Bakgrund Kunskapen om att vården orsakar skador har ökat men behöver ständigt förbättras. God tillämpning av handhygien ökar förutsättningarna för säker vård. Handhygienen är den viktigaste faktorn för att minska smittspridning. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är vanligaste vårdskadan i Sverige och utgör hot mot patientsäkerheten. VRI medför onödigt lidande hos dem som drabbas samt utgör betydande kostnad på 6,5 miljarder kronor varje år för hälso- och sjukvården.  Belastningen på sjukvården ökar också p.g.a. VRI då det medför 750 000 extra vårddagar per år. Syfte Att beskriva sjuksköterskors följsamhet till handhygien för att utföra säker vård inom medicinsk akutvård. Metod Studien är gjord utifrån kvantitativ retrospektiv ansats med deskriptiv statistisk design. Deskriptiva data har hämtats från registret Mätning och analys (MOA) och sammanställts och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Observationer av sjuksköterskors följsamhet till handsprit före och efter patientkontakt har sammanställts och analyserats. Sammanställning av antalet VRI har sammanställts och jämförts med följsamheten till handsprit före och efter patientkontakt, under samma tidsperiod. Resultat Resultatet visar att sjuksköterskornas följsamhet till handhygien på de medicinska akutvårdsavdelningarna som granskats är högre än genomsnittet i Sverige samt att högst följsamhet till handhygien är efter patientkontakt. Resultatet visar att andelen patienter med VRI på de granskade medicinska akutvårdsavdelningarna är lägre än genomsnittet i Sverige. Slutsats Utbildning och återkommande hygienkampanjer ökar följsamheten och medvetenheten hos vårdpersonal. Genom ökad kunskap om smittspridning och följsamhet till handhygien skapas förutsättningar för säker vård. / Background The knowledge, that healthcare causes injuries, has increased, but needs to be constantly improved. A good application of hand hygiene increases the conditions for safe care. Hand hygiene is one of the most important factors in reducing the spread of infection. Healthcare related infections are the most common health related injury in Sweden and are a threat to patient safety. It causes unnecessary suffering for those affected and represents a significant cost of 6.5 billion each year for the society and increased pressure on healthcare through 750,000 extra days of care in hospitals. Objective The purpose was to describe the nurse`s adherence to hand hygiene in order to perform safe care in medical emergency care. Method The study is based on a quantitative retrospective approach with a descriptive statistical design. Descriptive data has been retrieved from the Measurement and Analysis (MOA) register and compiled and analysed in the SPSS statistics program. Observations of nursing adherence to hand disinfection before and after patient contact have been compiled and analysed. A compilation of the registered healthcare related infections has been compiled and compared with the nurse`s adherence to hand disinfections before and after patient contact, during the same time period. Results The result shows that the step with the highest degree of compliance with hand hygiene is after patient contact. The nurses' adherence to hand hygiene in the medical emergency services we reviewed is higher than the average in Sweden and the result shows that the proportion of patients with VRI in the examined medical emergency services is lower than the average in Sweden. Summary Training and recurrent hygiene campaigns increase the compliance and awareness of healthcare professionals. Increased knowledge of compliance with hand hygiene and the spread of infection creates conditions for safe care.

Bakgrund: Säker vård är ett ämne som ständigt är aktuellt inom vården. För att skapa förutsättningar för säker vård är de basala hygienrutinerna en viktig del i omvårdnadsarbete. Patienter inom slutenvården i Sverige drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI) som bidrar till ökade kostnader för samhället, lidande för patienten och är ett hot mot säker vård. Undersökningar gjorda av Sveriges kommuner och landsting visar ett starkt samband mellan följsamheten av de basala hygienrutinerna och VRI.   Syfte: Att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en medicinsk akutvårdsavdelning, med fokus på handhygien och dess betydelse för vårdrelaterade infektioner.   Metod: En kvantitativ empirisk långtidsuppföljning (2013-2018) har genomförts. Observationer har utförts på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. De yrkesgrupper som observerades var undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Samtlig data har hämtats från registret Mätning och analys (MOA). Deskriptiv data har sammanställts och analyserats genom statistikprogrammet SPSS.   Resultat: Vid analys framkom att följsamheten till handhygien skiljer sig mellan de olika yrkesgrupperna, undersköterskorna visar på högst följsamhet. Det moment där yrkesgrupperna visar på högst följsamhet var handsprit efter patientkontakt.   Slutsats: För att en god och säkervård ska kunna utföras bör vårdpersonal få möjlighet till en bredare kunskap om handhygien och smittspridning. Analysen av långtidsuppföljningen har bekräftat vad tidigare studiers resultat har visat kring följsamhet till handhygien.

