Denna studie syftar till att försöka skapa en utökad förståelse för hur känsligt ett landsinflation är för globala faktorer i förhållande till storleken på dess ekonomi samt ifrågasättaden traditionella Phillipskurvans teori. Fallstudien grundar sig i en kvalitativ metod i form avinsamling och analys av tidigare forskning och en ekonometrisk modellstudie för attanalysera hur utvalda variabler påverkar inflationen. Studien undersöker pandeldata från 10OECD-länder under tidsperioden 1972–2020. Resultatet för Phillipskurvan tyder på att detgenerellt finns ett negativt samband som modellen förutspår men att sambandet inte alltid gåratt tillämpa. Resultatet från de multivariat regressionsanalyser som gjordes av paneldatanvisar att import, produktivitet och BNP-tillväxt har en signifikant påverkan på inflationen avde fyra valda variablerna. Detta resultat stämmer överens med en stor del av den tidigareforskningen. Slutsatsen som kan dras är att mer forsknings kring ämnet behövs men attsäkerhetsställa en definitiv förklaring bakom vad som styr inflationen kan visa sig svårt. / The aim of this study is to add to the understanding of how sensitive a country's inflation level is to global factors in relation to the size of its economy and to question the theory of the traditional Phillips Curve. The case study takes on a qualitative method by gathering and analyzing earlier research and applies a econometrics model study approach to analyze how certain variables might affect inflation. Panel data is used from 10 different OECD countries for the time period 1972–2020. The results for the Phillips Curve implies that there generally is a negative causality as the model predicts but that the causality is not always applicable. Results from the multivariate regression analysis that was performed on the panel data implies that productivity, GDP growth and import has a significant impact on inflation out of the four chosen variables. These results are coherent with a large part of the earlier research. The conclusion we make is that more research is required but defining the exact explanation behind what controls inflation might be hard to reach.

In modern world, economic growth is the main object of many countries. And the rate of inflation is another central subject for the macro economic policy in many countries and it is an important criteria to measure whether the macro economy in a country works steadily and healthy. So the relationship between these two indexes---economic growth rate and the inflation rate is always debated. There are three possible relations between the two variables: positive, negative and no effect. And many theories and empirical results are carried out to test the relationship. This paper analyses the relationship between inflation and gross domestic product (GDP) in OECD countries while at the same time considering the influence of variables such as: investment rate, trade balance, fertility rate, direct foreign investment and tax. The main object is to asses the effect of inflation on economic growth. The second aim is to check the effect of tax rate on the economic growth rate. Tax is also important for the economy. Econometrics techniques for panel data are used for the analysis.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmåga. En av de påstått främsta anledningarna att investera i fastigheter är att de sägs erbjuda ett bra skydd mot inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker från utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden då bolagens verksamhet är förvaltningen av fastigheter. Mer precist har förvaltning definierats som realiserandet av hyror. Den här uppsatsen argumenterade för att realiserandet har en långsiktig karaktär. Vidare har de inflationsskyddande förmågorna identifieras som långsiktiga för tillgångsslaget, då hyror uppräknas med inflationen regelbundet. Ny forskning har intresserat sig för så kallade kointegrerade samband. Emedan korrelation signalerar om kortsiktiga samband ska kointegration signalera om långsiktiga samband. Den här uppsatsen argumenterade därför att kointegrationsbaserade analyser är lämpliga att applicera för att studera de inflationsskyddande förmågorna. Dock har tidigare forskning funnit endast svaga bevis för kointegration för vissa marknader. Det har noterats att kointegrerade samband kan undgå att upptäckas vid förekomsten av ett strukturellt brott i sambandet. Därför tog denna uppsats hänsyn till ett strukturellt brott. I ett feltermskorrigeringramverk testades ifall fastighetsaktier och inflationen var korrelerade (A), kointegrerade (B) eller kointegrerade först efter att ett okänt strukturellt brott tagits hänsyn till (C). Som delvis förväntat visade sig fastighetsaktier och inflationen vara okorrelerade. Det föreslogs vara ett resultat av att marknadsstämningen på aktiemarknaden dominerande variationen. Vidare hittades svaga bevis för (B) medan (C) avfärdades. Det antogs därför rimligt att anta att fastighetsaktier erbjuder ett visst skydd mot inflationen på längre sikt även om så kanske inte är fallet på kort sikt.

