Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom vård- och omsorg och bidrar till bland annat samhällsekonomiska konstnader. Basala hygienrutiner och god handhygien har en väsentlig betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner eftersom våra händer genom kontaktsmitta står för den största orsaken till spridning av mikroorganismer. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Detta vat en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Sökning av artiklar skedde via databaserna PubMed och Cinahl, där sex stycken artiklar som svarade mot studiens syfte slutligen valdes ut för vidare analys. I analys identifierades sex stycken kategorier som innefattade Att uppleva stigmatisering, Att minsta kontrollen över sitt liv, Att uppleva utanförskap, Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion, Att känna bristande tillit till vårdpersonalen och Att inte inkluderas i sin egen vård. Vårdrelaterade infektioner påverkade patienternas liv på flera sätt, dels yrkesmässigt men likväl gällande ekonomi, vänner och familj. I tolkning av resultat visades att samtliga av de drabbade patienterna saknade känsla av sammanhang och delaktighet i sin egen vård. Vårdpersonalen hade kunnat bidra till att öka patienternas egenmakt genom god kommunikation och tydlig information, vilket även hade kunnat minska patienternas vårdlidande. Det är inte enbart medicinsk behandling som är väsentlig, utan likaså bemötandet av dessa patienter vilket har en stor betydelse i att motverka känslor som skuld och utanförskap.

Bakgrund: Verksamheter som innefattas av Hälso- och sjukvårdslagen ska följa föreskriften om basal hygien i vård och omsorg vilket är det mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Årligen drabbas 65 000 människor av vårdrelaterade infektioner som leder till stora kostnader för samhället och patienter utsätts för onödigt lidande. För att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner har samtliga på en operationssal ett gemensamt ansvar att försöka förhindra det. Syfte: Syftet är att undersöka vårdpersonalens följsamhet av basala hygienrutiner på operationssal. Metod: En strukturerad deskriptiv observation med kvantitativ ansats. Studien omfattade 22 observationstillfällen på två sjukhus i Västra Götaland. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av anestesisjuksköterskorna och pass använde engångsförkläde. Majoriteten av operationssjuksköterskorna förhöll sig till hygienrutinerna vid klädseln av den sterila delen av operationen. Följsamheten till hygienrutinerna uppnåddes vidare i varierande grad. Under observationerna öppnades dörrarna totalt 393 gånger och 149 människor har befunnit sig på operationen. Konklusion: Studien visar att det finns brister vad gäller följsamheten av hygienrutiner. Det är viktigt att uppmärksamma för att kunna planera förbättringsarbete på de avdelningar observationerna ägt rum. Konsekvenserna blir både ekonomiska märkbara och patienten blir utsatt för ett vårdlidande. Därför är det viktigt att på en operationsavdelning jobba på ett systematiskt sätt för att förbättra rutinerna kring hygien.

God handhygien är det viktigaste verktyget för att förhindra smitta och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvård. Vårdpersonal är också skyldiga att utföra god handhygien enligt hygienriktlinjer, men ibland fallerar detta. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö. Metoden var en litteraturstudie med sju kvantitativa- och två kvalitativa vetenskapliga artiklar. Under granskningens gång identifierades två teman: “Negativa orsaker till sämre handhygien” och ”Positiva orsaker till god handhygien”. Resultatet visade att okunskap, hög arbetsbelastning, tidsbrist och avsaknad av material var orsaker till sämre handhygien. Bra ledarskap och återkoppling, regelbunden utbildning och förbättrad arbetsmiljö runt patienten ökade följsamheten av god handhygien. Vi kom fram till att sjuksköterskan, som är en ledare i sin profession, bör utöva bra ledarskap genom att entusiastiskt och kontinuerligt informera, utbilda och motivera medarbetare till god handhygien. Material i patientnära miljö och påminnelser om god handhygien genom text och bild är också av betydelse för förbättrad följsamhet av god handhygien på lång sikt.

Introduktion: Den basala hygienen är viktig för att reducera spridning av bakterier och virus. En del av den basala hygienen är handhygienen, vilket kan tyckas vara en enkel åtgärd men mycket effektiv för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots det har nästan var tionde patient som vårdas på svenska sjukhus en infektion relaterad till vård och behandling och flera av dem hade kunnat förebyggas genom strikt basal hygien. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Till resultatet kvarstod 11 artiklar. En tematisk analys av artiklarnas data genomfördes utifrån Polit och Beck (2017). Efter analys framkom teman som sedan utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultat: Utifrån artiklarna utformades fyra teman för olika orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Temana var följande; arbetsklimat, attityder, kunskap samt tillgänglighet. Slutsats: Litteraturstudiens resultat belyser orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor som medför ökad risk för smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Resultatet kan användas i kvalitets- och förbättringsarbete som avser bidra till en säker vård av hög kvalitet.

