<p><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><p>En fungerande formell internkommunikation borde vara en grundförutsättning och självklarhet för att alla anställda i arbetslivet. Tyvärr händer det att den brister ibland vilket skapar konsekvenser för bland annat de anställda. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur de anställda upplever bristen på formell internkommunikation samt vilka konsekvenser det ger för deras känsla av delaktighet, motivation, arbetsprestation samt arbetstillfredsställelse i det dagliga arbetet. Generellt sett så orsakar bristande formell internkommunikation en upplevelse av bristande kontroll samt olustkänslor hos de anställda vilket leder till att engagemanget för arbetet minskar. Framtida forskning bör fokusera på vilka konsekvenser bristande formell internkommunikation genererar, dels ur ett arbetstagarperspektiv men även hur bristande formell internkommunikation påverkar ett företags effektivitet och lönsamhet.</p></p>

<!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} -->En fungerande formell internkommunikation borde vara en grundförutsättning och självklarhet för att alla anställda i arbetslivet. Tyvärr händer det att den brister ibland vilket skapar konsekvenser för bland annat de anställda. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur de anställda upplever bristen på formell internkommunikation samt vilka konsekvenser det ger för deras känsla av delaktighet, motivation, arbetsprestation samt arbetstillfredsställelse i det dagliga arbetet. Generellt sett så orsakar bristande formell internkommunikation en upplevelse av bristande kontroll samt olustkänslor hos de anställda vilket leder till att engagemanget för arbetet minskar. Framtida forskning bör fokusera på vilka konsekvenser bristande formell internkommunikation genererar, dels ur ett arbetstagarperspektiv men även hur bristande formell internkommunikation påverkar ett företags effektivitet och lönsamhet.

Background - The demand for management consultants in projects has been growing. However, many projects fail to integrate knowledge due to communication issues. Management consultants therefore need to be able to communicate and integrate knowledge in projects. Informal communication is very important and can be used to integrate knowledge efficiently in projects. Thesis aim - The aim of the thesis is therefore to enlighten how informal communication affects the integration of management consultants’ knowledge in projects. Methodology - This is a qualitative cross-sectional study, where primary data was collected through semi-structured interviews with twelve management consultants from nine different companies. Findings - Informal communication affects management consultants’ knowledge integration in projects in several ways. Most commonly by creating trust and strong relations, which enhances the knowledge integration in projects. However, unfavorable unstructured communication can lead to uncontrolled knowledge that threatens the knowledge integration. Therefore, informal communication needs to be balanced, used in the right way and used in combination with formal communication to be as efficient as possible for knowledge integration in projects.

Every organization goes through the same lifecycle. Through every step in the transformation to a better organization the communication structure changes. In this report there are examples of the communicational disadvantages that is connected to the communicational structure.By choosing to not have a formal communicational design, the manager takes a risk in spreading the information, the interaction, the control and the balance in creativity and constraint.This case organizations problem is that some parts of the organization has made more progress in the communicational structure than other parts. In this case the Collectivity structure has met the Formalized structure.Tha structural differences has came to affect the way of sharing information and it has become a situation where the information about the products is not stored in a safe way from a quality point of view. There is a gap between the two different ways of communicate.In this report I have created a model to identify problems in the communication structure. This is a tool to study the rest of the organization. This model is general and may be used on any organization. / En organisation genomgår olika livscykler. Genom varje steg i utvecklingen förändras organisationens kommunikationsstruktur. I den här rapporten finns exempel på de kommunikativa brister som uppkommit på grund av brister i den kommunikativa strukturen.Genom att inte ha en kommunikationsdesign för den formella kommunikationen utsätter ledningen organisationen för risker i informationsspridning, interaktion, kontroll och balans.Den studerade organisationen har kommit obalans genom att vissa avdelningar har kommit längre i sitt arbete med att formalisera och strukturera sitt arbete, medan andra avdelningar inte har haft samma strukturella utveckling. Interaktionen mellan dessa avdelningar har därför blivit en kommunikativ kulturkrock, där den Kollektiviserade strukturen möter den Formaliserade strukturen.De strukturella skillnaderna genomsyrar även avdelningarnas arbetssätt och innebär en brist ur kvalitetssynpunkt, då de båda strukturerna inte är överlappande.I rapporten har även en modell för att identifiera kommunikativa brister framtagits, för att caseföretaget ska kunna arbeta vidare med andra delar av organisationen och utreda sin kommunikativa struktur ytterligare. Modellen är av allmän karaktär och kan appliceras på en godtycklig organisation.

No description available.

This thesis concerns the subject of social media in the internal communication, how it can function to improve the communication among the coworkers. Good Old has been the web agency of our case study, through them we have gained understanding of the phenomenon. Media and communication theories and interviews have given us the foundation of the thesis.Our conclusion shows that it is beneficial to use social media internally in the type of company that Good Old is. Furthermore, the result shows that it can improve the communication, increase organizational learning and unity among coworkers. Finally social media can make organizations more effective.