The purpose of this paper was to examine the inflation hedging capabilities of property shares. A common notion is that property is a good hedge against inflation. Indeed, positive correlations have been found for direct investments and inflation. However, property shares are generally perceived as a perverse inflation hedge. This discrepancy has often been quoted as evidence of property shares divergence from the development of the underlying property market. However, it has been argued that property shares should be driven by the underlying property market because the companies defining business is identified as the management of the assets themselves. More precisely the management has been recognized as the realization of rent. This paper argued that this management is long term. Moreover the inflation hedging capabilities was seen as long term because the rent is indexed with the inflation and contracts are continuously renegotiated. Cointegration is perceived as an indicator of a long term relationship between processes. Therefore this paper argued of its usefulness for the examination of the inflation hedge of property shares. However, earlier studies have found only for certain markets evidence of a weak cointegrated relationship. It has been noted that the failure to recognize a structural break might lead to the rejection of any cointegration relationship. Therefore this paper took such a possibility into account. Using an error correction framework (ECM), Property shares and inflation was found to be uncorrelated as expected. Evidence of cointegration was found, but no such evidence was found when an unknown structural break was taken into account. Therefore it was suggested as reasonable to believe that property shares is a long term inflation hedge, no matter if it is seen as a perverse inflation hedge in the short run.

A patient presented with scrotal cellulitis as a complication of infusing 900 ml saline into his scrotum. He had obtained a kit along with explicit instructions for performing the infusion through the Internet. This practice may be more widespread than expected. An Internet search revealed many references to this procedure, but a MEDLINE search showed virtually no information in the medical literature. Patients who are considering scrotal inflation, as it is called in the lay literature, should be warned of the potential complications of this procedure.

The purpose of this study was threefold: (1) to test the existing theory which explains inflation as a result of its self-generating nature; (2) to investigate the contribution of foreign trade upon inflation; and (3) to test the casual relationship between the rate of inflation and the deficit. A system of four equations has been used to explain the relationship between the price level and the monetary expansion, between the rate of growth of the monetary base and the rate of the monetary expansion, the deficit and the monetary base, and, finally, between the deficit and the price level. As the existing model was exposed to open economy assumptions by introducing foreign reserves as another source of variation of monetary base, the explanatory power of the model increased. That is, as the results suggest, explaining the inflation/deficit chain in the context of a closed economy assumption leaves much of the process unexplained. Even though part of the increase in the monetary base is caused by foreign trade, a major portion of the expansion in monetary base is caused by the deficit. That is, a government's expenditure exceeds its revenue in any given year, which results in financing that deficit through borrowing from the central bank--that is, monetizing the deficit. This study suggests that no generality can be made regarding the source of inflation in Latin America. In some countries, the source of inflation is only the deficit, while in others it is only foreign reserves and deficit contribute to the rate of inflation simultaneously, the effect of foreign reserves is less expansionary. This can be seen from the magnitude of the respective parameter estimates. In the last part of the study, the Granger test of causality has been used to test the causal relationship between the price level and the deficit. Again, countries exhibit heterogeneous results. In some, inflation apparently causes the deficit, while in others, the deficit is the cause of inflation. In several countries, strong feedback exists between these two variables. As a result, it can be concluded that the extent and sources of inflation for countries under study are different. In conclusion, a few policies are suggested which could be used to bring both deficits and inflation at least to some acceptable level.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(経済学) / 甲第19392号 / 経博第527号 / 新制||経||276(附属図書館) / 32417 / 京都大学大学院経済学研究科経済学専攻 / (主査)准教授 敦賀 貴之, 教授 照山 博司, 教授 有賀 健 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Economics / Kyoto University / DGAM

Background: The current energy and inflation crisis presents a challenge for businesses in Europe. One of the countries that is especially affected by the crisis is Germany. Family firms are an important factor for the German and European economies, as they account for 65 to 80 percent of all European companies. Although family firms have been thoroughly researched, as presented by the current body of knowledge, the existing gap in the literature on family firm strategies during a crisis is significant, which is the basis for this thesis.  Purpose: This study aims to investigate German family firms' strategies in times of crisis, specifically the current inflation and energy crisis, and assesses how they help achieve economic resilience. Method: This thesis represents a qualitative and inductive research approach. Twelve case studies have been conducted using an inductive method to collect data for this exploratory study. The chosen data collection method for this thesis is qualitative interviews. The empirical data is analyzed following the models by Gioia et al. (2013) and Hair et al. (2020). The existing literature serves as a basis for this research approach.  Conclusion: The study concludes that this energy and inflation crisis affects family firms in Germany on different dimensions. The shock magnitude, the family capabilities, and the overall management of the family firms are key factors influencing the economic resilience of the company. The performance on each individual level leads to certain actions, such as leveraging networks, by the family firm to cope with this crisis.

