Investeringar i marknadsföring har länge tagit plats i diskussioner för företag, där målet ofta är att investera i marknadsföring som genererar värdeskapande. Utifrån detta har syftet för studien tagits fram. Syftet är att öka förståelsen för hur lönsamt det är för företag att investera i marknadsföring. Syftet är även att undersöka om marknadsföring genom influencer marketing leder till att företag genererar högre lönsamhet. Studien består av en kvalitativ metod och en abduktiv forskningsansats, där studiens empiriska material har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer med företag inom detaljhandel. Företagen har i studien kategoriserats inom fyra områden. Dessa är mode, skönhet, apotek och hemmet. Analysen är gjord genom att det empiriska resultatet ställts mot teorier och tidigare forskning. Studiens resultat påvisar att majoriteten av företagen i studien som använder olika marknadsföringsmetoder även mäter lönsamheten av det. Resultatet indikerar även på att det råder en större variation på användningen av olika lönsamhetsmått och mätvariabler. Vidare uppmärksammas att majoriteten av företagen i studien väljer att se till icke-finansiella mått för de lönsamhetsmätningar som görs. Icke-finansiella mått, menar tidigare forskning, ger företag indikatorer på hur deras marknadsföring står i relation till konsumenterna, vilket påverkar både den kortsiktiga och långsiktiga lönsamheten. Studiens resultat indikerar även på att företagens mål med marknadsföringen påverkar lönsamhetsmätningarna. Förslag till framtida forskning kan inledningsvis vara att studera varför det finns skillnader i vilka lönsamhetsmått som används, vilka mätvariabler som tillämpas samt vad som framkallar sådana skillnader. Vidare kan det vara av intresse att undersöka vilka mått på lönsamhet som lämpar sig bäst beorende på marknadsföringsmetod. Forskning kan även se till specifikt sociala medier och vilken marknadsföringskanal som är det mest lönsamma alternativet.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Julia Thelenius 000429      Moa Jernberg 001215      Rasmus Hedin 011029 Titel: #I SAMARBETE MED FAST FASHION: En kvantitativ studie om hur influencer marketing påverkar Generation Zs köpbeteende inom fast fashion konsumtion online. Handledare: Annoch Hadjikhani Nyckelord: Influencer marketing, fast fashion & Generation Z. Forskningsfråga: Hur påverkar influencer marketing Generation Zs köpbeteende inom fast fashion online? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer kopplade till influencer marketing som påverkar köpbeteenden för konsumenter inom Generation Z. Studien fokuserar på köpmönstret rörande mode-fenomenet fast fashion och om influencer marketing kan vara bidragande faktor till att konsumenter upplever att köpbeteendet påverkas till fast fashion konsumtion. Metod: En kvantitativ forskningsstrategi genom en enkätundersökning med frågor ur tidigare forskning. Av 100 respondenter var 25 bortfall. Genom en korrelationsanalys analyserades resultatet i SPSS-Statistics. Slutsats: Resultatet i helhet visade att Generation Z upplever att de inte blir speciellt påverkade av influencer marketing, samtidigt visar resultatet att de tagit del av influencers rekommendationer som i sin tur har påverkat deras köpbeteende. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Julia Thelenius 000429      Moa Jernberg 001215      Rasmus Hedin 011029 Title: #IN COLLABORATION WITH FAST FASHION: A quantitative study on how influencer marketing affects Generation Zs buying behavior in fast fashion consumption online. Supervisor: Annoch Hadjikhani Keywords: Influencer marketing, fast fashion & Generation Z. Research question: How does influencer marketing impact Generation Zs purchasing behavior in fast fashion online? Purpose: The purpose of this essay is to examine which factors related to influencer marketing that influence the purchasing behavior of consumers within Generation Z. The study focuses on the buying patterns related to the fast fashion phenomenon and whether influencer marketing can be a contributing factor to consumers perceiving that their purchasing behavior is influenced towards fast fashion consumption. Method: A quantitative research strategy was utilized through a survey using questions from previous research. Out of 100 respondents, 25 were excluded. The results were analyzed using correlation analysis in SPSS-Statistics. Conclusion: The overall result showed that Generation Z feels that they are not particularly influenced by influencer marketing, while the result shows that they have taken part in influencers' recommendations, which in turn has influenced their buying behavior.

