förebyggande arbetet ges möjlighet att sätta in preventiva åtgärder och minska onödiga risker som patienter i dag utsätts för.

Bakgrund I hälso- och sjukvårdslagen förklaras att vården bör upprätthålla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade sårinfektioner står för ett påtagligt lidande för den enskilda patienten och innebär stora kostnader för samhället. Det finns även en tydlig sammankoppling mellan bristande hygienrutiner och ökat antal vårdrelaterade infektioner. En förebyggande åtgärd för att minska antalet vårdrelaterade sårinfektioner är de väl dokumenterade rutiner för såromläggningar som finns utformade. Grundat på detta är det intressant att undersöka hur såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner efterföljs. Syfte Syftet var att studera tillämpning av såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med såromläggning vid en ortopedklinik. Metod Som metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema. Totalt utfördes 18 observationer. Författarna valde att förhålla sig icke deltagande som observatörer. Resultat Vid observationer av såromläggningsrutiner sågs en hög följsamhet gällande basal hygien, gällande handhygien var följsamheten lägre. En hög följsamhet sågs beträffande användning av handskar och plastförkläde vid patientkontakt. Korrekt rengöring av såret samt upptorkning av omgivande hud observerades mer sällan och det var inte alltid vårdpersonalen valde rätt såromläggningsrutin. I ett flertal moment observerades skillnader mellan yrkesgrupperna. Slutsats Resultat i föreliggande studie återspeglade att följsamheten gällande såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med detta var något lägre än vad tidigare genomförda studier påvisat. Studien visar även på en skillnad mellan undersköterskor och sjuksköterskor gällande delar av de basala hygienrutiner och såromläggningsrutiner. I studien ges förslag på metoder som syftar till att öka vårdpersonalens följsamhet vad gäller rutiner för basala hygienrutiner i samband med såromläggning. Nyckelord sår, såromläggning, basala hygienrutiner, följsamhet, vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund  Sedan 1800-talet har handhygienens betydelse för att minska smittspridningen mellan patienter i sjukvården varit känd. Idag finns rutiner och föreskrifter för hur sjuksköterskan ska arbeta på ett vårdhygieniskt sätt, för att minska smittspridningen mellan patienterna som sker via sjuksköterskans händer. Vid bristande följsamhet gällande handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner, som i sin tur leder till ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. En tredjedel av vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Trots det insjuknar tio procent av patienterna i akutsjukvården i en vårdrelaterad infektion i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva följsamheten samt attityder till rutiner kring handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal i slutenvården. Metod Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med strävan efter systematik. I arbetet har 15 granskade artiklar inkluderats från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar var peer reviewed och godkända av en etisk kommitté. Resultat Följsamheten till hygienrutinerna var genomgående låg. Subjektiva åsikter och attityder hos sjuksköterskan och flertalet faktorer påverkade följsamheten. De mest betydande faktorerna var hög arbetsbelastning och tidsbrist. Hygienprogram var en betydande faktor som förbättrade följsamheten till hygienrutinerna.  Slutsats Förbättrad kunskap, kontinuerligt arbete med attityder och tydliga förebilder behövs för en ökad följsamhet. Ett kontinuerligt arbete med hygienrutiner förbättrar följsamheten, exempelvis genom ett hygienprogram. Därför bör ett hygienprogram ständigt vara aktivt på vårdavdelningar.

The Most Common Infections and Their Treatments in Oncology Patients at Uppsala University Hospital Year 2020-2022 - a Retrospective Registry Study  Background: There are two types of infections of interest to this study, these are healthcareassociated infections and community-acquired infections. It is common for oncology patients to suffer from various difficult-to-treat infections caused by bacteria, viruses, and fungi. Death due to infections is the second most common cause in oncology patients. Antibiotics are a drug class of the type of antibacterial drugs that are widely used today.   Aim: The purpose of this study is to describe the frequency of an antibiotic use with a focus on the substance selection and indications as well as the resistance patterns in oncology patients at Akademiska hospital between the years 2020 and 2022.   Methods: The study was designed as a descriptive registry study, where different data sources were used as a method. Methods used to analyze the data were quantitative methods, providing a quantifiable answer to the sub-questions using numbers and structured data.    Results: The study indicated that the most common infections in oncology patients during these years were other community-acquired infection, urinary tract infection without fever, other skin/soft tissue/skeletal infections, and pneumonia. The most common treatment differed depending on which database the information was taken from. According to the first database, the most common preparations were Piperacillin/Tazobactam, Ciprofloxacin and Pivmecillinam. According to the other database, the most common preparations were Sulfamethoxazole/Trimethoprim, Ciprofloxacin and Piperacillin/Tazobactam. Of oncology patients treated with cancer drugs, 53% needed antibiotic treatment in hospital and 93% either administered in hospital or prescribed at home.   Conclusions: Many oncology patients suffer from infections that require treatment. This entails a high risk of antibiotic resistance. More study is needed for this patient group to optimize treatment and reduce relapse.

