Bakgrund och syfte: Södersjukhusets avdelning för vård och omsorg (vo) Ortopedi har inte tidigare i någon större utsträckning undersökt följsamheten till PRISS-riktlinjer som används för att förhindra protesrelaterade infektioner (PJI). Syftet med arbetet var att undersöka följsamheten av PRISS-riktlinjer för antibiotikaprofylax (ABP) vid elektiv knäprotesoperation (KPO) på Södersjukhuset vo Ortopedi. Resultatet från arbetet kommer användas som grund för kvalitetshöjande åtgärder. Metod: Journalgranskning utfördes av 273 elektiva KPO som opererats år 2016. Information kring ABP, operationstid, riskfaktorer och så vidare, extraherades ur journalerna och jämfördes sedan mot PRISS-riktlinjer. En annan metod användes för att jämföra icke-infekterade patienter från 2016 med infekterade patienter från år 2016 och år 2017 med hänseende på riskfaktorer. Två patienter som opererats under år 2016 och infekterats exkluderades från den icke infekterade populationen. Med en revisionsriskmodell jämfördes riskfaktorerna för 271 icke-infekterade patienter och fyra infekterade patienter. Resultat: Profylax av kloxacillin och klindamycin gavs i adekvat tid till 48,2 % respektive 57,1 % av patienterna. De fyra PJI-fallen hade alla fått ABP-behandling som avvikit från PRISS- riktlinjerna. En patient erhöll fick ingen dos kloxacillin innan operation utan den gavs postoperativt. Medianen för revisionsrisken hos de två grupperna var 2,7 % för icke- infekterade och 2,5 % för infekterade patienter. Slutsats: Följsamheten till PRISS- riktlinjerna var låg för både kloxacillin och klindamycin. Klindamycin gavs i stor utsträckning enligt samma doseringsschema som kloxacillin. Ortopediska avdelningens dokument ”ABP vid ortopediska ingrepp”, vilken används som förskrivarstöd för ABP är otydligt översatt från PRISS-riktlinjer. De fyra PJI patienterna fick ABP utanför PRISS- riktlinjer.

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer. Internationella studier gjorda i ambulanser har visat på oönskad tillväxt av mikroorganismer. Det saknas dock svenska studier som utfört odlingar på kontaktytor i ambulansmiljö. Syftet med denna studie är att undersöka mängden bakteriekolonier på kontaktytor i ambulanser och vårdarnas uppfattning av städrutiner och utsatta kontaktytor. I studien ingår åtta ambulanser från två distrikt. I varje ambulans togs odlingar på fyra utvalda kontaktytor. Odlingarna genomfördes med kontaktplattor vilka kan påvisa antalet bakteriekolonier på odlad yta. Kontaktplattorna analyserades av mikrobiologen på Södra Älvsborgs Sjukhus. Livsmedelsverkets gränsvärden för renlighet utgör studiens referensram. Studien utgörs även av ett frågeformulär vars syfte är att beskriva vårdarnas uppfattningar om städ- och hygienrutiner. Vårdarnas svar har delvis kompletterat kvantitativ data från mätningarna. Resultatet påvisar att flertalet av de undersökta kontaktytorna i ambulanserna är orena. Ingen klar skillnad kan dock påvisas mellan de två ambulansdistrikten. Det framkom att ratten och skrivstödet var de ytor som innehöll mest bakteriekolonier. Endast tre odlingar visar på ett godtagbart resultat. Vårdarnas uppfattning är att båren är den mest utsatta ytan, därefter kom ratten. Slutsatsen är att ambulansen är en oren vårdmiljö vilket innebär en källa till vårdrelaterade infektioner vilket kan medföra ohälsa för patienter och leda till ett onödigt vårdlidande. Ambulanssjukvården behöver se över sina städrutiner av ambulanserna för att de inte ska utgöra en risk för smittspridning. Speciellt ratten är en yta som ska beaktas vid städning. Vårdarna uppfattar att ratten är kontaminerad, ändå vidtas inga speciella städåtgärder. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Bakgrund: Socialstyrelsens basala hygienrutiner och främst handhygien är en viktig och grundläggande del av sjuksköterskans arbete inom hälso- och sjukvården. Korrekt utförande av rutinerna skapar minskad smittspridning som ska minska VRI som idag är den främsta orsaken till skada inom hälso- och sjukvården. VRI leder till ett ökat lidande för patienten, förlängd vårdtid och stora kostnader. En av sjuksköterskans uppgifter är att förebygga sjukdom genom att exempelvis tillämpa handhygien. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som orsakar bristande följsamhet av handhygien hos sjuksköterskor. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med kvantitativt och kvalitativt ansats. Tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Fokus på analysen av artiklarna ligger till grund i en analys på fem steg. Resultat: Resultatet visar olika faktorer som leder till bristande följsamhet av handhygien. Personliga faktorer kan sjuksköterskan påverka, som sin attityd, sin kunskap och sin roll som förebild. Organisatoriska faktorer däremot, som hinder i vårdmiljön, kontinuerlig utbildning och brist på tid är svårare för sjuksköterskan att förändra. Slutsats: Olika faktorer påverkar sjuksköterskans följsamhet av handhygienrutiner. Idag förekommer VRI i stor utsträckning och det krävs en förståelse från sjuksköterskan angående dessa faktorer för att förbättra det preventiva arbetet mot VRI. / Background: Swedish basal hygiene routines are an important and essential part of the healthcare. Correct execution of the routines creates a decline in proliferation of contagions which will shrink the number of HAI which today is the foremost reason of damage in the healthcare. HAI leads to an increase of suffering for the patient, extended nursing time and costs. The nurses primary task is to prevent disease through the usage of hand hygiene. Aim: Factors causing lack of hand hygiene among nurses. Method: A descriptive literature review with results from 12 scientific articles. Articles were analysed with a five-stage model. Results: This bachelor thesis result displays different factors which contributes to deficient use of hand hygiene. The nurse can affect the personal factors, like their attitude, knowledge and their ideal to be a role model. However organizational factors like hindrance in the healthcare environment, lack of continuous education and time constraints are harder for the nurse to affect. Conclusion: Different factors are causing lack of hand hygiene among nurses. Today HAI occurs at a large scale and its demands certain understanding from the nurse regarding these factors in order to improve preventive work against HAI.

