Bakgrund: Ventrikeldränage används inom neurokirurgisk vård för medicinsk behandling, dränering av likvor samt mätning av intrakraniellt tryck. En infektion relaterat till ett ventrikeldränage kan vara livshotande och ge permanenta skador hos patienten. Syfte: Att analysera dokumenterade skillnader i ventrikeldränagerelaterade infektioner, vårdtid och mortalitet, före och efter införande av nya hygienrutiner - ett åtgärdspaket. Metod: Ett åtgärdspaket med medicinska- och omvårdnadsåtgärder har med hjälp av genombrottsmetoden tagits fram för att minska de ventrikeldränagerelaterade infektionerna. Studien är kvantitativ med empirisk ansats. Konsekutivt urval av patienter som erhållit ventrikeldränage under första halvåret 2008 samt första halvåret 2009. Totalt 150 patienter har ingått i studien. Data har analyserats med deskriptiv och analytiska statistik. Resultat: De vårdrelaterade infektionerna minskade mellan de två mätperioderna. Resultatet visar inga tydliga samband mellan vilken av åtgärderna som haft effekt på minskningen av infektionerna. Däremot ses att de som haft bättre följsamhet till åtgärdspaketet har drabbats av färre infektioner. Signifikant samband finns mellan riskhandhavande som spolning av dränage och läckage vid dränaget instickställe, samt infektioner. Slutsats: Studien indikerade i att de ventrikeldränagerelaterade infektionerna har minskat efter insättande av åtgärdspaketet. / Background: External ventricular drainage (EVD) is used within neurosurgical care for medical treatment, temporary drainage of cerebrospinal fluid (CSF) and to measure intracranial pressure. An infection related to an EVD can be life threatening and cause permanent damage to the patient. Objective: To analyze the documented differences in EVD related infections, length of hospitalization and mortality, before and after the introduction of new hygiene routines – a bundle. Method: A package with medical and nursing interventions has been developed using a breakthrough method to reduce EVD related infections. The study is quantitative and has an empirical approach. A consecutive sample of patients who received an EVD during the first half of 2008 and 2009 respectively were chosen. In total 150 patients were included in the study. The data was analyzed with descriptive and analytical statistics. Results: The EVD related infections have decreased between the two time periods. No clear correlation between which actions had a direct effect on the reduction of infections was found. Those patients that had a better adherence to the package suffered fewer infections. A prevalent correlation was found between high risk actions such as flushing the EVD and CSF leaks from the site of puncture, and subsequent infections. Conclusion: The study indicates that the EVD related infections have decreased after the implementation of the package.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är en kronisk virusinfektion och en global pandemi. Med rätt behandling kan personer med HIV leva ett normallångt liv, men utan behandling övergår infektionen i acquired immunodeficiency syndrome (AIDS). Trots ökad kunskap om HIV blir personer med HIV ofta stigmatiserade och diskriminerade. Vårdpersonal har visats besitta bristfällig kunskap om HIV, stigmatiserande attityder gentemot patienter med HIV samt motvilja att vårda dem. HIV-relaterad stigmatisering motverkar minskning av smittspridningen och främjande av god hälsa för patientgruppen. Syfte: Sammanställa hur patienter med HIV beskriver upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal inom hälso- och sjukvård i vetenskaplig litteratur. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa artiklar och två med mixad metod hämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom metasyntes. Materialet sammanställdes och tolkades genom Evans beskrivande metasyntes-modell. Resultat: Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Patienter beskrev att ökad kunskap och erfarenhet, samt visad empati, acceptans och respekt från vårdpersonal gav ett bättre bemötande. Negativa upplevelser var vanligt förekommande och beskrevs i form av bristfällig information, rädsla för smitta, stigmatisering, fördomar, stereotypering, diskriminering, nekad vård, inadekvat vård och bristande sekretess. Upplevelsen av bemötandet påverkade vårdupplevelsen, benägenheten att söka vård i framtiden och följsamheten till behandling.   Slutsatser: Kunskaps- och erfarenhetsnivå bland vårdpersonal har stor betydelse för hur bemötandet upplevs av patienter med HIV. Positiva upplevelser kopplades till kunnig och erfaren vårdpersonal. Negativa upplevelser av stigmatisering och diskriminering på grund av vårdpersonalens okunskap, rädsla och fördomar kvarstår. Mer utbildning om HIV bland vårdpersonal behövs för att minska stigmatiseringen kring patientgruppen och bedriva vård på lika villkor för dessa patienter. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a chronic viral infection and a global pandemic. With the right treatment, people with HIV can live a normal life. Without treatment, the infection turns into acquired immunodeficiency syndrome (AIDS). Despite increased knowledge about HIV, people with HIV often get stigmatised and discriminated. Health personnel have been shown to have poor knowledge about HIV, hold stigmatising attitudes towards patients with HIV and be reluctant to care for them. HIV-related stigmatisation is counterproductive in reducing the spread of HIV infection and in promoting good health for patients with HIV. Aim: To compile how patients with HIV describe experiences of interactions with health personnel in healthcare settings in scientific literature. Methods: A literature review based on 13 qualitative articles and two with mixed method that were collected from the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality-reviewed and analysed using metasynthesis. The material was compiled and interpreted using Evan's descriptive metasynthesis model. Results: The result showed both positive and negative experiences of interactions with health personnel. Patients described that increased knowledge and experience, as well as demonstrated empathy, acceptance and respect from health personnel, were connected to a better experience. Negative experiences were common and described in terms of insufficient information, fear of contagion, stigmatisation, prejudices, stereotyping, discrimination, denied care, inadequate care and breaches of confidentiality. The attitude, behaviour and treatment by health personnel affected how patients viewed the healthcare experience, the tendency to seek care in the future and the patients’ adherence to treatment. Conclusions: Knowledge and experience among health personnel are of major importance for how the interaction is experienced by patients with HIV. Positive experiences were linked to knowledgeable and experienced health personnel. Negative experiences of stigmatisation and discrimination due to the health personnel’s ignorance, fear and prejudices persist. More education about HIV among health personnel is needed to reduce stigmatisation and to provide care on equal terms for these patients.

Bakgrund: Varje år drabbas patienter av infektioner efter en operation och det har visat sig leda till stort lidande för den drabbade. Trafikflöde in och ut ur operationssalen har visat sig kunna leda till postoperativa infektioner samt störningsmoment för operatörerna vilket kan utgöra en risk för att patientsäkerheten påverkas negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen. Metod: Intervjustudie där data samlades in via tio intervjuer av operationssjuksköterskor. En beskrivande design användes med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i två kategorier och sju subkategorier. Dessa betonade vikten av att ta sitt ansvar, behov av bättre kommunikation, mer utbildning krävdes och bättre planering samt tydliga regler och rutiner för att trafikflödet skulle kunna minskas in och ut ur en operationssal. Slutsats: Bättre strategier krävs för att minska antalet dörröppningar och därmed öka patientsäkerheten. Mer information och utbildning behövs för att förstå riskerna med ett stort trafikflöde och många onödiga dörröppningar in och ut ur en operationssal. Operationssjuksköterskorna i vår studie upplevde ett behov av en bättre kommunikation samt att hjälpmedel för att minska trafikflödet behöver införas. Ett hjälpmedel som skulle kunna införas för att minska antalet onödiga dörröppningar är en automatisk dörr-räknare som påminner personalen om detta.

Vårdrelaterade infektioner kostar årligen 3,7 miljarder kronor och drabbar 10 % av dem som ligger inne för akut sjukvård. Det är därför viktigt med en god vård-hygien. Syftet med studien var att undersöka hur väl vårdpersonal följer Handbo-ken för hälso- och sjukvård då gäller handhygien, smycken, klädsel och hår. Data-insamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut på en klinik. Resultatet analyserades sedan kvantitativt och visade att compliance var hög över lag men att den på vissa punkter behövde förbättras. Det var ca 19 % som ansåg att det gick bra att använda släta ringar och 74 % bytte kläder dagligen vilket motiverades med att det inte fanns tillräcklig tillgång på rena kläder. Det visade sig att det fanns små skillnader mellan de olika yrkeskategorierna samt mellan de olika av-delningarna. / Cross infections cost 3,7 milliards Swedish crowns a year and affect 10 % of the patients who are treated for an acute disease. This is why it is important with a satisfactory hygiene in hospital treatment. The aim of this study was to assess how well nursing staff adhered to prescribed hygiene routines concerning hand hy-giene, jewellery, clothing and hair. The collection of data was made by a ques-tionnaire that was handed out at one medical clinic. The result was analysed with a quantitative method. The study showed high compliance but also that certain points need to be improved. Approximately 19 % consider that it was acceptable to wear engagement rings at work and 74 % change clothes daily. The motivation was that the access to clean clothes was insufficient. There were small differences between different categories of work and between the different wards.