Influencer marketing has made its way to the forefront of online marketing due to the rapid expansion and usage of social media platforms. Despite the increased adoption of influencer marketing, the effect of sponsorship disclosure on source credibility remains under-researched in academia. This study aimed to address this research gap in two parts. Firstly, by evaluating the characteristics and significance of social media influencers. Secondly, by investigating the effect of sponsorship disclosure on consumers perception of source credibility and the likelihood to recommend organic hair care products. The selected social media platform for this study was Instagram, due to its growing popularity and increased usage by influencers. The hair care retail business as a proven multi-billion dollar industry, set itself as a valuable industry for the purposes of this study. The research methodology involved the collection of primary data from existing literature on influencer marketing strategies and social media influencers. Ohanian's Source Credibility model was found to be of relevance to the research objectives, therefore, it was used a theoretical framework for the study. Secondary data was collected by exploring the relationships between sponsorship disclosure, source credibility and electronic word-of-mouth marketing. Quantitative data was collected through a structured questionnaire which was issued online to University of Cape Town students. To ensure that the research contributed to existing academic literature, the target population chosen for the study was the Generation Z. The data collected was analysed using inferential statistical methods in order to test the hypotheses. A structural equation model was used to analyse the relationship between variables and the results indicated that all hypotheses were found to be supported, depicting that sponsorship disclosure has an impact on perceived source credibility. Additionally, the results indicated that respondents were more likely to participate in word-of-mouth recommendations for products endorsed by influencers that they regarded to be credible. The overall research findings provide valuable insights on consumer perception towards the credibility of social media influencers. This information can be used in marketing practice to aid marketers to develop appropriate strategies for sponsored influencer marketing campaigns. Furthermore, this study contributes to academia by adding empirical data to the existing body of literature on influencer marketing.

This essay is written to give more understanding to the use of influencer marketing within government organizations. The focus is primarily on the differences of using traditional marketing and influencer marketing, and what effect using influencer marketing has on the organization at hand.  To study this, the author’s have chosen to compare traditional marketing with influencer marketing within the Swedish military, “Försvarsmakten.” Being one of many government organizations to use influencer marketing to build and promote their brand, Försvarsmakten creates an interest in how and why influencer marketing has become a popular tool to build awareness. By doing this, they have created an interest to study the usage of these different types of marketing methods, as well as how Försvarsmakten chooses to be perceived in both materials.  To answer these questions, and to compare the usage of traditional marketing to influencer marketing, following questions has been studied and analyzed: -       What is the difference between how Försvarsmakten showcases themselves in a traditional commercial versus in a livestream? -       What are the similarities and differences between Försvarsmaktens use of traditional marketing versus influencer marketing? To answer these questions the MCDA method has been used. Creating a step by step comparison of the use of semiotics in one commercial and one livestream, done by Försvarsmakten roughly in the same time period.  With support from theories like ideology and ideology criticism, discourse analysis and strategic communication, the analysis concluded that there are both similarities and differences when comparing the commercial with the livestream. The usage of semiotics is deemed the same, with the ultimate end goal of being perceived in a positive light. The biggest differences being the choice of platform; TV and YouTube, as well as the intended target audience.  The end conclusion being that the goal is the same in both traditional marketing and influencer marketing, and that the choice of which one to use, depends on the target audience and where to find them.

Background: The digitalization has challenged the retail fashion industry and forces them to continuously find new strategies to survive in today’s market. Nowadays, the marketing strategy works differently, and some marketing is built upon how a collaboration would look together with an influencer and how it should be communicated to the influencers followers. Purpose: The purpose will give a better perspective and understanding on why brands have started to implement influencer marketing strategy. Furthermore, to understand followers' attachments towards the influencers, which can be crucial to how the influencers will represent a brand to increase brand awareness. This is an interesting topic to investigate further to get a better understanding of the phenomenon that has made a great impact, but also some challenges in the fashion industry. Research questions: - How to compile a human band model in an influencer marketing perspective? - How do social media influencers represent outdoor clothing brands and how do followers gain relainance towards social media influencers? Methodology: Empirical data was collected through three semi-structured interviews from social media influencers. The interviews were conducted through online video meeting. A secondary data collection, netnography observation was also conducted through the social media influencers Instagram accounts. The material was then compiled with a thematic analytic method. The material was quantified and divided into the following three sub-categories: (1) autonomy: inspiration and creativity; (2) relatedness: trust and communication; and (3) competence: experience and brand. Conclusions: The study finds that social media influencers are as much reliant on their followers, as the followers are with them. The social media influencers have shown to be more dependent than what was expected from previous research, because they were usually described as opinion leaders with high credibility.