Bakgrund: Antibiotikaresistens uppkom kort efter upptäckten av antibiotika. Sjuksköterskor är en vanlig smittväg för resistenta bakterier då de i stor utsträckning exponeras för patogener. Resistenta bakterier kan för patienten öka mortaliteten och morbiditeten. Sjuksköterskans följsamhet till god hygien är en avgörande faktor för smittspridning på sjukhus. Trots styrdokument och handlingsplaner fortsätter antibiotikaresistenta patogener att öka.Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner på sjukhus samt att beskriva eventuella faktorer som kan påverka följsamheten. Metod: Litteraturstudien utfördes med ett systematiskt och induktivt arbetssätt. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Metoden genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2016) nio steg och resultatartiklar granskades med Polit och Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: 15 artiklar bearbetades till ett resultat varav 14 kvantitativa och en kvalitativ. Fem teman framkom ur artiklarna: följsamhet, arbetsbörda och tid, kommunikation och kunskap, utförandet av hygienrutiner och interventioner. Slutsats: Följsamheten till hygienrutiner var varierande. Faktorer påverkade följsamheten. Kunskap var en faktor som hade stor påverkan. Interventioner för att förbättra följsamheten hade betydelse.

Introduktion/Bakgrund: Perifer venkateter [PVK] utgör en risk för infektion. Den här litteraturstudien fokuserar på sjuksköterskans preventiva insatser och arbetssätt för att förhindra infektion relaterat till perifer venkateter. Syfte: Undersöka åtgärder som sjuksköterskor kan vidta för att förhindra infektion relaterad till perifer venkateter. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Polit & Beck:s (2021) niostegsmodell med originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmallar. Resultat: Positiv effekt mot infektion och komplikation kunde konstateras efter implementation av åtgärder gällande aseptik, handhavande och följsamhet till riktlinjer. Slutsats: Ansvaret för infektionsprevention ligger på hela vårdkedjan. Sjuksköterskan ska ha ett aseptiskt förhållningssätt, tänka på lämplig placering av PVK samt utöva adekvat handhavande. Organisation och arbetsgivare ska tillförse utbildning och träning i PVK-sättning för sjuksköterskor.

Bakgrund: Varje år drabbas ett stort antal patienter av någon form av undvikbar vårdrelaterad infektion (VRI). Forskning har visat ett tydligt samband mellan vårdpersonalens följsamhet till riktlinjerna för handhygien och antalet VRI, vilket tyder på att hög grad av följsamhet är grundläggande för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Ändå finns problem med smittspridning på sjukhus och personal som inte följer rutinerna för korrekt handhygien. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som påverkar deras följsamhet till basal handhygien i sjukhusvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL och analyserades med hjälp av Fribergs metod för analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra teman och tio underteman identifierades. De vanligast förekommande orsakerna till bristande följsamhet var otillräcklig tillgång till hygienfaciliteter, hög arbetsbelastning, brist på goda förebilder och hierarkiska strukturer på arbetsplatsen. Slutsats: För god följsamhet till basal handhygien krävs fysisk tillgång till hygienfaciliteter vilket är en brist på vissa sjukhus. Det krävs även ledare och goda förebilder som tydliggör vikten av god handhygien för medarbetarna samt ger återkoppling på följsamheten. Arbetsgrupper där man kan tala öppet om handhygien är främjande för följsamheten medan hierarkiska strukturer och hög arbetsbelastning är hämmande.