Bakgrund: Varje år drabbas ett flertal patienter inom slutenvården av vårdrelaterade infektioner (VRI). Det påverkar inte bara individens hälsotillstånd utan även samhället i stort genom höga kostnader. Att följa de basala hygienrutinerna är betydande för att undvika uppkomsten av VRI. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att följa de riktlinjer som finns kring hygienrutiner för att på så sätt kunna bedriva en säker vård och minska uppkomsten och spridning av bakterier.   Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner.  Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt och baseras på tio stycken artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed.   Resultat: I litteraturöversikten framkom flera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner. De primära orsakerna visade sig vara kunskap och utbildning. Sjuksköterskans arbetsmiljö och hälsa visade sig även vara betydelsefulla vid hanteringen av hygienrutiner.   Sammanfattning: I resultatet framkom att kontinuerlig utbildning är viktigt för att öka kunskapen hos sjuksköterskor. Genom att skapa en arbetsmiljö där material finns att tillgå kan hygienrutinerna förbättras. / Background: Every year, a number of patients in hospital care suffer from a healthcare-associated infection (HAIs). It affects not only the individual’s state of health but also society at large through high costs.  It is necessary to follow the hygiene routines to avoid the occurrence of HAIs. The nurse thus has a responsibility to follow the guidelines that exist regarding hygiene routines in order to be able to conduct safe care and reduce the emergence and spread of bacteria.  Aim: The aim of the study is to examine which factors affecting the nurse’s compliance with basic hygiene routines.   Method: The method used was a literature review and is based on ten articles from the databases Cinahl Complete and PubMed.  Results: In the literature review, several factors emerged that affect the nurse's adherence to basic hygiene routines. The primary reasons turned out to be knowledge and education. The nurse's work environment, work culture and the impact of hygiene also proved to be important in the management of hygiene routines.  Conclusion: The result showed that continuous training is important for increasing the nurse’s knowledge. By creating a work environment where materials are available, hygiene routines can be improved.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner [VRI] är den vanligaste vårdskadan både globalt, i Europa liksom i Sverige. I Sverige får cirka 65 000 patienter årligen en VRI där närmare hälften av dessa beräknas kunna undvikas. De vanligaste typerna av VRI är luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, infektioner i blodbanan och gastrointestinala infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett utbrett problem som utgör ett hot mot patientsäkerheten genom att orsaka onödigt lidande, förlängda vårdtider, medför stora kostnader för samhället samt utgör en risk för antibiotikaresistens. Följsamhet av basala hygienrutiner för hälso- och sjukvårdspersonal är den främsta åtgärden för att förebygga VRI. Säker vård och evidensbaserad vård är två av sjuksköterskornas sex kärnkompetenser. Tidigare forskning visar på brister gällande följsamhet av vårdhygien Syfte Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Metod Denna litteraturöversikt har en icke systematisk design. Utifrån litteraturöversiktens bärande begrepp gjordes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i 15 vetenskapliga originalartiklar vars kvalitet säkrades utifrån Sophiahemmet Högskola granskningsmall. Datainsamlingen integrerades genom en integrerad dataanalys och kategoriserades därefter. Resultat De två identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individens betydelse för följsamhet samt Arbetsplatsens betydelse för följsamhet. Resultatet visade att individuell riskbedömning, att bli observerad och att rationalisera, kunskap och erfarenhet, tidspress och arbetsbelastning, lokal och material samt arbetskultur hade betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Slutsats Individuella och organisatoriska faktorer har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Tidspress, hög arbetsbelastning och otillgängligt material sågs bidra till bristande följsamhet. Individuell riskbedömning som ersatte vårdhygieniska riktlinjer liksom rationalisering av felaktiga beslut sågs ha betydelse för följsamhet av vårdhygien bland sjuksköterskor. Basala hygienrutiner är för hälso- och sjukvårdspersonal den främsta åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background  Cross infections are the most common health care injury globally, in Europe and in Sweden. Every year