Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner skapar stora påfrestningar i vården på samhälls-,organisations och individnivå. Vårdpersonalens tillämpning och följsamhet tillbefintliga evidensbaserade riktlinjer är det mest effektiva sättet att förbygga VRI. För attsjuksköterskor skall kunna bedriva ett preventivt arbete och möjliggöra en patientsäkervård är det av vikt att undersöka de faktorer som påverkar följsamheten till dessariktlinjer.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan leda till attsjuksköterskor inte följer evidensbaserade riktlinjer för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Vidare har syftet varit att granska artiklarna avseende dess datainsamlingsmetod.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med fjorton artiklar som underlag. Artiklarna haräven granskats utifrån dess datainsamlingsmetodHuvudresultat: Flera olika faktorer samverkar till varför sjuksköterskor inte följerevidensbaserade riktlinjer, där både inre och yttrefaktorer ingår. Tydligt framkommer attsjuksköterskor saknar kunskap och praktiska färdigheter. Sjuksköterskansföreställningar om den egna kapaciteten och den faktiska tillämpningen av riktlinjernaöverensstämmer med verkligheten. Vidare framkom att sjuksköterskornasföreställningar om konsekvenser, där sjuksköterskan har en tendens att minimeraomfattningen av de konsekvenser, som deras handlande eller underlåtelse av handlande,kan medföra.Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap kring evidensbaserade riktlinjer för attförebygga vårdrelaterade infektioner. Dock finns det flera faktorer som kan förklaravarför inte riktlinjerna efterföljs. / Background: Healthcare associated infections creates great strains in healthcare at asocietal-, organizational- and individual level. Healthcare workers implementation andadherence to existing evidence-based guidelines is the most effective way to preventnosocomial infections. For nurses to conduct preventive work and enabling a safe carefor patients, it is important to examine the cause of deficiencies in adherence to theseguidelines.Aim: The aim of this survey was to describe factors that can explain why nurses do notfollow evidence-based guidelines for preventing healthcare-associated infections.Furthermore, the aim has been to examine the articles regarding the data collection method.Method: A descriptive literature survey based on fourteen articles. Articles have beenexamined in terms of the data collection method.Main result: Several different factors contribute to why nurses do not follow evidence-based guidelines, where both internal and external factors interact. It’s clearly revealedthat nurses lack knowledge and practical skills. Nurses' beliefs about their own capacityand actual application of the guidelines correspond poorly with reality. It has alsoemerged that according to the nurses' beliefs about consequences, the nurse has atendency to minimize the extent of the consequences of their act or omission of action. Conclusion: Nurses lack knowledge about evidence-based guidelines for preventinghealthcare-associated infections. However, there are several factors that could explainwhy the guidelines are not applied.

Syfte. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem. Metod. Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning. Resultat. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom. Slutsats. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner. / Aim. Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them. Method. Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception. Results. The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown. Conclusion. The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.

Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen på operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försämrad ventilation på operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet med denna studie var att på en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pågående operation, varför och av vem de öppnades. Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvärsnittsdesign. Personalen på en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pågående operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes från operationsprogrammet. Resultat och slutsats: 22 observationstillfällen observerades, 11 från vardera konventionell respektive infektionskänslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jämfört med infektionskänslig. Dörröppningsfrekvensen varierade från en gång per minut till var 10:e minut vid konventionell kirurgi. Vid infektionskänslig kirurgi varierade dörröppningsfrekvensen från var 3:e minut till var 19:e minut. Den yrkesgrupp som utförde de flesta dörröppningarna var den cirkulerande personalen. Den största anledningen till dörröppningarna var hämtning av utrustning/material/instrument. Klinisk betydelse: Studien visar att dörröppningsfrekvensen vid konventionell kirurgi är högre än vid infektionskänslig kirurgi. För infektionskänslig kirurgi finns lokala riktlinjer. Däremot finns det inte vid konventionell kirurgi, där de kunde ha betydelse för att sänka dörröppningsfrekvensen. / Background: Several studies describe the importance of minimizing the frequency of door openings to the operating room. Higher frequency of door openings leads to impaired ventilation in the operating room, which in turn can lead to surgical site infections. Aim: The aim of this study was that in a surgical department observing the frequency of door openings during surgery, why and by whom they were opened. Method: The method was a quantitative descriptive observational study with cross-sectional design. The personnel in a surgical department in central Sweden were observed during operations. The observations were performed six weekdays in January 2013 and were selected from the surgical program. Results and conclusion: 22 observations were observed, 11 each from conventional and implant surgery. The study indicated that door openings were more frequent when comparing conventional surgery with implant surgery. The frequency of door openings varied from once per minute to every 10 minutes for conventional surgery. In implant surgery the frequency of door openings varied from every 3 minutes to every 19 minutes. The profession who carried out most door openings was the circulating staff. The main reason for the door openings was retrieval of equipment / materials / instruments. Clinical relevance: This study shows that the frequency of door openings was higher at conventional surgery than at implant surgery. For implant surgery there are local guidelines. However, there are none for conventional surgery, where they could play a role in lowering the frequencies of door openings.

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg. Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor. Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien. Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion. Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion. Den föreliggande studien medför kunskap kring hinder och kan även utgöra inspiration inför framtida studier som syftar till att identifiera andra hinder, då det visat sig att dessa kan variera mellan olika vårdinrättningar. För att interventioner med syfte att förbättra handhygien ska bli framgångsrika krävs det att de specifika hindren först identifieras. / Background: Several previous studies show that compliance with hand disinfection is low among medical staff. Aim: This study, therefore, aims to investigate what factors make it difficult for registered nurses and certified nursing assistants to comply with use of hand disinfection.    Methods: A survey was carried out at three randomly selected wards at a hospital in Sweden in March 2014. A questionnaire was developed and answered by registered nurses and certified nursing assistants. Results: The study received 70 replies out of the 110 questionnaires distributed – a response rate of 64%. The results show that it was more common to disinfect after than before contact with a patient. The main reasons for not disinfecting their hands were lack of time and availability of hand disinfection agents. The results also show that it was more prevalent among the registered nurses than the certified nursing assistants to skip the disinfection if the hand disinfection agent was not available. Furthermore the results showed that the senior staff, which had more than 14.3 years of practise, were better at disinfecting their hands than their less experienced colleagues. Conclusions: Medical staff report that it is more common to disinfect their hands after than before patient contact. The lack of time and availability of hand disinfection are obvious factors that influence compliance. This study highlights the need for awareness and may encourage future studies aiming at identifying other possible factors, since there is variation between wards. Interventions with the purpose to increase compliance with hand disinfection need to be adapted to these specific circumstances.

Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats. Observationerna genomfördes utifrån ett observationsprotokoll. Ingreppen somobserverades var av allmänkirurgisk karaktär och totalt tio observationer utfördes.Yrkeskategorier som ingår i operationsteamet observerades i olika arbetsmoment, såsomarbetskläder, insättning av PVK, preoperativ huddesinfektion och steril drapering. Följsamhetentill de olika momenten beräknades i procent. Resultat: Totalt tio observationer genomfördes. Dearbetsmoment som hade bäst följsamhet var arbetskläder, insättning av PVK, preoperativhuddesinfektion och steril drapering. I alla arbetsmoment som observerades var handdesinfektionden underkategori som hade sämst följsamhet. Slutsats: I samtliga av de sex arbetsmoment somobserverades i studien fanns brister gällande följsamhet till aseptik och basala hygienrutiner trotsatt vissa moment, såsom preoperativ huddesinfektion och steril drapering av operationsområdet,hade hög följsamhet. / Background: Hospital acquired infections are costly for health care and causes distress for thepatient. Operational staff have an important role in preventing the spread of infection and followhygiene procedures. These include using the proper work clothes, work aseptically and accordingto basic hygiene and to maintain sterility. Aim: The aim of the study was to observe adherence toaseptic technique and basic hygiene procedures in the operating theater for general surgery attwo hospitals in central Sweden. Method: The study was an observational study withquantitative approach. The observations were carried out on the basis of an observation protocol.The surgical intervention that were observed was of a general surgical nature and a total of tenobservations were performed. Professional categories included in the operating team wereobserved in different tasks, such as work clothes, insertion of PVK, preoperative skindisinfection and sterile draping. Adherence to the various elements was calculated in percent.Result: A total of ten observations were made. The observed tasks that had the best adherencewere working clothes, insertion of PVK, preoperative skin disinfection and sterile draping. Handdisinfection was the subcategory that had the lowest adherence of all observed tasks.Conclusion: In each of the six tasks that were observed in the study there were deficienciesregarding adherence to aseptic technique and basic hygiene despite some tasks, such aspreoperative skin disinfection and sterile draping of the surgical field, which had high adherence.