In November 2010, The Swedish Association of Local Authorities and Regions (Sveriges Kommuner och Landsting) distributed a survey where 53 % of the responding municipalities declared that they use Twitter. Out of the municipalities that declared they did not use social media, 49 % answered that they were planning on using it but that they had not gotten started. The purpose with social media was primarily declared to be maintaining dialogue with citizens and a channel for information. The informal “twittersphere” is a new environment for the conventionally formal government communication, and with it comes an entirely new set of demands on the style and content of texts, compared to other media. The purpose of my work was to present a style proposal for the public sector’s communication on Twitter, with the help of theory and empirical data. My methods consisted of text analysis and qualitative interviews. I analyzed eight selected municipalities on Twitter and interviewed four informants who held different perspectives on the subject, to get a deeper understanding. Chosen topics in both methods were e.g. formality, address, dialogue and visibility of the writer.  The analysis results showed that the municipalities were neither present, personal, nor inviting – and my conclusion was that they therefore did not strive for dialogue, at least not on Twitter. The interviews focused mainly on how the municipalities should use Twitter, and what surfaced in the interviews took great part in my style proposal and the accompanying guidelines. From the results of both methods, I created a style proposal consisting of 20 tweets, that formed a tweet style, along with a set of guidelines for good civil-servant tweeting. The style I’m presenting tries to address the purpose of dialogue in a better, more suitable way, by being personal, engaged, present and clear. / I november 2010 skickade Sveriges Kommuner och Landsting ut en enkät där 53 % av de svarande kommunerna uppgav sig använda Twitter. Av de kommuner som uppgav att de inte använde sociala medier svarade 49 % att de planerade att börja men att de inte hade kommit igång. Syftet med sociala medier uppgavs primärt vara att ha en dialog med medborgare och en kanal för nyheter. Twitters informella sfär är en ny miljö för det konventionellt formella myndighetsspråket, och ställer helt andra krav på texters stil och innehåll än andra medier. Syftet med mitt arbete var att, med stöd av teori och empiri, ta fram ett förslag på en stil åt den offentliga sektorns kommunikation på Twitter. Mina metoder var textanalys och kvalitativa intervjuer. Jag analyserade åtta utvalda kommuner på Twitter och intervjuade fyra informanter med olika infallsvinklar på ämnet, för en fördjupad förståelse. Berörda ämnen i båda metoder var bl.a. formalitet, tilltal, dialog och synligt författarskap. Resultatet av textanalysen visade att kommunerna inte var särskilt närvarande, personliga eller inbjudande – och min slutsats av det blev att de därför inte alls strävade efter dialog, åtminstone inte på Twitter. Intervjuerna kretsade främst kring hur kommunerna borde twittra, och det som kom fram där låg till stor del bakom mitt gestaltningsförslag och de tillhörande råden och riktlinjerna. Utifrån båda metodernas resultat skapade jag ett gestaltningsförslag om 20 tweets, som byggde upp en s.k. tweetstil, tillsammans med råd och riktlinjer för gott twittrande. Den stil jag presenterar försöker adressera dialogsyftet på ett bättre, mer anpassat sätt, genom att vara personlig, engagerad, närvarande och tydlig.

Arbete hemifrån är inget nytt koncept men under covid-19 pandemin har distansarbete ökat i hög utsträckning under en relativt kort tidsperiod och blivit normaliserat till ett vardagligt arbetssätt. Det finns fördelar med distansarbete, exempelvis arbetsro och mindre resor, men det existerar även utmaningar. Kommunikation på distans har upplevts som en utmaning för många chefer och organisationer. Men hur påverkar egentligen distansarbete verksamhetsstyrningen med hänsyn till utmaningarna med kommunikation? Det har påvisats att det vid distansarbete existerar mindre utrymme för informell kommunion i organisationerna och kan påstås leda till verksamhetsstyrningskonsekvenser. Syftet med studien är att förstå hur informell kommunikation påverkas vid distansarbete och vad detta kan få för konsekvens för verksamhetsstyrningen. Med hjälp av 15 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med chefer eller personer med liknande ansvar, påvisar studien att minskning av informell kommunikation försämrar information, relationer, distraktion och motivation inom verksamheter. Studien lyfter även fram tre faktorer som påverkar att informell kommunikation minskar. Det existerar en risk att relationsbanden som binder samman verksamheten splittras när utrymmet för social interaktion genom informell kommunikation försämrats. Detta kan påverka förutsättningarna för hur chefer kan styra medarbetare till gemensamt uppsatta mål och strategier när den informella kommunikationen blir försämrad vid distansarbete. / Work from home is not a new concept but during covid-19 pandemic has remote work widely been increased in a relatively short period of time and been normalized as a common way of working. There are benefits with remote work, for example for most a quiet place to work and less work travels, but there are also some challenges. However, communication at a distance has been experienced as a challenge for many managers and organizations. But how does remote work affect management control regarding the challenges with communication? It has been suggested that remote work give less room for informal communication to occur in organizations and that it can be argued that it may lead to management control consequences. The purpose of the study is to understand how informal communication at remote work and what the consequences of this will be for the management control. The study, with 15 semi-structured qualitative interviewers with managers or individuals with similar responsibilities, indicates that a decrease of informal communication decreases information, relations, distraction, and motivation within organizations. The study highlights three factors that contribute to the decrease of the informal communication. There is a risk that the bond of relations that hold the organization together loosens when social interaction through informal communication decreases. These conclusions may be argued to affect the prerequisites for managers within an organization to manage the personnel towards common goals and strategies when informal communication decreases during remote work.