Effektiv handhygien är av avgörande betydelse för att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvården. Trots att vårdpersonal är ålagda att följa hygienriktlinjer förekommer brister i efterlevnaden. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskan upplevelse till följsamhet av handhygien inom sluten vården. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa och sex artiklar av mixad metod. Tre övergripande teman identifierades under granskningen: ”Förutsättningar till följsamhet är god planering, engagemang och prioritering”, ”Sjuksköterskans individuella ansvar och dess betydelse för följsamt till handhygienen” och ”Förutsättningar för kommunikation av följsamhet till handhygien”. Resultatet visade att VRI berör sjuksköterskan genom professionellt ansvar, personliga värderingar, samvete och moral. Kunskap om betydelsen av handhygien och patientens lidande är en förutsättning för följsamheten. Tidsbrist, distraktioner, glömska och trötthet gör att följsamheten till handhygien ändå brister. En organisation med social sammanhållning och förebilder som motiverar sina medarbetare främjar följsamhet till handhygien. Påminnelser och kommunikation är positivt om det finns ett tillåtande klimat med psykologisk trygghet. Uppmuntran till följsamhet av handhygien och positiv feedback främjar följsamhet mer än förmaningar.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och leder till omfattande patientlidande och kostnader för samhället. God handhygien är det mest grundläggande sättet att förebygga vårdrelaterade infektioner. Det ställs krav på svensk hälso- och sjukvård att vårdmiljön skall främja hälsa och vara av en god hygienisk standard. Som sjuksköterskestudent har man ett ansvar att ta till sig den kunskap som är nödvändig för sin kommande roll som sjuksköterska. Sjuksköterskestudenter upplever dock en osäkerhet på grund av att de saknar kunskap i hygienrutiner skall tillämpas. Syfte: Att belysa sjuksköterskestudenters kunskap och attityder om hygienrutiner samt faktorer som påverkar deras följsamhet. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna togs fram i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dessa analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet sammanfattades i fyra huvudkategorier: Kunskapsläget hos sjuksköterskestudenter, Attityder om infektionsförebyggande åtgärder, Sociala betydelser – Influenser från vårdpersonal och Organisatoriska faktorer. Författarna fann att kunskapen om hygienrutiner hos sjuksköterskestudenter var allmänt låg. Trots detta fanns en positiv attityd bland studenterna som betonade att de ville få tillräcklig kunskap och erfarenheter. De ville inte ha orsakat att någon drabbats av en vårdrelaterad infektion. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Florence Nightingales bok Notes on Nursing och begreppet vårdande. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem and leads to sustained patient suffering and costs to society. Satisfactory hand hygiene is the most basic way to prevent health care-associated infections. The requirement for Swedish health care is to create an environment that will promote health and be of clinical hygiene standard. A nursing student has a responsibility to absorb the knowledge that is essential for their future role as a nurse. Nursing students, however, experience an uncertainty of application due to the lack of knowledge of hygiene. Aim: To elucidate nursing students’ knowledge and attitudes about hygiene routines and factors that affects their compliance. Method: A literature review based on twelve peer-reviewed articles with qualitative and quantitative design. The articles were found in the databases Cinahl Complete and PubMed. Further the articles were analysed by using the analysis method of Friberg. Results: The result was summarized in four main categories: Nursing students’ state of knowledge, Attitudes about infection prevention, Social significance - Influences from health care professionals and Organizational factors. The authors found that knowledge about hygiene routines of nursing students was generally low. Despite this, there is a positive attitude among students that emphasizes that they wanted to acquire adequate knowledge and experience. They did not want to be responsible for causing someone a healthcare-associated infection. Discussion: The results were discussed based on Florence Nightingale's book Notes on Nursing and the concept of caring.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) ses som en av de främsta vårdskadorna i världen och beskrivs ge ett enormt lidande för patienten. Basala hygienrutiner började utvecklas redan på 1800-talet och är idag den huvudsakliga åtgärden för att minska VRI. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har en skyldighet att följa lagar, författningar och riktlinjer så att omvårdnaden av patienter blir patientsäker. Syfte: Var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ retrospektiv longitudinell studie som byggde på observationer av vårdpersonal samt punkprevalensmätningar av VRI. Resultat: Det sågs en högre följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdpersonalen på medicinkliniken. Medicinkliniken hade även en signifikant förbättring av följsamhet till basala hygienrutiner. Båda klinikerna hade en lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt. Studerande hade högre följsamhet än sjuksköterskor och läkare. Medicinkliniken hade som mest 5 (n=43; 11,6%) patienter med en VRI och kirurgkliniken hade som mest 9 (n=63; 14,3%) patienter. Diskussion: Tidigare forskning visar att det är lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt, något som även setts i resultatet. Tidigare forskning tar även upp möjliga orsaker till en låg följsamhet samt verktyg för att skapa en högre följsamhet till basala hygienrutiner / Background: Healthcare-associated infections (HAI) are one of the leading health damage in the world and described provides immense suffering to the patient. Basic hygiene began to develop early in the 1800s and is today the main arrangements for reducing HAI. Nurses and other health care workers has an obligation to comply with laws, regulations and guidelines so that the care of patients become safe. Objective: To investigate the health care workers’ adherence to basic hygiene routines. Method: A quantitative retrospective longitudinal study based on observations of health care workers and point prevalence surveys of HAI. Results: Showed a higher adherence to basic hygiene among health professionals in the medical clinic. Medical clinic had a significant improvement in adherence to basic hygiene. Both clinics had a lower adherence to hand disinfection before a patient contact than afterwards. Students had higher adherence than nurses and doctors. Medical clinic had at most 5 (n = 43, 11.6%) patients with a HAI and surgery clinic had at most 9 (n = 63, 14.3%) patients. Discussion: Past research shows that there is less adherence to hand disinfection before a patient contact then afterwards, which is also shown in the result. Previous research also mentions possible causes of a low adherence and tool to create a higher adherence to basic hygiene.

Sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret Fredrik Persson Ola Robertsson Sammanfattning  Bakgrund: Infektioner relaterade till behandling med urinkateter är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till vårdskada och bedöms därför vara ett stort problem, såväl internationellt som i Sverige. Insättning av kvarliggande kateter via urinröret är en omvårdnadshandling och därför är det sjuksköterskan som ansvarar för insättningen. Samtidigt är säker vård en av sjuksköterskans kärnkompetenser och handlar om att säkerställa en hög patientsäkerhet. I vårdhandboken finns riktlinjer för insättning av kvarliggande kateter via urinröret, som är baserade på forskning och evidens. Däremot finns det begränsat med forskning av hur sådana riktlinjer efterlevs av både vårdpersonal och sjuksköterskestudenter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskestudenter från termin fyra och sex vid Blekinge Tekniska Högskola genomfördes. Innehållsanalysen skedde manifest i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims metod.  Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av både god följsamhet och bristande följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret. Analysen resulterade i följande sex kategorier: att tillämpa basala hygienrutiner, att tillämpa vårdhandbokens föreskrifter, att tillämpa steril metod, att tillämpa ren metod, att hygienrutiner inte tillämpas vid enskilda förberedande moment samt att kontaminera katetern vid insättning. Slutsats: Det konstaterades att flera av sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av bristande följsamhet vilket kan leda till att patienten drabbas av vårdskada. Samtidigt fanns flera erfarenheter som beskrev hur en steril metod tillämpades där den kvarliggande urinkateterns sterilitet bevarades. Utifrån detta ses ett behov av förbättringsarbete samt ytterligare forskning. Nyckelord: hygienrutiner, intervjustudie, KAD, kvarliggande kateter via urinröret, sjuksköterskestudent, säker vård, vårdrelaterade infektioner