Tidigare forskning kring hygienrutiner har visat att följsamheten hos vårdpersonal är bristande samt att bristande följsamhet leder till ökad förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syftet var att undersöka följsamheten kring basala hygienrutiner hos sjuksköterskor och undersköterskor samt jämföra hur följsamheten skiljer sig personalkategorierna emellan samt före och efter patientkontakt, på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige under åren 2013–2018. Studien hade empirisk utformning. Data samlades in genom observationer och analyserades med stöd av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Det som observerades var följsamhet till korrekt användning av handdesinfektion, handskar, platsförkläde/skyddsrock och rätt klädsel. Totalt gjordes 564 observationer mellan åren 2013–2018. Resultatet visar att det finns rum för förbättring i följsamhet. Överlag visar undersköterskor på en högre grad av följsamhet genom alla observerade år. Märkbar skillnad sågs mellan följsamhet till handdesinfektion före och efter patientkontakt, där följsamheten i sistnämnda var bristande. Vidare interventioner behövs för att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner, minska risken för vårdrelaterade infektioner och höja patientsäkerheten. / Title: Compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines in a medical intensive care unit: A quantitative long-term study. Previous research has shown that compliance to hygiene routines among healthcare professionals is inadequate and that inadequate compliance is linked to increased prevalence of healthcare-associated infections (HCAI). The aim of this study was to examine the compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines and to make an occupational comparison before and after patient contact, in a medical intensive care unit in southern Sweden over a period of six years. The study had an empirical approach. Data was collected through observations and was analyzed using Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Observed aspects included compliance to correct usage of hand rub, plastic gloves, aprons as well as proper clothing. A total of 564 observations were made during the years 2013–2018. The result shows that there is room for improvements to compliance, with assistant nurses overall showing a higher rate of compliance throughout all observed years. Noticeable differences in compliance were found between hand rub usage before and after patient contact, with a lack of compliance in the latter. Further interventions are needed in order to improve compliance rates to guidelines regarding hygiene to prevent HCAI and increase patient safety.

Bakgrund: Handhygienrutiner är en grundläggande åtgärd i sjuksköterskans dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Över 1500 patienter dör varje år på grund av bristfällig standard på hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner orsakar stort vårdlidande hos patienten som kan förebyggas med god följsamhet till handhygienrutiner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer vid handhygien på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre huvudkategorier; Risk för smittspridning, omgivningens villighet att ge återkoppling, samt brister i organisationen, med åtta underkategorier. Konklusion: Brister på följsamhet till handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Det finns ett behov av större insikt inom sjuksköterskors följsamhet till handhygienrutiner för att minska vårdlidandet hos patienten. / Background: Following guidelines for hand hygiene is a basic part of the daily routine of nurses to help prevent healthcare associated infections. Over 1500 patients die every year as the result of poor adherence to hand hygiene guidelines. Health care associated infections result in care suffering for the patient which could have been prevented with higher adherence to hand hygiene guidelines. Aim: The aim of the literature review was to identify what causes nurses adherence to hand hygiene guidelines in a hospital setting. Method: The method used was a literature review where both qualitative and quantitative articles were analyzed. Results: Three main categories emerged from the analysis; risk for infectivity, peers willingness to give feedback and organizational shortcomings, with eight subcategories. Conclusion: Poor adherence to hand hygiene guidelines increases the risk of health care associated infections. To prevent care suffering for the patient there is a need for a deeper understanding for nurses’ adherence to hand hygiene guidelines.