Changes in work, along with improvements in techniques to statistically model uncertainty, have resulted in a class of groupware tools able to forecast the activities and/or attentional state of their users. This thesis represents an exploration into the design, development, and use of one such system. I describe the design and development of a groupware calendar system called Augur that is augmented with the ability to predict the attendance of its users. Using Bayesian networks, Augur models the uncertain problem of event attendance, drawing inferences based on the attributes of calendar events as well as a history of attendance provided by each user. This system was deployed to an academic workgroup and studied over the course of a semester. To more deeply explore the social implications of Augur and systems like it, I conducted a structured privacy analysis of Augur to examine the vulnerabilities inherent in this type of forecasting groupware system. I present an architecture, user interface, and probabilistic model for Augur. This work also addresses the feasibility of such a system and the challenges faced when deploying it to an academic workgroup. I also report on an exploration of the systems use by individuals, its effects on communication within working relationships, and its effectiveness with respect to the presence of domestic calendars. Finally, I present a set of implications for the workplace social environment with the introduction of Augur. Specifically, I show how the integrity of predictions generated by Augur can have consequences for the privacy of users and their representations through the shared calendar. Overall, this thesis is presented as an early exploration into the potential for a new class of forecasting groupware applications. It offers guidance and lessons learned for both designers and researchers seeking to work in this area. It also presents a complete calendar application as an example for building and studying such systems.

Submitted by Suelen Reis (suziy.ellen@gmail.com) on 2013-05-24T14:33:36Z No. of bitstreams: 1 Tese Joao Quadro Neto.pdf: 961182 bytes, checksum: a6dd4ffb334336aa87127ac126c5c2db (MD5) / Made available in DSpace on 2013-05-24T14:33:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese Joao Quadro Neto.pdf: 961182 bytes, checksum: a6dd4ffb334336aa87127ac126c5c2db (MD5) Previous issue date: 2006 / Este estudo se propôs a investigar, dentre as suas questões norteadoras, aquelas ligadas ao espaço que as redes sociais de comunicação informal – RSCIs - ocupam dentro das organizações industriais. Assume como hipótese que as RSCIs ajudam os seus integrantes a melhor entenderem o ambiente organizacional, promovem a interação social e, por conseqüência, estimulam o sentimento de pertença dos indivíduos, facilitando, dessa forma, o processo de comprometimento deles com a organização. Pertença é entendida no estudo como um sentimento em que o indivíduo assume que este lugar lhe pertence, de tal forma, que acredita ser possível participar dele e que vale à pena interferir na sua rotina e nos seus destinos. O estudo admitiu como premissa que as “sombras organizacionais” e a “disfuncionalidade comportamental” do seu corpo gerencial são variáveis que não somente contribuem para as “incongruências” entre o discurso e a prática nas organizações, mas também, influenciam na formação de traços patológicos na personalidade de uma organização. Dentro da premissa o estudo assume também que estes traços patológicos e as revoluções porque passam as organizações influenciam no grau de intensidade das RSCIs nesses ambientes. Para a confirmação da hipótese o autor se valeu do método fenomenológico, colocando em suspensão os valores declarados por duas empresas industriais com diferentes estilos gerenciais, os valores percebidos pelos seus empregados e a configuração da comunicação informal naquelas empresas, de modo a poder mapear as possíveis “incongruências” existentes e suas conseqüências sobre o desempenho das redes sociais de comunicação informal. Como apoio ao estudo utilizou-se de pesquisas quantitativas estratificadas com empregados e gerentes das referidas empresas, cujos resultados foram analisados num formato de estudo de caso. Esta metodologia revelou a coerência da premissa e a confirmação da hipótese. Como resultado desta investigação, o estudo propõe um modelo para construção de uma comunicação interna mais integrada, que possa manter um convívio mais harmônico entre a comunicação formal e a informal dentro das organizações industriais. / Salvador