<p>Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad. Den här studien syftade till att undersöka hur vårdpersonalen, som arbetar på ungdomsmottagningar i Västra Götaland, tänker kring de samtal om STI som de har med sina patienter. Materialet samlades in med en enkät som skickades till samtliga ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Enkäten bestod av enbart öppna frågor som på olika sätt behandlade innehållet i och utförandet av STI-samtal. Endast två frågor i enkäten analyserades i föreliggande studie. Den ena frågan behandlade vilket syfte vårdpersonalen anser att samtal om STI har. Den andra frågan undersökte om personalen använder någon medveten strategi under samtalen. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på en stor spridning bland svaren vilket går hand i hand med att det inte finns några nationella riktlinjer för vårdpersonalen att följa. Vårdpersonalen utryckte även önskemål om vidare utbildning och mera kunskaper om djupare rådgivning. Resultaten som redovisas i denna studie är en möjlig utgångspunkt för fortsatt forskning kring STI-samtal ur vårdgivares perspektiv. Att mer forskning inom området behövs blir mycket tydligt.</p>

<p><strong>Syfte.<em> </em></strong>Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem.</p><p><strong>Metod<em>. </em></strong>Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning.</p><p><strong>Resultat.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom.</p><p><strong>Slutsats.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong>.</strong> Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them.</p><p><strong>Method</strong><strong>.</strong> Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception.</p><p><strong>Results</strong><strong>.</strong> The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown.</p><p><strong>Conclusion.</strong> The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.</p>

Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal på vårdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror på olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jämförande design. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett observationsprotokoll samt en enkätundersökning. Antal medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkätundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik. Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gällande kunskapsfrågorna samt ansåg att kunskap är viktigt. Bristande kunskaper sågs gällande handdesinfektion samt regler för naglar och armbandsur. Gällande arbetskläder och håruppsättning var följsamheten god bland samtliga professioner. Gällande följsamheten i patientnära kontakt var följsamheten relativt god men skillnader inom olika områden kunde ses. Tidspress och placering av hygienprodukter visades påverka hur följsamheten sköts. Slutsats: Studien visar att följsamheten till de basala hygienrutinerna i helhet är relativt god bland professionerna. Dock ses brister vilket tyder på att kunskapen är otillräcklig. Ökad kunskap och förbättrad följsamhet kan leda till kortare vårdtider, minskat antal vårdrelaterade infektioner samt en ökad patientsäkerhet. / Background: Despite clear basic hygiene rules, the adherence is poor among healthcare workers. Previous studies have shown that this depends on several factors. Aim: To examine certified nursing assistants´, registered nurses´ and doctors´ knowledge and adherence of the basic hygiene rules at a teaching hospital in central Sweden. Method: A quantitative study with descriptive and comparative design was chosen. The data was collected using an observation protocol and a questionnaire. Number of participants in the observation was 93 persons and 81 persons in the questionnaire. The data was analyzed using ANOVA and descriptive statistics. Results: All participants had relatively good knowledge regarding the basic hygiene rules and they found the subject important. Lack of knowledge was seen regarding the use of hand disinfectants and in the use of wristwatches and rules for nails. Regarding rules for clothes and hair, adherence was good to the basic hygiene rules among all participants. In contact with the patient, adherence was relatively good. Time pressure and placement of hygiene products have been shown to affect compliance. Conclusion: The overall result shows that adherence to the basic hygiene rules is relatively high among all professions. Faults were seen due to lack of knowledge. Increased knowledge and improved adherence to the basic hygiene rules can result in shorter hospitalization, decreased nosocomial infections and increased patient safety.