Inledning: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort samhällsproblem, inte bara i Sverige utan även internationellt. Vårdrelaterade infektioner orsakar ett stort lidande för patienter är en stor belastning på sjukvård och hela välfärdssystemet. Patienter blir sjukare och kräver i högre grad specialiserad vård vilket leder till längre sjukhusvistelser. Radiologiska avdelningar tar emot patienter med olika sjukdomsbilder från alla samhällsgrupper, kön och åldrar. Patienter kommer både hemifrån samt från sjukhusens alla avdelningar. Radiologin har fått en allt centralare roll inom vården och allt fler diagnoser ställs med hjälp av radiografin. Ett allt högre patientflöde passerar därför röntgen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva åtgärder, som främjar sjukvårdspersonals handhygien, för att minska VRI. Metod: Denna studie utfördes som allmän litteraturöversikt. Databaserna Cinahl och PubMed användes till att finna artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades. Studien innehåller tio vetenskapliga kvantitativa artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Genom dataanalysen skapades tre beskrivande kategorier: tekniska hjälpmedel och feedback, tvätteknik samt utbildning. Under varje kategori presenterades olika faktorer som kan främja vårdpersonals handhygien. Slutsats: Vårdpersonals handhygien går att förbättra med enkla åtgärder så som utbildning, information, handtvätt och feedback. God handhygienen kan konstateras vara en färskvara som frekvent måste underhållas för att vidhålla goda nivåer.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner är en vanligt förekommande vårdskada, som orsakar stora kostnader för samhället och lidande för den enskilde patienten. Riktlinjer finns till för att skapa en säker vård, som undviker vårdrelaterade infektioner och sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i att följa riktlinjerna. Syfte Syftet var att belysa faktorer av betydelse för implementeringen av riktlinjer om säker vård för sjuksköterskans omvårdnad vid vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Metod Som metod genomfördes en allmän litteraturöversikt. 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed och en manuellt sökt vetenskaplig artikel bearbetades och analyserades. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier och en underkategori som besvarade syftet. Den första kategorin belyste hur sjuksköterskan genom utbildning inom infektionskontroll, kan följa riktlinjer. Kommunikationen som en underkategori belyste verktyg för att bibehålla information från utbildningarna. Den andra huvudkategorin belyste ledarskapet och samarbete i team. Den tredje huvudkategorin belyste återkoppling på olika nivåer, men den återkoppling som berör sjuksköterskan var mellan kollegor. Slutsats Slutsatsen blev att utbildning inom infektionskontroll, ledarskap och samarbete i team, återkoppling, samt underkategorin kommunikation, var olika faktorer av betydelse för implementering av riktlinjer inom säker vård för prevention av VRI inom slutenvården. Den enskilda sjuksköterskan kan inte implementera riktlinjer, utan dessa implementeras på organisationsnivå. Men sjuksköterskan ska följa riktlinjerna som implementerats och använda dessa i omvårdnaden. Sjuksköterskan behöver enligt resultatet återkommande utbildning i infektionskontroll, visa ledarskap och samarbete i team, samt ge återkoppling mellan kollegor, för att eventuellt kunna bidra till en säkrare vård och undvika VRI.

Vårdrelaterade infektioner är en av de största säkerhetsriskerna inom sjukvården och drabbar patienterna. Att drabbas av detta leder till stora kostnader för sjukvården men även stort lidande för patienten med smärtor och många behandlingar som följd. Operationsrummet är en speciell vårdmiljö med en unik infektionsprevention som ställer höga krav på operationsteamets medlemmar. Det är av vikt att personalens följsamhet till basala hygienrutiner är korrekt utifrån de riktlinjer som finns för att patienter inte ska drabbas av en vårdrelaterad infektion utan återfå hälsan efter sin operation. Syftet var att belysa riktlinjer och faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner hos vårdpersonal i operationsrummets vårdmiljö. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och totalt inkluderades 16 stycken vetenskapliga original artiklar publicerade mellan 2008–2018 i resultatet. Resultatet visade att följsamhet till riktlinjerna gällande hygienrutiner var låg i operationsrummet av den vårdpersonal som inte ingick i den direkta kirurgiska operationen. Faktorer till den låga följsamheten av riktlinjerna har sammanställts inom olika kategorier. Dessa är att vårdpersonalens kunskap om basala hygienrutiner var bristfälliga, tillämpning av handhygien utfördes inte utifrån WHO:s fem moment inom handhygien, användning av osterila handskar utfördes utan strukturerad rutin som att desinfektera händerna före samt efter användning. Resultatet visade också att beteenden och attityder till handhygien kan förändras efter utbildning i basala hygienrutiner. Slutsatsen är att följsamheten till basala hygienrutiner i operationsrummet var otillräcklig. En patientsäker omvårdnad bygger på goda kunskaper hos vårdpersonalen om faktorer som påverkar basala hygienrutiner och det är av största vikt att dessa kunskaper tillämpas i det preventiva arbetet mot vårdrelaterade infektioner.