No description available.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet. Resultat: Efter tio genomförda observationer visade resultatet att de moment som hade flest observerade fall av fullständig följsamhet till gällande hygien- och arbetsrutiner var Sterildrapering och Huddesinfektion medan de moment som hade lägst följsamhet var Under pågående operation och PVK. I de två sistnämna momenten var utebliven desinfektion av händerna den främsta orsaken till den låga följsamheten. Slutsats: Trots att moment som Huddesinfektion och Sterildrapering uppvisades fullständigföljsamhet i vissa fall så förekom det brister i samtliga av de elva momenten som observerades.

Bakgrund: Varje år inträffar det cirka 330 miljoner fall av sexuellt överförbara infektioner i världen. I Sverige har klamydiafallen tredubblats de senaste tio åren. Sveriges befolkning har blivit sämre på att använda kondom vid sexuella samlag. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Metod: Artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning i databasen Pubmed. Materialet bearbetades och analyserades utifrån syftet och frågeställningar. Resultat: Det framkom fyra teman som bildade resultatet, flera tillfälliga sexuella partners, negativa attityder mot kondomanvändning, ignorans mot negativa effekter på den sexuella hälsan samt okunskaper om riskerna. Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna hade fler tillfälliga sexuella partners nu än tidigare. En negativ syn på kondomanvändning fanns hos ungdomarna. Anledningar till att inte använda kondom vid sexuellt samlag var att kvinnan använde hormonella preventivmedel, pinsamhet i att köpa kondomer, priset och att det minskade nöjet i sexet. Ungdomar och unga vuxna har blivit mer nonchalanta mot riskerna i den reproduktiva hälsan. Under det senaste året hade 76 procent av unga män i Sverige haft sexuellt samlag med en ny partner utan att använda kondom. Det fanns okunskaper om riskerna kring sexuellt överförbara infektioner. Konklusion: Sammanfattningsvis har sexuella samlag utan att kondom används fördubblats de senaste 20 åren i Sverige och det med takt att individer också har fler tillfälliga sexuella partners. Implikationer: Ett förslag till fortsatt forskning är att utveckla skolans sexualundervisning kring riskbeteenden i den sexuella hälsan, eftersom att skolan anses vara den största arenan där ungdomar inhämtar information om den reproduktiva hälsan.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 – 2006 och skrivna på svenska eller engelska. Resultatet visade att en av orsakerna till bristande följsamhet var att sjukvårdspersonalen ansåg att det var för tidskrävande att följa fastställda handhygienrutiner. Resultatet visade vidare att attityder, kunskap och vilja samt ålder och antal verksamma år i yrket hade betydelse för följsamheten. Tidigare allergi då sjuksköterskorna lättare fick eksem på sina händer vid handhygien och handspritens och tvättfatens placering hade också betydelse. Läkare hade generellt lägre följsamhet än sjuksköterskor. Stafylococcus Aureus, Rotavirus och Hepatit A virus hade bäst överlevnad i vårdmiljö men de sjukhusrelaterade infektionerna skilde sig något åt beroende på i vilket land studierna gjorts.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte är att undersöka sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner. Artiklarna söktes inom Högskolan Dalarnas bibliotek via databasen Electronic Library Information Navigator (ELIN). Använda sökord var Infect* and Prevent* and Nurs* and Hygien*. De artiklar vars titel och abstrakt motsvarade studiens syfte genomgick kvalitetsgranskning utifrån 28 stycken på förhand fastställda kriterier, sedan evidensgraderades artiklarna på basen av kvalitetsbedömningen med hjälp av en modifierad graderingsskala. Sammanlagt 15 artiklar uppnådde 60 % av kriterierna i granskningsmallen och användes i resultatet. Resultatet visade att det erhölls starkt vetenskapligt underlag för hygienåtgärd såsom hygienriktlinjer, handhygien, engångshandskar och desinfektion av händerna direkt efter avtagandet av engångshandskar. Studiens resultat visade att dessa fynd förebyggde vårdrelaterade infektioner, vilket var av betydelse då hygienåtgärder utgör grunden för all vård och främjar patientens hälsa, vilket i sin tur är kostnadseffektivt och gynnar den enskilda patienten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Nightingales omvårdnadsteori.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Background: Surgical site infection after cesarean section is common. It is the health care’s task to prevent surgical site infection from happening. And anticipate the risk factors that contribute to surgical site infection emerge. Purpose: The purpose of the study was to investigate the prevention care of surgical site infection associated with cesarean sections. Methods: The method used was literature review. The search was performed on the databases CINAHL and Pubmed. Keywords were developed through Swedish MESH. 11 quantitative articles were included in this study. The theoretical reference that was chosen was suffering.  Results: The result showed that preventive care had a major impact on reducing the risk of surgical site infection after caesarean sections. Four domains were developed to prevent surgical site infection and risk factors for surgical site infection, associated with caesarean sections. These were preoperative, intraoperative and postoperative actions to prevent surgical site infections and risk factors for surgical site infections. The preoperative care was prophylaxis with anitbiotics and the time of administration, hair removal, antiseptics, administration of steroids and the comparison between klorhexedine and providone-iodine. Intraoperative care was non-absorbable sutures, wound length, comparison between sutures and surgical staples, contractor made of plastic, safety checklist and hair removal. The postoperative care was DACC- impregnated dressings. Risk factors was high BMI, obesity (BMI>30), skin rupture when using surgical staples, diabetes type 1 and 2, high age, previous cesarean section, smoking and emergency cesarean section. Conclusion: To reduce the risk for surgical site infections, the hospital staff should design clear guidelines based on evidence based research. It is important to prevent the risk of healthcare associated infections before surgery. Keywords: Surgical site infection, cesarean section, prevention, risk factors