almost 65 000 patients suffer from a cross infection where almost 50 percent could have been avoided. Respiratory tract infections, urinary tract infections, bloodstream infections and gastrointestinal infections are the most common types of cross infections. Cross infections are a widespread threat against patient safety and causes unnecessary suffering, prolonged health care, high costs and causes risk for antibiotic resistance. Compliance to hygiene routines among healthcare professionals is the main measure to prevent cross infections. Providing safe and evidence-based care are two important aspects of nursing care. Research shows a lack of compliance with hygiene routines. Aim  The aim was to describe factors of importance for nurses’ compliance with hygiene routines in prevention of cross infections. Method This literature review had a non-systematic design. Based on the identified keywords searches were made through the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. The quality of the articles was ensured according to Sophiahemmet Högskola quality review template. The result was analysed and categorized through an integrative data analysis. Results The two main categories identified were Compliance from an individual aspect and Compliance from an organizational aspect. The results showed that individual risk assessment, to be observed and to rationalize, knowledge and experience, time pressure and workload, infrastructure, and personal protective equipment as well as work culture influenced nurses' compliance with hygiene routines. Conclusions Individual and organizational factors influence nurses' compliance with hygiene routines. Time pressure, high workload and unavailable personal protective equipment were seen as main contributors regarding non-compliance. Individual risk assessment replacing hygiene guidelines as well as rationalization of non-compliance were seen to influence the compliance with hygiene routines among nurses. Standard precautions are the primary measure to prevent cross infections.

Lilja, C & Svensson, K. Omvårdnad vid neutropeni orsakat av cytostatika. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Neutropeni är en allvarlig komplikation hos patienter som behandlas med cytostatika och är förenat med risk för vårdrelaterade infektioner och sepsis som kan vara livshotande. Ibland behövs skyddsisolering på sjukhus med risk för vårdrelaterade infektioner. Syftet var att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnaden under skyddsisoleringen samt vilka infektionsförebyggande åtgärder som är av betydelse. Metoden var en litteraturstudie som bygger på 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar olika omvårdnadsaspekter som är betydelsefulla vid neutropeni. Olika infektionsförebyggande åtgärder för att hindra endogen och exogen smitta belystes. Smittspridningen förhindras genom användning av basala hygienrutiner och handdesinfektion. Patienter med neutropeni som skyddsisoleras på sjukhus är en utsatt och svårt sjuk patientgrupp vilket gör det svårt att randomisera tillräckligt stora, väldesignade och jämförbara studier. Det saknas forskning inom omvårdnaden. Säkra rekommendationer med hög trovärdighet kan inte ges med denna bakgrund. Behov finns att kritiskt utvärdera de insatser som görs idag och att utveckla forskningen av omvårdnaden av patienter med cytostatikaorsakad neutropeni. / Lilja, C & Svensson, K. Chemically induced neutropenia: The need of nursing care. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.Neutropenia is a serious complication among cancer patients who receive chemotherapy and can cause life threatening cross infections and sepsis. Protective care at hospital is sometimes needed with risk for cross infections. The purpose of this review was to highlight the nursing care of patients in protective care and to indicate the most important actions to prevent cross infections. A literature review was used as method based on seventeen scientific articles. The result showed actions of nursing care that are important during protective care at hospitals. The result also showed interventions to prevent cross infections caused of endogenous and exogenous source. There are few well designed studies and there is a lack of comparable empirical evidence. These patients are very ill and vulnerable and it is difficult to perform randomized studies with enough sample size to get well designed and comparable studies. Therefore recommendations can not be given that are based on high level of evidence. There is a need to develop evidence based nursing methods and to identify and evaluate nursing interventions so that the best possible care of patients with chemically induced neutropenia in protective care is given.

