Spelling suggestions: "subject:"infektionskontroll"" "subject:"infektionskontrolle""
1 |
medicinskt ansvariga sjuksköterskors uppfattning om möjligheter till barriärvård i kommunal hälso- och sjukvård : en kartläggning av 15 kommuner i Västra Götalands länPersson, Anette January 2002 (has links)
No description available.
|
2 |
medicinskt ansvariga sjuksköterskors uppfattning om möjligheter till barriärvård i kommunal hälso- och sjukvård : en kartläggning av 15 kommuner i Västra Götalands länPersson, Anette January 2002 (has links)
No description available.
|
3 |
Clostridium difficile – ett växande problem : Om sjuksköterskans arbete för att förebygga spridning av C. difficile i slutenvården.Sundström, Joakim January 2013 (has links)
No description available.
|
4 |
Isoleringsrutiner gällande livsmedelsbegränsningar för patienter på sjukhus där allogena stamcellstransplantationer genomförsSjögren, Erik, Haraldsson, Nellie January 2017 (has links)
Bakgrund: Stamcellstransplantation är en behandlingsmetod mot flera olika typer av leukemi. Efter transplantationen blir patienten infektionskänslig. Vid detta tillstånd skyddsisoleras patienten och får en livsmedelsbegränsad kost.Syfte: Sammanställa och jämföra isoleringsrutiner gällande livsmedelsbegränsningar för patienter vid Sveriges hematoloigavdelningar där allogen transplantation sker och jämföra med aktuell forskning bakom livsmedelsbegränsningar.Metod: Tvärsnittsstudie vid jämförelsen av livsmedelsbegränsningarna vid Sveriges hematologiavdelningar samt en litteraturstudie vid undersökningen av aktuell forskning i databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: I tvärsnittsstudien använde alla sjukhusen olika rutiner. Ingen signifikant skillnad gällande infektionsincidensen mellan patienter som hade livsmedelsbegränsningar jämfört med de som inte hade det fanns i litteratursökningen.Slutsats: Livsmedelsbegränsningar minskar troligtvis inte infektionsrisken för infektionskänsliga patienter. Det behövs högkvalitativ forskning för att utforma tydliga riktlinjer kring vilka livsmedelsbegränsningar som bör användas. / Background: Stem cell transplantation is a treatment for patients with leukemia. After the transplantation, the patients are at a higher risk of getting an infection and are therefore kept in protective isolation and get a food restricted diet.Purpose: To compile and compare the differences in food restricted diet for neutropenic patients at the hematology departments in Sweden where stem cell transplantation is performed and compare food restricted diet to current research.Method: A cross-sectional study to compare the food restrictions and a literature study to find out what the current research says using Pubmed and Cinahl.Result: The cross-sectional study showed that all the hospitals used different diets. In the literature review, no significant difference regarding infections rates when comparing patients who ate a food restricted diet with those who did not.Conclusion: Food restrictions are unlikely to reduce the infection rate of neutropenic patients. More high quality research is needed to formulate clear guidelines about what food restricted diet should be used.
|
5 |
Betydelsen av operationspersonalens arbetsdräkt i arbetet med att förebygga postoperativa sårinfektioner : En systematisk litteraturstudieJönsson, Helene January 2019 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Vid all kirurgi finns en risk att patienten drabbas av en postoperativ infektion, vilket orsakar ohälsa, ofta ett försämrat operationsresultat och ett ökat lidande för patienten. Operationssköterskan måste i sitt arbete ha kunskap om vilka metoder och åtgärder som minskar risken för postoperativ infektion. Inom detta område utgör arbetsdräkten en faktor som kan ha betydelse för att minska smittspridning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka betydelsen av operationspersonalens arbetsdräkt i arbetet med att förebygga postoperativa sårinfektioner. Metod: En kvantitativ systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat:14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2007 och 2019 valdes ut och analyserades. .Inga studier identifierades där man funnit att arbetsdräkten direkt kunde minska risken för postoperativ infektion. Efter analys av artiklarna delades de in i två huvudkategorier: arbetsdräkten som skydd mot luftburen smitta och kontaminering av arbetsdräkten som kan leda till kontaktsmitta och sex underkategorier. Slutsats: Evidensen är fortsatt bristfällig avseende huruvida operationspersonalens arbetsdräkt kan påverka risken för postoperativ sårinfektion som leder till ett ökat vårdlidande för patienten. Studier med större patienturval och längre uppföljningstid kommer att behövas för att kunna påvisa skillnader mellan olika arbetsdräkter och risken för postoperativa sårinfektioner.