Die vorliegende Bachelorarbeit beschäftigt sich mit Bloggern als Marketinginstrument in Jugendbuchverlagen. Im Fokus des Forschungsinteresses gilt es dabei die Frage zu klären, was die Erfolgsfaktoren des Blogger-Marketings im Jugendbuchsegment sind. Zuvor werden zum Verständnis des Lesers die theoretischen Grundlagen des Bloggings im Kontext der Digitalisierung erläutert. Außerdem wird das Blogger-Marketing und dessen Relevanz zunächst innerhalb der allgemeinen Kommunikationspolitik von Verlagen und anschließend spezifisch im Verlagsmarketing von Jugendbuchverlagen eingeordnet. Die darauffolgenden empirischen Untersuchungen umfassen ein Experteninterview mit Ute Nöth, Marketing-Managerin im Bereich Blogger Relations beim Carlsen Verlag, sowie eine kriteriengeleitete Analyse von Fallbeispielen aus dem Bereich Blogger-Marketing anhand der drei Jugendbuchverlage Carlsen, ONE und Thienemann-Esslinger. Im Ergebnis der Arbeit sollen anhand der aus der Literaturarbeit, dem Interview und den Fallbeispielen gewonnenen Erkenntnisse sowohl die konkreten Erfolgsfaktoren des Blogger-Marketings im Jugendbuchverlag dargestellt als auch Handlungsempfehlungen für Jugendbuchverlage in diesem Bereich ausgesprochen werden.:1.Einleitung 1.1 Hinführung zur Thematik 1.2 Zielsetzung 1.3 Methodik und Aufbau der Arbeit 2. Begriffsklärung und Typologie des Bloggings 2.1 Digitalisierung und das Social Web als Grundlage für das Blogging 2.2 Charakteristika und Typologie von Blogs 2.3 Definitorische Einordnung des Blogger-Begriffs 3. Blogger als Instrument des Verlagsmarketings 3.1 Der Marketingmix im Buchverlag 3.2 Kommunikationspolitische Instrumente im Buchverlag 3.3 Einbindung von Bloggern in das Verlagsmarketing 3.4 Blogger Relations als Bestandteil des Blogger-Marketings 3.5 Erfolgsmessung 4. Blogger-Marketing im Jugendbuchverlag 4.1 Kinder- und Jugendbuchverlage 4.2 Analyse der Zielgruppe im Jugendbuchverlag 4.3 Plattformen 4.4 Content-Erstellung und Formate im Jugendbuchsegment 5. Empirische Untersuchungen zum Blogger-Marketing in Jugendbuchverlagen 5.1 Zielsetzung und Methodik der Untersuchungen 5.2 Erkenntnisse des Interviews 5.3 Kriteriengeleitete Analyse der Fallbeispiele 5.4 Fazit der empirischen Untersuchungen 6. Fazit 6.1 Zusammenfassende Erkenntnisse und Handlungsempfehlungen 6.2 Ausblick 7. Literaturverzeichnis 8. Selbstständigkeitserklärung

Internet har inneburit en teknisk revolution, vilket har medfört att användningen av traditionell tv, radio och dagstidningar har minskat medan tiden som läggs ner på massmedier på internet har ökat. Genom denna teknikutveckling har yrket influencer vuxit fram. En influencer utgörs av en person som aktivt försöker påverka sin omgivning, främst via sociala medier och i syfte att kontrollera konsumtionsattityder och köpbeteenden. Nuförtiden väljer fler näringsidkare att marknadsföra sin verksamhet genom sociala medier, vilket har kommit att utgöra en avgörande marknadsföringsmetod som benämns influencer marketing.  Influencer marketing är ett relativt outforskat område, vilket har lett till att det inte framstått som helt klart vad som gäller rent rättsligt. I och med att influencers i normalfallet är fysiska personer som förmedlar både kommersiella och icke-kommersiella meddelanden suddas gränsen mellan kommersiella och icke-kommersiella meddelanden vid marknadsföring i sociala medier ut. Problemet med att redaktionella inlägg varvas med kommersiella är att konsumenter kan vilseledas och tro att sådant som faktiskt utgör marknadsföring är influencers egna åsikter. Svenskarna har blivit allt mer reklamtrötta, vilket har medfört att marknadsföringen måste finna nya vägar att nå ut med sina budskap. Marknadsföring har således utformats på ett sätt att det inte alltid tydligt framgår att det är marknadsföring. Innehållet märks inte alltid som marknadsföring, utan ingår sömlöst i det övriga personliga innehållet som distribueras, vilket har resulterat i att dold marknadsföring förekommer i sociala medier. Gränsen mellan yttrandefrihet och marknadsföring i sociala medier är flytande, vilket innebär att det i praktiken blir svårt att avgöra vilket regelverk som är tillämpligt. Uppsatsen behandlar gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring i sociala medier. Vidare behandlas även hur denna gränsdragning har gjorts i mer traditionella medier och om det föreligger några skillnader i domstolarnas bedömning mellan traditionella medier och sociala medier. Slutligen behandlar uppsatsen vilka krav som ställs på reklamidentifiering enligt 9 § MFL i de fall en influencers meddelanden anses omfattas av MFL.  