Syfte: Att genom vetenskaplig litteratur beskriva vilka metoder och instrument somanvänds inom hälso- och sjukvård för att mäta följsamheten tillhygienföreskrifter.Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturöversikt. Artiklar söktes viaCinahl, PubMed och Web Of Science.Resultat: Resultatet grundar sig på 14 artiklar. Fem kategorier av metoder beskrevs, medtio tillhörande instrument. I tio av studierna användes manuell observation sommätmetod. Två studier tog upp provtagning på ytor (ATP-mätning) för attutvärdera städrutiner. Även elektronisk observation, självskattning samt intervjubeskrevs. Instrumenten som beskrevs var fyra typer av observationsformulär, tvåtyper av ATP-mätare, två typer av enheter som registrerar elektroniska signaler,ett intervjuformulär samt ett självskattningsformulär.Slutsats: Att mäta följsamheten till hygienregler behöver inte vara svårt eller kostsamt,men kan hjälpa oss i arbetet mot en högre patientsäkerhet. Mätningar kan ge ossen bild av våra svaga punkter i följsamhet till hygienregler. I och med attsynliggöra svagheterna kan vi också arbeta med att förbättra dem.

No description available.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad. Den här studien syftade till att undersöka hur vårdpersonalen, som arbetar på ungdomsmottagningar i Västra Götaland, tänker kring de samtal om STI som de har med sina patienter. Materialet samlades in med en enkät som skickades till samtliga ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Enkäten bestod av enbart öppna frågor som på olika sätt behandlade innehållet i och utförandet av STI-samtal. Endast två frågor i enkäten analyserades i föreliggande studie. Den ena frågan behandlade vilket syfte vårdpersonalen anser att samtal om STI har. Den andra frågan undersökte om personalen använder någon medveten strategi under samtalen. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på en stor spridning bland svaren vilket går hand i hand med att det inte finns några nationella riktlinjer för vårdpersonalen att följa. Vårdpersonalen utryckte även önskemål om vidare utbildning och mera kunskaper om djupare rådgivning. Resultaten som redovisas i denna studie är en möjlig utgångspunkt för fortsatt forskning kring STI-samtal ur vårdgivares perspektiv. Att mer forskning inom området behövs blir mycket tydligt.

Vårdrelaterade infektioner [VRI] skapar onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor varje år. Det är därför viktigt att öka personalens kunskaper och följsamhet till gällande föreskrifter angående basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa vårdpersonalens följsamhet, synliggöra mindre uppmärksammade smittkällor och redogöra för de åtgärder med vilka man kan minska spridningen av VRI. Artiklar samt litteratur till denna systematiska litteraturstudie söktes främst via sökmotorn ELIN, tillgänglig vid Högskolan Dalarnas bibliotek samt Mora Lasaretts bibliotek och Orsa- och Moras kommunbibliotek. Artiklar som inkluderades var publicerade 2000-2009, tillgängliga i fulltext, ej avgiftsbelagda eller skrivna på andra språk än engelska och svenska. Resultatet visar att följsamheten hos vårdpersonalen var låg och att införandet av åtgärdsprogram i de flesta fall endast gav temporär förbättring av följsamheten och att vårdpersonalen efter kort tid återgick till ett felaktigt beteende. När personalens bristande kunskap ledde till felaktigt användande av skyddsutrustning såsom handskar och plastförkläden kunde detta vara en källa till spridning av VRI. Vårdpersonalens arbetskläder visade sig bära på flertalet potenta mikroorganismer som kan orsaka VRI. Även patientnära- och medicinsk utrustning visade sig bära på smittförande mikroorganismer. Slutsatserna av litteraturstudien visar att punktprevalensmätningar är en preventiv åtgärd som på sikt kan minska spridningen av dessa VRI. För att även på lång sikt förbättra vårdpersonalens följsamhet behövs kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogram och studier.