|
6 |
Vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. : - en litteraturstudiePersson, Annelie, Zetterqvist, Åsa January 2009 (has links)
<p><p>Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten. Diskussion: Författarna fann stöd i sin teori om att vårdpersonalen skyddar sig i första hand själv och utför därför handhygienen i större grad än efter patientkontakt. Då det visade sig att kunskap leder till ökad följsamhet ansåg författarna att en årlig genomgång av handhygienrutinerna är lika viktigt som att repetera hjärt- och lungräddning.</p></p>
|
7 |
Vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. : - en litteraturstudiePersson, Annelie, Zetterqvist, Åsa January 2009 (has links)
Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten. Diskussion: Författarna fann stöd i sin teori om att vårdpersonalen skyddar sig i första hand själv och utför därför handhygienen i större grad än efter patientkontakt. Då det visade sig att kunskap leder till ökad följsamhet ansåg författarna att en årlig genomgång av handhygienrutinerna är lika viktigt som att repetera hjärt- och lungräddning.
|
8 |
Hur upplever patienter isoleringsvård?Hajrizi, Elmije, Palheden, Eleonor January 2019 (has links)
Bakgrund: Isolering är en vårdform för att förhindra att en smittsamsjukdom förs vidare från en patient till en annan. Det är även en vårdform utformad för patienter som är infektionskänsliga och därav behöver skyddas från omvärlden i form av isoleringsvård. Isolering kan medföra olika känslor för patienten som rädsla, frustration och skuld. Isolering kan även medföra positiva känslor för patienten som att de skyddas och får vårdas i en tyst och lugn miljö. Syfte: Syftet med studien var att med fokus på sociala och psykiska aspekter belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isoleringsvård. Metod: En litteraturstudie med tio granskade vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysen är utförd med en kvalitativ analysdesign med temaidentifiering. Resultat: Isoleringsvården medförde psykosociala upplevelser för patienterna, de upplevde negativa känslor som rädsla, frustration, skam och ensamhet under vårdvistelsen. Patienterna upplevde även positiva känslor relaterat till att få vårdas ensam i ett isoleringsrum och tystheten det medförde. Ett flertal patienter påpekade hur viktig vårdpersonalens information och kommunikation var under vårdvistelsen. Var informationen och kommunikationen begränsad resulterade det i en sämre förståelse för sin smittsamma sjukdom och varför de var tvungna att vårdas under isolering. Var informationen utgiven i tillräckligt stor utsträckning upplevde patienterna en förståelse för sitt sjukdomstillstånd och isoleringsvården som det medförde. Konklusion: Patienterna bör få mer tid av vårdpersonalen under tiden de är isolerade. Vårdpersonalen bör även ge patienterna säkerställd information, adekvat kommunikation och arbeta på ett sätt sådant sätt att negativa psykosociala upplevelser förhindras. Kunskap och förståelse angående patienternas upplevelse och hantering av isoleringsvård bör vara fokus inom omvårdnadsarbetet. Vården ska främja hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Isolation is a form of care to prevent the transmission of an infectious disease from one patient to another. It is also a form of care designed for patients who are sensitive to infection and therefore need to be protected from the outside world in the form of isolation care. Isolation can cause different emotions to the patient such as fear, frustration and guilt. Isolation can also bring positive emotions to the patient as being protected and allowed to be nursed in a quiet and calm environment. Aim: The aim of the study was to focus on social and psychological aspects, highlighting the patient’s experiences of being cared for in isolation care. Method: A literature study with ten reviewed scientific articles with qualitative design. The analysis is performed with a qualitative analysis design with theme identification. Findings: The isolation care led to psychosocial experiences for the patients, they experienced negative emotions such as fear, frustration, shame and loneliness during the stay in the care. The patients also experienced positive emotions related to being cared for alone in an isolation room and the silence it entailed. A number of patients pointed out how important the healthcare staff's information and communication were during the hospital stay. If the information and communication were limited, it resulted in a poorer understanding of their infectious disease and why they had to be cared for during isolation. If the information was published to a sufficient extent, the patients experienced an understanding of their disease state and the isolation care it brought about. Conclusion: Patients should be given more time by healthcare professionals while they are isolated. Healthcare professionals should also provide patients with secure information, adequate communication and work in such a way that prevents negative psychosocial experiences. Knowledge and understanding of the patients experience and management of isolation care should be the focus of the nursing work. Healthcare should promote health and prevent ill health.