Bakgrund: All personal inom hälso- och sjukvård är skyldiga att följa och tillämpa basala hygienrutiner vilket är avgörande för att förhindra spridning av virus, bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner utgör en stor kostnad för samhället men bidrar också till ett lidande för de patienter som drabbas. Syfte: Beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner och dess konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar ingått i analysen som analyserats med Fribergs analysmodell i 4 steg, tre av dessa var kvalitativa och åtta var kvantitativa. Resultat: Två teman identifierades; Temat “Påverkan på arbetsmiljön” beskriver brister i den fysiska arbetsmiljön, samt bristande emotionellt och instrumentellt stöd från vårdverksamhets chefer. Temat “Behov av kompetensutveckling” beskriver sjuksköterskors behov av kompetensutveckling och att följsamhet till basala hygienrutiner var knutet till den enskilda sjuksköterskans egna behov. Konklusion: Vårdrelaterade infektioner på sjukhus kan motverkas genom att sjuksköterskor följer basala hygienrutiner. En välfungerande arbetsmiljö med tillgängliga hygienmaterial är avgörande. Stress och kunskapsbrist påverkar negativt, men kontinuerlig utbildning kan förbättra sjuksköterskors efterlevnad och bidra till global hälsa genom renare händer. / Background: All healthcare employees are required to follow and apply basic hygiene routines, which is crucial to prevent the spread of viruses, bacteria and other microorganisms that can cause healthcare-related infections. Healthcare-related infections represent a large cost to society but also contribute to suffering for the patients. Aim: Describe factors influencing nurses' compliance with basic hygiene practices and their consequences for nursing care. Method: The study has been conducted as a general literature review, with the analysis of both qualitative and quantitative research. In total, 11 scientific articles were analyzed through Friberg's four steps analysis model. Findings: Two themes were identified; The theme “Impact on the work environment” describes shortcomings in the physical work environment, as well as a lack of emotional and instrumental support from managers. The theme “Need for competence development” describes nurses' need for competence development and that compliance to basic hygiene routines was linked to the individual nurse's own needs. Conclusion: Healthcare associated infections can be prevented if nurses comply to basic hygiene routines. A well-functioning workplace with available hygiene materials is crucial. Stress and lack of knowledge negatively affect compliance, but continuous education can improve nurses' compliance and contribute to health through cleaner hands.

Bakgrund: CVK-relaterade infektioner i blodbanan är förenat med förlängd sjukhusvistelse, ökad mortalitet, ökade ekonomiska kostnader samt ökat lidande för patienten. Användningen av centrala venösa katetrar ökar och därmed är risken att drabbas av infektion större. Det finns en bristande kunskap hos sjuksköterskan gällande förebyggandet av dessa infektioner och en bristande följsamhet till riktlinjer. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskan kan förebygga CVK-relaterade infektioner i blodbanan. Metod: Allmän litteraturstudie av kvantitativa artiklar. Resultat: En kombination av utbildning, praktiska åtgärder såsom skötsel, hygienrutiner och checklistor samt feedback minskade antalet CVK-relaterade infektioner i blodbanan. Slutsatser: Utbildning, olika typer av praktiska åtgärder samt feedback minskar antalet CVK-relaterade infektioner i blodbanan och är viktigt för sjuksköterskans förebyggande vård. En stor del av vad som framkom i resultat stämmer överens med riktlinjerna för förebyggandet av CVK-relaterade infektioner, dock bör utbildning och feedback prioriteras i högre utsträckning. Det är känt sedan tidigare att följsamhet till riktlinjer bland sjuksköterskor skulle underlätta utförandet av evidensbaserad omvårdnad. Mer fokus bör därför ligga på att få sjuksköterskor att följa riktlinjer. Klinisk betydelse: Studien kan bidra med ökad kunskap hos sjuksköterskor om hur CVK-relaterade infektioner i blodbanan kan förebyggas vilket i sin tur skulle kunna generera bättre vård, minskat lidande för patienten, minskad mortalitet samt ekonomiska besparingar. / Background: CVC-related bloodstream infections often lead to prolonged hospitalization, increased mortality, higher