Introduktion/bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och står för 34 % av alla vårdskador i Sverige. Detta leder till lidande för patienter och onödiga kostnader för sjukvården. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att uppnå en patientsäker vård. Syfte: Att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2017) flödesschema. Databaser som användes var Cinahl och PubMed samt kompletterande manuella sökningar utifrån artiklarnas referenslistor. Sammanlagt representerar elva artiklar litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har granskats enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Två huvudteman och tre underteman bearbetades fram som var av betydelse inom det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Första huvudtemat var Arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen med tillhörande underteman; Att vara en god förebild, Stöttning och ledarskap samt Tillgång till riktlinjer. Andra huvudtemat var Kunskap och utbildning. Slutsats: Faktorer som har betydelse i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner är arbetsmiljö och kultur på avdelningen samt kunskap och utbildning. De teman som identifierats i litteraturstudiens resultat speglas mot varandra och sjuksköterskan behöver ha samtliga faktorer i sitt dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner inom slutenvården.

Postoperativa infektioner är en del av de vårdrelaterade infektioner som drabbar patienter inom vården. Kostnaderna för postoperativa infektioner uppgår till minst 500 miljoner kronor årligen. Syftet med studien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder för postoperativa infektioner. Arbetet inriktar sig på kirurgiska patienter. Det är en litteraturstudie där en databassökning har gjorts för att finna vetenskapligt material. Elva artiklar har använts och kvalitetsgranskats. Studien har följt Goodmans:s sex steg för strukturen av arbetet. Materialet har resulterat i en sammanställning av evidensbaserade åtgärder för sjuksköterskan och hennes/hans roll i att förebygga postoperativa infektioner. Hårborttagning, kroppstvätt, hudförberedelser, handhygien hos personalen, normal temperatur, blodglukoskontroller och skötsel av operationssår är de åtgärder som beskrivs i denna studie. Diskussionen som följer är om forskningen som finns är för gammal eller om riktlinjer och rekommendationer inte tillämpas i den kliniska verksamheten då postoperativa infektioner fortfarande är ett stort problem.