This paper seeks to investigate whether a short-run Phillips curve exists between 1997-2022, and if there are evident changes in the trade-off since 2020, which could be due to the COVID-19 pandemic and the war in Ukraine. As the macroeconomic environment has changed drastically in the last couple of years, both as a result of the economic consequences of the COVID-19 pandemic and the invasion of Ukraine, the relationship evolvement of the Phillips curve since the start of 2020 is of particular interest to investigate. The method used in this study is consistent with the approach utilized by Svensson (2015) in his estimation of the Phillips curve. However, Svensson’s study covers the period between 1997:Q4-2011:Q4, while our study portrays the short-run relationship until 2022:Q4. Additionally, dummy variables are incorporated into the OLS regression using robust standard errors to account for the impact of the economic disruptions since 2020. This study suggests that Sweden has a negative short-run Phillips curve equal to -2.5 for the whole period investigated. However, the study cannot conclude that there is a statistically significant change in the trade-off of the short-run Phillips curve after the start of 2020.

I takt med den alltmer ökade globaliseringen och svenska företag som intar internationella marknader har även riskerna för valutaexponeringar ökat. Företag som har in- och utgående transaktioner i utländsk valuta utsätts för transaktionsexponeringar då växelkurserna kan fluktuera i ogynnsam riktning mellan tidpunkten avtalet ingås tills att det ska regleras. Detta har lett till ett ökat behov av att använda sig av olika typer av valutaderivat för att skydda sig mot dessa fluktuationer. Däremot kan användningen av derivat leda till en valutakursvinst- eller förlust, då den låsta kursen kan vara högre eller lägre än den faktiska kursen.    Denna studie undersöker huruvida det lönar sig för svenska internationella företag att använda sig av valutaderivat i form av valutaterminer, det vill säga att terminssäkringen genererar en valutakursvinst. Vidare undersöker studien om det finns stadier i det makroekonomiska klimatet där behovet av att valutasäkra är större, för att på så vis kunna ge vägledning till de företag med begränsade kunskaper kring ämnet. De makrofaktorer som har inkluderats i studien är Sveriges BNP, inflation och konjunkturcykel. Då riskexponeringen mot olika typer av valutor skiljer sig åt har även transaktionsspecifika egenskaper inkluderats i studien för att på så vis undersöka huruvida olika typer av transaktioner har ett större behov av att säkras än andra. Vår intention med studien är således att bidra med kunskap till svenska internationella företag kring när och hur en valutasäkring anses nödvändig för att undvika förluster i framtida kassaflöden på grund av valutakursförluster. Då tidigare forskning kring vilka faktorer som påverkar effektiviteten hos derivaten kan anses som bristfällig anser vi att studiens resultat öppnar upp för ytterligare forskning kring ämnet.    Valutaterminerna testades i samband med historisk data på växelkurser och makrofaktorer under åren 2002-2022. Sammanlagt testades 729 transaktioner vilket inkluderade terminer på valutorna euro, brittiska pund och US dollar, med löptiderna tre, sex och 12 månader. Studiens empiriska resultat indikerar att det generellt sett lönar sig för svenska företag att använda sig av valutaterminer på utgående transaktioner i utländsk valuta och att sannolikheten för att terminerna visar sig lönsamma har ett visst samband med i vilket stadie konjunkturen befinner sig i. Vidare fann studiens resultat att behovet av valutasäkringar mot valutorna euro och brittiska pund är större än mot US dollar.    Studiens resultat bidrar med en inblick i hur företagens makromiljö påverkar effektiviteten hos valutaderivaten. Eftersom makromiljön är något som påverkar företagens förutsättningar på kort och lång sikt är det av vikt att ha insikt kring vilka faktorer som påverkar vad, så att företagen kan agera utefter det. Tidigare forskning har primärt fokuserat på företagsspecifika faktorer kring användandet av valutaderivat, varpå vi anser att vår studie öppnar upp för en ny infallsvinkel till forskningsområdet.