Uppsatsen landar i att MFL är tillämplig på sådant som är av utpräglad kommersiell natur, vilket innebär att framställningen måste ha vidtagits i kommersiell verksamhet, i kommersiellt syfte och ha rent kommersiella förhållanden till föremål. Dessa kriterier utgör avgränsningen gentemot grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet. Yttrandefriheten skyddar uttalanden som är nyhets- eller åsiktsförmedlande eller opinionsbildande. Det har vidare visats att det ställs högre krav på reklamidentifiering i sociala medier än i traditionella medier. Vad gäller kravet på reklamidentifiering kan det sägas att det fortfarande är oklart vad som krävs för att en reklammarkering ska uppfattas som tillräckligt tydlig. Sammanfattningsvis går det att konstatera att gränsen mellan yttrandefrihet och marknadsföring i sociala medier är svår att dra. Influencer marketing utgör något av en marknadsrättslig gråzon där det ännu saknas tydliga svar på hur denna typ av marknadsföring ska hanteras.

Influencer marketing (IM) har blivit en allt vanligare marknadsföringsstrategi. Tidigare forskning belyser att fenomenet autenticitet är en växande trend på sociala medier, vilket således är av intresse att studera vidare. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för IMbyråers syn på influerares autenticitet samt hur dessa byråer upplever att autenticitet värderas bland såväl annonsörer som följare och hur det påverkar interaktionen mellan influerare och följare. Vidare är studiens syfte att skapa insikter om IM-byråers syn på vad som gör IM effektivt samt om branschens framtida utveckling och vilka potentiella utmaningar den står inför. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är “Hur definierar IM-byråer autenticitet i relation till influerare?”, “På vilka sätt anser IM-byråer att influerares framställning av autenticitet påverkar interaktionen med följarna?”, “Vilka faktorer anser IM-byråer gör IM effektivt?” och “Hur ser IM-byråer på branschens framtida utveckling?”. För att besvara dessa frågeställningar har åtta intervjuer med yrkesverksamma på IM-byråer i Sverige utförts. Studien har ett medie- och kommunikationsvetenskapligt angreppssätt medutgångspunkt frånsocialpsykologisk dramaturgisk teori om social interaktion samt kommunikationsvetenskapligteori om medierad interaktion.Resultatet visar att IM-byråer menar att autenticitet värderashögt i branschensamt att influerares framställning av autenticitet påverkar interaktionen medföljarna genom att de upplevs som relaterbara, vilket leder till högre engagemang ochrelationsskapande. Resultatet visar också att IM-byråer menar att IM är effektivt dåmarknadsföringsformen är mätbar och gör att man kommer nära konsumenterna samtattnischade influerare och digitala plattformar är trender som väntas växa i framtiden. / Influencer marketing (IM) has become a more often used marketing strategy. Previous research illustrates that authenticity as a phenomenon is an increasing trend on social media, which therefore is of interest to further study. The aim with the study is to gain an increased understanding of IM agencies perception of authenticity among influencers and how these agencies are experiencing how authenticity is valued among advertisers and followers and how it affects the interaction between influencers and followers. Furthermore, the aim with the study is to create insights about IM agencies and their perception of what makes IM effective as well as their outlook on the future development of the industry and potential challenges it faces. The research questions that the study aims to answer are “How does IM agencies define authenticity in relation to influencers?”, “In what ways do IM agencies consider that influencers' portrayal of authenticity is affecting the interaction with followers?”, “Which factors make IM agencies consider IM effective?” and “What is IM agencies perception of the future development of the industry?” To answer these questions, eight interviews with professionals at IM agencies in Sweden have