Syfte: Beskriva barnmorskors erfarenheter av att samtala med ungdomar om sexuellt överförbara infektioner (STI). Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta barnmorskor rekryterades genom bekvämlighetsurval och blev inbjudna till studiedeltagande. Barnmorskorna intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Att vara vägledare och Att utmanas som vägledare. Barnmorskor kan ge råd och stöd utifrån ungdomars frågor, kunskapsbehov och oro. Barnmorskor kan då använda sig av olika strategier. Barnmorskor har en medvetenhet om det ansvar barnmorskeprofessionen innebär och uttrycker en önskan om utbildning. Det kan vara utmanande att samtala med ungdomar där barnmorskor bemöter olika beteenden och attityder. En komplexitet kan vara att ha både positiva och negativa upplevelser i samtalet med ungdomar. Barnmorskor behöver vara flexibla och anpassa samtalet efter individ, kön, etnicitet och sexuell läggning. Konklusion: Det kan vara både lätt och svårt att samtala med ungdomar om STI. Ungdomar kan vara mer öppna än vuxna, men utmaningen kan bli att bemöta olika beteenden och attityder. Då kan det vara framgångsrikt av att använda olika strategier. Ungdomars frågor, oro och kunskapsbehov kan variera beroende på individ, kön, etnicitet och sexuell läggning. Barnmorskor är medvetna om sitt ansvar samt behov av utbildning.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI. / Background: Health-related infections (HRI) are the most frequent occurring care damages in inpatient care. HRI’s does not only impact the individual patient, but it also creates high costs and causes high levels of stress at the organization, as well as the community level. Nurses’ application of and compliance with evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines is the most effective way to prevent HRI. An examination of the various factors that contributes to the lack of compliance with the different guidelines are crucial in order to increase the theoretical and practical knowledge amongst nurses. This automatically leads to the performing of a safer patient care. Aim: The purpose of this literature study was to identify and describe the various factors that may impact the nurse's compliance with basic hygiene routines in the prevention of healthcare related infections and to describe the data collection methods in the academic literature. Method: A descriptive literature study with results from 12 scientific articles. The literature research was performed in the databases PubMed and Cinahl. The articles were also reviewed based on their data collection method. Main results: Several factors contributed to how the nurses followed evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines. The accessibility that nurses had to hygiene products was a primary cause. Lack of knowledge, time shortage, and high workload were additional causes as to why the basic hygiene routines were not properly performed. Contrary to this, good colleagues, good communication, and a safe workplace proved to be factors with a positive impact on preventive work. Surveys, observations and combined data collection methods were used in the included scientific articles. Conclusion: There are several factors that affect nurses compliance with guidelines regarding basic hygiene routines. By creating awareness among nurses regarding these factors, they are given the possibility of improving the preventive work against HRI.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner, som kan uppkomma vid behandling eller sjukhusvistelse, leder till stora kostnader för samhället samt ett stort lidande för de drabbade patienterna. Följsamhet av riktlinjer gällande basala hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal kan reducera spridning av VRI. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i arbetet med vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Metod: Totalt användes 23 stycken vetenskapliga artiklar till resultatet som påträffades i databaserna PubMed och Cinahl utefter relevanta sökord. Huvudkategorier och subkategorier skapades utefter en induktiv analysmetod. Resultat: Faktorer som visade sig påverka följsamheten till riktlinjer gällande hygien och smittspridning var exempelvis arbetsmiljön, attityder hos personalen samt tillgången till utrustning. Följsamheten visades generellt vara låg globalt. Diskussion: Följsamheten till riktlinjer visades vara bristfällig inom många områden och olika faktorer sågs som orsak. Florence Nightingales teorier om sjuksköterskans ansvar kan tydligt kopplas till litteraturöversiktens resultat. Slutsats: Organisatoriska samt individuella faktorer visades i litteraturöversikten påverka följsamheten och utfallet av VRI. Förbättring inom de båda faktorerna är nödvändig för att följsamheten ska kunna öka. / <p>Godkännande datuma: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom hälso- och sjukvården som får stora konsekvenser för patienten men även för personal inom hälso- och sjukvården och samhället genom ekonomiska konsekvenser. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur handhygien kan förbättras för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Metod: Metoden som använts till arbetet är allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som framkom under studien har använts i resultatet. Resultat: Resultatet som framkom av den här studien har delats upp i tre teman: Kombination av åtgärder, Påminnelse om handhygien och Utbildning i korrekt handhygien. Utbildning inom handhygien och att påminna personal om basala hygienrutiner samt att vara uppmärksam på riskmoment har visat sig vara effektiva åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Konklusion: Det behövs mer utbildning av vårdpersonal och kontinuerliga påminnelser för att det ska få en varaktig effekt samt en större uppmärksamhet på konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner. / Background: Cross infections are a problem in the healthcare with major consequences not only for the patient but also for the healthcare staff and society thru financial consequences. Aim: The aim of this study was to investigate how improved hand hygiene can reduce the number of cross infections. Method: The method used in this study was a general literature study with inductive approach. Ten scientific articles that have been found during this study have been used in the result. Result: The result that was found in this study has been divided into three themes: Combination of actions, Reminder of hand hygiene and Education in correct hand hygiene. Education in hand hygiene and reminding staff of basic hygiene routines as well as being aware of risk factors have proven to be effective measures to reduce the number of cross infections in health care. Conclusion: However, more training is needed for healthcare professionals and continuous reminders to have lasting effect and greater attention to the consequences of cross infections.

Bakgrund: Centralvenös kateter (CVK) är en kärlaccess och livräddande instrument som har blivit en vanlig företeelse på vårdavdelningar och hemsjukvården inte bara på intensivvårdsavdelningar. Endast personal som är väl förtrogna med uppgiften får handha hanteringen av katetern. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och medför såväl ökade vårdtider som ökade kostnader och med CVK följer risker för infektioner, både lokala och systemiska. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därmed en nyckelroll i att förebygga infektioner relaterade till CVK samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskans kunskapsnivå om vilka åtgärder som förebygger infektioner relaterat till CVK hantering. Metod: En allmän litteraturstudie valdes. Databassökningar utfördes i Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Hanteringen av CVK i förebyggande syfte till VRI sorterades in under tre teman: utbildning, hantering av praktiska åtgärder och följsamhet av riktlinjer. Åtgärderna inom dessa teman visade sig minska förekomsten av CVK- relaterad infektion. Konklusion: Personalutbildning, omläggningsteknik, läkemedelsadministrering, CVK uppföljning och utvärdering samt följsamhet för CVK protokollet är åtgärder som sjuksköterskan behöver ha kunskap om för att kunna förebygga kateterrelaterade infektioner hos patienter med CVK. Det krävs mer forskning gällande vikten av CVK hantering för att kunna skapa tydligare riktlinjer som bidrar för mer aktsamhet och minskning av VRI.