economical cost and more suffering for the patient. The usage of central venous catheters increases and therefore the risk of infection is also higher. When it comes to prevention of these infections there is a lack of knowledge amongst nurses and compliance with the guidelines. Aim: Describe how the nurse can prevent CVC-related bloodstream infections. Method: General literature review of quantitative studies. Results: A combination of education, hands-on initiatives such as management, hygieneroutines and checklists as well as feedback turned out to reduce CVC-related bloodstream infections. Conclusions: Education, different hands-on initiatives and feedback decreases the number of CVC-related bloodstream infection and is essential for the nurse’s preventive care. Most of the results correlate with the guidelines for the prevention of CVC-related bloodsteam infections, nevertheless education and feedback should be prioritized in higher extent. It is known that adherence to guidelines among nurses would facilitate the execution of evidence-based nursing. Therefore more focus should be on having nurses follow the guidelines. Clinical importance: This study would contribute with increased knowledge amongst nurses regarding prevention of CVC-related bloodstream infections which would give better care, diminish the suffering of the patient, decrease mortality and lead to economical benefits.

Introduktion: Clostridium difficile är en bakterie som bildar tåliga sporer som kan överleva länge i sjukhusmiljön trots goda rutiner. De flesta Clostridium difficile-infektioner (CDI) är sjukhusförvärvade. Att tarmen koloniseras av sporer eller bakterier är en förutsättning för infektion, risken att sedan insjukna beror på tarmflorans och immunförsvarets tillstånd. I modern sjukvård sker regelmässigt patientomflyttningar inom och mellan avdelningar, vilket gör att patienten exponeras mot en större del av sjukhusmiljön där C. difficile-sporer kan finnas. Syfte: Att undersöka om byte av vårdplats inom och/eller mellan avdelningar är en riskfaktor för att insjukna i CDI när hänsyn tas till andra kända riskfaktorer. Metod: En fall-kontroll-studie på alla sjukhusförvärvade fall hos vuxna på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås under två år, 2012 och 2015. Beräkning av odds ratio med univariat logistisk regression följt av multivariat logistisk regression för statistiskt signifikanta variabler. Resultat: Vårdplatsbyten var inte vanligare i fallgruppen när hänsyn togs till övriga riskfaktorer. I den multivariata modellen var vårdtid innan provtagning den enda variabel som utföll statistiskt signifikant (OR per vårddygn: 1,07, konfidensintervall: 1,02–1,12). Slutsats: Studien kunde inte påvisa att vårdplatsbyten är en oberoende riskfaktor för CDI, men att genomföra undersökningen på ett större studiematerial kan vara av värde. / Introduction: Clostridium difficile is a spore-forming bacterium; the spores are highly resilient and can survive for long periods of time in the hospital environment. Most Clostridium difficile infections (CDI) are hospital-acquired. Colonization of spores or vegetative bacteria in the large intestine is necessary for infection to occur; the risk of infection is modulated by the state of the intestinal microbiome and the host´s immune status. Patient-to-patient transmission within and between wards are commonplace in modern healthcare, exposing patients to more of the hospital environment where spores may exist. Aim: To determine whether changing room and/or ward is a risk factor for developing CDI when adjusted for other known risk factors. Method: A case-control study of all hospital-acquired CDI cases at Södra Älvsborg Hospital, Borås, Sweden, during two years: 2012 and 2015. Odds ratios were calculated using univariate logistic regression analysis followed by multivariate logistic regression analysis to evaluate statistically significant (p<0,05) variables identified by the univariate analysis. Results: Patient transfers were not more common in the case group when data was adjusted for other known risk factors. In the multivariate model, length of stay [A1] alone was the only statistically significant variable (OR per additional day of care: 1.07, 95 % confidence interval: 1.02-1.12). Conclusion: The study could not demonstrate patient transfers as an independent risk factor for CDI, though replicating the study on a larger patient sample might be valuable.