been conducted. With a media and communication science approach, the study builds upon theories such as the dramaturgical model of social interaction and an interactional theory of communication media. According to the results, IM agencies state authenticity as something highly valuable in the industry and that influencers presentation of authenticity affects the interaction with their followers by coming across as relatable, which leads to higher engagement and creation of relationships. The results also show that IM agencies believe that IM is an effective marketing method since it is measurable and creates closeness to consumers, and that niched influencers and digital platforms are trends that are expected to increase in the future.

The telecommunication industry in Ghana forms one of the mainline business industries that play a key role in the country’s economic stability. At the heart of this industry are two giant brands; MTN and Vodafone, who hold sway on the market share. But in recent years, there have been some outbursts on social media about their services and products which slows businesses and communication in general. Central to this online outburst are influencers and followers. And there are some opinions that due to the increased number of influencer marketers among the Ghanaian community online, some of these influencers are the ones shaping the perceptions of active users which directly or indirectly has impacted the telecommunication brands. This study collects and analyzes quantitative data focused on followers of influencer marketers with the aim to explore the impact of influencers and their followers on Ghanaian telecom brands. Surprisingly, the data analyzed in this study contrasts the opinion that influencers are part of the factors that contribute to user’s perception of the brands.

I takt med att internet växer sig större och större blir influencers en del av vardagen för många unga och de inriktar sig på många olika områden. Syftet med denna studie var att undersöka hur Gen Z upplever att deras investeringsbeslut kan bli påverkade av finansiella influencers, även kallat finfluencers. Gen Z valdes specifikt eftersom tidigare forskning visade att generationen har vissa specifika karaktärsdrag som påverkar deras beteende på sociala medier och som konsumenter. Med utgång i the Theory of Planned Behavior (TPB) utfördes semistrukturerade intervjuer med 12 respondenter som tillhörde Gen Z och hade en disponibel inkomst. Intervjusvaren analyserades sedan genom tematisk analys för att skapa en helhetssyn över hur beteendet kan påverkas. Resultaten från studien visar hur finfluencers kan påverka individer ur Gen Z på olika sätt. Exempelvis kan trovärdigheten hos en finfluencers budskap förstärkas genom att denne har akademisk bakgrund inom ekonomi eller kan presentera tidigare positiva resultat på aktiemarknaden. Det fanns delade meningar om huruvida individer skulle interagera med en finfluencer av sociala skäl men det framgick att individer som saknar kunskaper gällande investeringar löper större risk att bli påverkade av finfluencers. / With the internet growing and growing, influencers have become part of everyday life for youths and they focus on many different areas. The purpose of this study was to examine how Gen Z experiences the influence financial influencers, also known as finfluencers, could have on their investment decisions. Gen Z was chosen because previous research suggests that the generation has certain characteristics that affect their behavior on social media and as consumers. Using the Theory of Planned Behavior (TPB) as a framework, semi structured interviews were held with 12 respondents from Gen Z who also had a disposable income. The answers were analyzed using thematic analysis to create a holistic view of how the behavior can be affected. The results show that finfluencers can affect individuals belonging to Gen Z in different ways. Credibility of influencers can be improved by having an academic degree or being able to present positive results from earlier investment activities. There were differing opinions regarding whether individuals would interact with a finfluencer for social reasons. However, the interviews showed that individuals without relevant knowledge are more at risk of being influenced.