|
9 |
Nurses' experiences of impacting factors on hygiene practice and infection control in a rural hospital in India – an interview study / Sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar vårdhygien och infektionskontroll på ett landsbygdssjukhus i Indien – en intervjustudieWalfridsson, Ida, Browall, Therese January 2014 (has links)
Introduction - Health care acquired infections (HCAI) are a common complication that affects hospital treated patients. Basic hygiene practice is the most important to prevent HCAI. The occurrence of HCAI is a big problem in India, mostly because of a low compliance to hygiene practice. The nurse has an important role because of their ability to inform and motivate the staff to keep a good compliance to hygiene practice. Aim - To illuminate nurses’ experiences of impacting factors on hygiene practice and infection control in a rural hospital in India. Method - Data was gathered through nine qualitative interviews. Data Analysis – The interviews were tape recorded, transcribed and then analysed through content analysis. Results - Four main categories was identified as important for conducting a successful hygiene practice;Knowledge among health care staff, relatives and patients, Leadership, Resources and Routines. Conclusion – a variety of factors have an impact on hygiene practice and infection control. The nurses experienced that knowledge of infection transmission is vital, as well as a good leadership and implemented routines. It is important having enough staff, sufficient material and facilities in order to prevent the spread of HCAI.
|
10 |
Röntgensjuksköterskans åtgärder för att förhindra smittspridning av coronavirus på röntgenavdelningen : En litteraturöversikt / The X-ray nurse's measures to prevent the spread of coronavirus in the radiology department : A literature reviewSkått, Jessica, Engman, Pia January 2020 (has links)
Abstrakt Inledning: Nya coronavirus har under de senaste årtionden uppstått och bidragit till allvarliga luftvägssjukdomar. SARS-CoV-2 är det senaste coronaviruset och har brutit ut globalt som en pandemi. Sjukdomen har fått namnet COVID-19 och har orsakat ett högt antal dödsfall i många länder. Röntgensjuksköterskan är en av de första som träffar patienter med misstänkt eller bekräftad COVID-19 då röntgen är en viktig del i sjukdomens utredning. Striktare åtgärder måste vidtas för att förhindra smittspridning samt minska risken att fler människor insjuknar och dör. Syfte: Att kartlägga och sammanställa vilka förutsättningar som möjliggör röntgensjuksköterskans arbete med att förhindra smittspridningen av coronavirus på röntgenavdelningen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i Cinahl och PubMed. Resultat: Röntgensjuksköterskans åtgärder presenteras under tre teman: organisatoriska åtgärder, kompetensåtgärder för röntgensjuksköterskan och skyddsåtgärder mot viruset. Slutsats: Röntgensjuksköterskan riskerar att bli smittad och därmed föra smittan vidare till övriga samhället, så därför är det viktigt att korrekta skyddsåtgärder vidtas. För att minska smittspridning måste strikt införande av handhygien tillämpas och personlig skyddsutrustning som visir eller skyddsglasögon, ett N95 eller högre andningsskydd, skyddshandskar och långärmat förkläde användas. Coronaviruset utgör ett stort globalt hot mot folkhälsan och beslutsfattare måste förstå allvaret och påskynda striktare insatser, så att röntgensjuksköterskan kan hantera den pågående pandemin. / Abstract Introduction: Novel coronaviruses have emerged in recent decades and contributed to serious respiratory diseases. SARS-CoV-2 is the latest coronavirus and has spread around the world as a pandemic. The disease has been named COVID-19 and has caused a high number of deaths in many countries. The X-ray nurse is one of the first to see patients with suspected or confirmed COVID-19 as the X-ray examination is an important part of the disease investigation. Stricter measures must be taken to prevent the spread of infection and to reduce the risk of more people becoming ill and dying. Aim: To map and compile measures that the X-ray nurse can take to prevent the spread of coronavirus in the radiology department. Method: The degree project was conducted as a literature review based on 13 scientific articles searched in Cinahl and PubMed. Results: The X-ray nurse's measures are presented under three themes: organizational measures, competence measures for the X-ray nurse and protective measures against the virus. Conclusion: The X-ray nurse risks becoming infected and thus passing the infection on to the rest of society, therefore it is important that correct protective measures are taken. To reduce the spread of infection, strict hand hygiene requirements must be applied and personal protective equipment such as visors or goggles, an N95 or higher respiratory protection, protective gloves and a long-sleeved apron must be used. The coronavirus poses a major global threat to public health and policy makers need to understand the seriousness and accelerate stricter efforts so that the X-ray nurse can deal with the ongoing pandemic.
|
Page generated in 0.0716 seconds