Bakgrund: Enligt WHO beräknas det vara 448 miljoner nya fall av STI årligen hos personer i åldrarna 15-49 år. Under de senaste tio åren har STI ökat kraftigt.  Det är framför allt ungdomar och unga vuxna som drabbas. Attityd- och beteendeförändringar bidrar till fler partners och fler tillfälliga partners. Idag finns ett annat synsätt på relationer vilket leder till en ökad risk för spridning av STI. Samhället har som mål att minska förekomsten av STI i befolkningen. Detta kan ske på olika sätt, bland annat genom utåtriktat arbete och personlig rådgivning. Det är framför allt viktigt att höja kunskapsnivån och minska riskfyllt sexuellt beteende.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och attityder till information om STI bland unga vuxna (20-29 år) som reser utomlands. Metod: En kvalitativ studie som baserades på fem fokusgruppsintervjuer, med tre till sju deltagare. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det två huvudteman, Forum för information och Unga vuxnas behov och ansvar. Deltagarna i fokusgrupperna upplevde att det fanns brister i informationen. Flertalet hade inte kommit i kontakt med något förebyggande arbete specifikt inför resa. Det finns inget bra forum för information till unga vuxna, 20-29 år. Den personliga kontakten var viktig i samband med information så att den kunde anpassas efter individen. Resans syfte hade betydelse för de unga vuxnas beteende. Både killarna och tjejerna i fokusgrupperna tyckte att sociala medier var ett bra forum för att nå ut till deras målgrupp. Slutsats: För att unga vuxna, 20-29 år, ska bli motiverade att ta del av och på egen hand söka information och tillgodogöra sig förbyggande arbete kring STI och utlandsresor, behöver de mötas och bemötas på ett annat sätt än vad som görs idag. De behöver bli mötta på ett jämlikt plan och med dialog, istället för traditionell undervisning. Informationen behöver vara tilltalande och spännande. / Background: According to WHO, it is estimated to be 448 million new cases of STI annually in people aged 15-49 years. Over the last ten years STI greatly increased. It is especially adolescents and young adults who is affected. Attitudes and changed behavior contributes to more partners and more casual partners. There is a different approach to relationships today, leading to an increased risk of spreading STI. Society`s goal is to reduce the incidence of STI in the population. This can be done in many different ways, including outreach work and personal advice. It is especially important to increase level of knowledge and reduce risky sexual behavior. Purpose: The purpose of the study was to describe the experiences of and attitudes towards information of STI among young adults (20-29) who travel abroad. Method: A qualitative study that was based on five focus group interviews with three to seven participants. To analyze the material a latent content analysis of Graneheim and Lundman (2004) was used. Results: This result reveals two major themes, Forum for information and Needs and responsibilities of the young adults. Participants in the focus groups felt that there was a lack of information. Most had not been in contact with any preventative work specifically for the trip. There is no good forum for information to young adults aged 20-29. An individual meeting was important so that the information could be adapted to the individual. The purpose of the trip was important for the young adults behavior. Both boys and girls in the focus groups felt that social media was a great forum to reach out to their target group. Conclusion: To motivate young adults aged 20-29 to take part in and on their own search for information so that they benefit from STI prevention work and travel abroad, they need to be met and addressed in a different way that is done today. They need to be met on an equal level with dialogue, instead of traditional teaching. The information has to be appealing and exciting.

Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät. Observationerna utfördes av distriktssköterskestudenter och genomfördes vid nio vårdcentraler i Uppsala. Observationsstudien visade att distriktssköterskorna hade god följsamhet till rådande hygienrutiner gällande klädregler, att hålla långt hår uppfäst och fingernaglar kortklippta samt till att inte använda färgat nagellack, lösnaglar och att inte bära ring. Det finns behov av förbättring av distriktssköterskornas följsamhet till handdesinfektion, att inte bära armbandsur samt korrekt användning av handskar och skyddskläder. Enkätstudien visade att distriktssköterskor inte har tillräckliga kunskaper om basala hygienrutiner. Det finns behov av förbättring inom den enskilda distriktssköterskans hygienarbete och inom arbetsgivarnas ansvarsområden gällande hygien. För att distriktssköterskan skall kunna arbeta med att förebygga smittspridning, behövs uppdaterade kunskaper och mer utbildning inom området. Arbetet med hygien bör lyftas fram och uppmuntras inom primärvården, i större utsträckning än vad som görs idag. / Approximately 1500 people dies, every year in Sweden, as a result of healthcare associated infections (Socialstyrelsen, 2011). The most important action for preventing healthcare associated infections is compliance to hygiene routines (Socialstyrelsen, 2006). Today there is scarce knowledge about the compliance to hygiene routines within the area of primary healthcare and among district nurses in Sweden. This study aimed to examine the compliance to hygiene routines among district nurses in primary healthcare. Data was collected through observations and a questionnaire. The observations were carried out by nurses currently studying to become district nurses and were implemented on nine primary healthcare centers in Uppsala. The study showed that the district nurses had good compliance to the prevailing hygiene regulations concerning, clothing, hair, finger nails and to not carrying fingerings. There are however needs of improvement in the district nurses compliance to handdesinfection, not carrying wristwatches and correct use of gloves and protective aprons. Data from the questionnaire shows that district nurses don’t have sufficient knowledge about basic hygiene routines. There are needs of improvement within the individual district nurse's hygiene work and within the employers' area of responsibility concerning hygiene. In order to making it possible for the district nurse to work with preventing transmission of infectious diseases, more education within the area is needed. The work with hygiene routines should be encouraged within primary healthcare, in a bigger extent than its done today.

No description available.

Vårdrelaterade infektioner kan leda till sjuklighet och för tidig död och påverkar många människor, inte bara individen själv utan även dennes familj och samhället i stort. Vårdrelaterade infektioner drabbar både patienter och sjukvårdspersonal. Med goda basala hygienrutiner och medvetenhet om hur infektioner sprids kan många fall förebyggas och mycket lidande förhindras. Denna studies syfte var att beskriva basala hygienrutiner vid sårbehandling på en avdelning vid ett sjukhus i norra Tanzania. Studien hade en kvalitativ och en kvantitativ ansats där det kvalitativa datamaterialet har bearbetats med innehållsanalys och det kvantitativa datamaterialet har redovisats med deskriptiv statistik. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna Kontaminering av omgivning/material, smutsig rutin och ren rutin. Slutsatsen visade att de basala hygienrutinerna brast vilket kan öka risken för vårdrelaterade infektioner samt att basala hygienrutiner inte tycks vara väl implementerade på avdelningen. / Health care-associated infections can lead to morbidity and premature death and affect many people, not only the individual himself/herself but also his/her family and the society at large. Health care-associated infections affects both patients and healthcare staff. With good basic hygiene and awareness of how infection spread many cases can be prevented and much suffering be avoided. The aim of this study was to describe the basic hygiene routines of wound care at a ward at a hospital in northern Tanzania. The study had a qualitative and a quantitative approach in which the qualitative data material was processed with content analysis and the quantitative data material was presented with descriptive statistics. Content analysis resulted in the categories contamination of the environment/materials, dirty routine and clean routine. The conclusion showed that the basic hygiene routines were rarely performed properly which increased the risk of healthcare associated infections and that basic hygiene routines did not seem to be well implemented on the ward.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom intensivvården är kateterrelaterade. En central venkateter (CVK) är en kärlaccess som är vanligt förekommande inom intensivvården och handhavandet av dessa utförs till största del av sjuksköterskan. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att minska förekomsten av CVK-relaterade infektioner samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka CVK-relaterade åtgärder utförda av sjuksköterskor hos vuxna patienter inom intensivvård som minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En strukturerad litteraturstudie som sammanställt kvantitativ forskning med en induktiv innehållsanalys. Antal studier som inkluderades i resultatet var 18 stycken. Huvudresultat: Litteraturstudiens huvudresultat baserades på fem teman, samtliga beskrev preventiva omvårdnadsåtgärder. Resultatet inom respektive tema var vikten av mekanisk rengöring med desinfektionsmedel av injektionsportar och trevägskranar, daglig utvärdering av patientens behov av en CVK, en klorhexidinkomponent i förbandet, daglig helkroppsavtvättning med tvättlappar innehållande klorhexidin samt utbildning av personalen kring evidensbaserade riktlinjer. Samtliga dessa områden sågs minska risken och förekomsten av CVK-relaterade infektioner. Slutsats: Det är angeläget att det finns sjukhusövergripande riktlinjer som baseras på den bästa tillgängliga evidensen i syfte att minska CVK-relaterade infektioner inom intensivvården. Dessa bör vara samstämmiga med de nationellt övergripande riktlinjerna. Detta för att skapa en så jämlik och patientsäker vård som möjligt. / Introduction: Healthcare-related infections are a major problem in today's healthcare and one of the most common care related infections in the intensive care unit is catheter related. A central venous catheter (CVC) is a vascular access commonly found in intensive care units, and the maintenance is commonly performed by the nurses. The preventive work is therefore important in reducing the incidence of CVC-related infections and by that increasing the patient safety.   Aim: The aim of the study was to describe what part of maintenance regarding the CVC performed by nurses in adult patients in the intensive care unit that reduces the risk of healthcare-related infections. Method: A structured literature study was conducted and studies with a quantitative design were compiled. The results were analyzed with an inductive content analysis. The number of articles included in the results were 18. Main results: The main results of the study were based on five themes which were preventive measures. The results were mechanical cleaning with disinfectants of needleless connectors and three-way stop cork, daily evaluation of the patients need for a CVC, chlorhexidine dressing, daily chlorhexidine baths and education of staff. These areas were seen to reduce the risk and incidence of CVC-related infections. Conclusion: It is important that there is a consensus of the guidelines regarding the preventions of CVC-related infections both locally and nationally. The guidelines should be based on the best available evidence to reduce CVC-related infections in the intensive care unit. The purpose is to perform equal care and to promote patient safety.

Background: It is important to have good hygiene in healthcare. Studies have shown that bad hygiene among healthcare professionals can lead to spread of bacteria and microorganisms, which in turn can lead to healthcare-associated infections. To counteract this there are established routines, laws and regulations, as basic hygiene routines.   Purpose: To study the knowledge of hygiene aspects in patient-related work among radiographer students in Vietnam and Sweden.   Method: A quantitative study with descriptive statistics and statistical tests, data was collected through surveys and observations. The number of participants in the survey was 100 students, 50 in Vietnam and 50 in Sweden. The observations were conducted on 12 students at a hospital in Vietnam. Data was analyzed in SPSS and then described in text and tables.   Results: The students had relatively good knowledge of hygiene aspects, but the results showed that things could be improved in Sweden and Vietnam. There was insufficient knowledge about the use of plastic apron and the use of jewelry such as watches. The students were careful to fixed their hair, have clean work clothes and wear plastic gloves at risk of contact with body fluids.   Conclusion: The study shows that there are similarities and differences among the students in both countries. There are areas that can be improved in the countries because knowledge and basic hygiene routines underlie the spread of healthcare-associatedinfections / Bakgrund: Det är viktigt med god hygien inom hälso- och sjukvård. Studier har visat att dålig hygien bland sjukvårdspersonal kan leda till spridning av bakterier och mikroorganismer, vilket i sin tur kan leda till sjukvårdsrelaterade infektioner. För att motverka detta finns framtagna rutiner, lagar och regler som basala hygienrutiner.    Syfte: Att undersöka kunskapen om hygienaspekter i patientnära arbete bland röntgensjuksköterskestudenter i Vietnam och Sverige.   Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv statistik och statistiska tester där datainsamling skedde via enkäter och observationer. Antalet medverkande i enkätstudien var 100 studenter, 50 i Vietnam och 50 i Sverige. Observationerna genomfördes på 12 studenter vid ett sjukhus i Vietnam. Data analyserades i SPSS och beskrevs sedan i text och tabeller.    Resultat: Studenterna hade relativt god kunskap gällande hygienaspekter men resultatet visade att saker kan förbättras i båda länderna. Bristande kunskap fanns gällande användandet av plastförkläde samt användandet av smycken som exempelvis klockor. Studenterna var noggranna med att ha håret uppsatt, ha rena arbetskläder och använda plasthandskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor.   Slutsats: Studien visar att det finns likheter och skillnader bland studenternas kunskap i båda länderna. Det finns områden som kan förbättras i både Sverige och Vietnam då kunskap och basala hygienrutiner ligger till grund för minskad spridning av sjukvårdsrelaterade infektioner.