Digitalisation is on the rise throughout society, this applies for the construction industry as well. The use of ICT tools, such as applications for tablets and smartphones, are in continuous development for the construction industry. A review of the literature shows that, despite this, the construction industry has not had the development that other industries have had regarding digitalisation. Many construction companies have been motivated to invest in and implement new technology because of the expected benefits, such as a more efficient construction process. A company's ability to take advantage of the knowledge and information available within the company is also closely associated with the use of ICT tools. The aim of this thesis has been to study how an actor in the construction industry could organise the work around ICT tools and how to motivate employees to use them. The thesis also aimed to study how the use of these tools can contribute to an organisation's learning process. To find out how the use of ICT tools could be organised, an analysis of the current situation must first be made. Mapping the user’s experience of ICT tools have been made to gain understanding of the current situation. A case study has been done, where data from interviews have been gathered. Interviews have been conducted with supervisors and subcontractors working in the production phase. The interviews show that the majority are in favour of working with this type of tool in the production phase. The largest identified driving force among supervisors are the time that can be saved on administrative work. Subcontractors considered that the greatest opportunity of this approach is to get access to statistics, which can create a learning process in their organisation. A recommendation for how a residential developer can organise and work with ICT tools have also been developed. It is based on the respondents' opinions and the studied literature. The recommendations include that users need to be well informed about the purpose of the tool. Users also need to be well trained in how the tool should be used, in order for the purpose to be fulfilled. Finally, drivers need to be identified and communicated in order to motivate users. / Digitalisering är på frammarsch i hela samhället, så även inom byggbranschen. Användandet av digitala informations- och kommunikationsverktyg (IKT-verktyg), så som applikationer för läsplattor och telefoner, är i ständig utveckling för byggbranschen. En genomgång av litteraturen visar på att byggbranschen trots detta inte har haft den utvecklingen som andra branscher har haft när det kommer till digitalisering. Många byggföretag har varit motiverade att investera i och implementera ny teknik på grund av de förväntade fördelarna med användandet, så som en mer effektiv byggprocess. Även ett företags förmåga att ta tillvara på den kunskap och information som finns inom företaget är nära förknippat med användandet av IT och digitala hjälpmedel. Syftet med detta arbete har varit att studera hur en aktör i byggbranschen kan organisera arbetet kring IKT-verktyg, samt hur anställda ska motiveras till att använda dem. Arbetet har också syftat till att närmare studera hur användandet av dessa verktyg kan bidra till en organisations lärandeprocess. För att ta reda på hur användandet av IKT-verktyg kan organiseras måste först en analys av nuläget göras. En kartläggning av användares upplevelse av IKT-verktyg har gjorts för att få förståelse för den nuvarande situationen. En fallstudie har gjorts, där data från intervjuer har samlats in. Intervjuer har genomförts med arbetsledare samt underentreprenörer verkande i produktionsskedet. Intervjuerna visar att majoriteten ställer sig positiva till att arbeta med den här typen av verktyg inom byggproduktion. Den största identifierade drivkraften, bland arbetsledare är tiden som kan sparas in på administrativt arbete. Hos underentreprenörer anses den största möjligheten med detta arbetssätt vara att få tillgång till statistik för att på så sätt skapa en lärandeprocess i den egna organisationen. En rekommendation för hur byggföretag kan organisera och arbeta med digitala hjälpmedel har också tagits fram. Den utgår från respondenternas åsikter och den studerade litteraturen. Rekommendationerna innefattar att användarna behöver vara väl informerade kring syftet med hjälpmedlet. Användarna behöver också vara väl utbildade i hur hjälpmedlet ska användas för att syftet ska uppfyllas. Slutligen måste drivkrafter identifieras och förmedlas, för att kunna motivera användarna.

I takt med att tekniken utvecklas runt om i världen synliggörs informations- och kommunikationsteknologin (IKT) allt mer i skolan. De digitala verktygens framfart är snabbare än någonsin tidigare och blir ett allt vanligare inslag i undervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad tidigare forskning säger om nyttjandet av digitala verktyg i engelskundervisningen för yngre elever och hur eleverna kan motiveras av att använda surfplattor i språkundervisningen. Det fanns också en önskan att förstå hur surfplattor kan användas i undervisningen. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen visar att eleverna upplever användandet av surfplattan som roligare än den undervisningen de är vana vid. Elevernas motivation och produktivitet ökar med användandet av surfplattor och lärare har upplevt att eleverna tar större ansvar för sitt eget lärande samt blivit säkrare att prata ett främmande språk. Det som också har framkommit är att användningen dock bör ske i rätt mängd och med tydliga mål för att användningen ska kunna vara som mest givande. Surfplattor i undervisningen är ett relativt outforskat område och det finns ännu inga definitiva besked om hur digitala verktyg påverkar elevernas motivering för språkinlärning. Examenarbetets resultat ger uppkomst för vidare forskning huruvida inlärningen påverkas i användandet av surfplattor vilket skulle kunna forskas på genom empiriska studier.

Introduktion: Syntetisk media omfattar teknik som berör många områden, t ex syntetisk text- och röstbearbetning, videomanipulation, bildmanipulation, digitala människor och ansikten. Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen accelererat ytterligare, till en informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som omfattar möjligheten att använda syntetisk media alltmer. Detta har lett till implementering av nya informations- och kommunikationsverktyg för hälsokonsumenten, bl. a med förhoppning om ökad individuell empowerment. Det är således intressant att undersöka hur syntetisk media beskrivs vara möjligt att användas hälsofrämjande inom folkhälsoarbete samt beskriva hur det påverkar empowerment hos hälsokonsumenter. Syfte: Syftet för detta examensarbete har varit att redogöra för vilka syntetisk media som används idag som informations- och kommunikationsverktyg inom hälsopromotion och prevention samt undersöka deras konsekvenser på hälsokonsumentens empowerment. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med tematisk analys enligt Braun &. Clarks (2006) modell. Resultat: Totalt har 14 vetenskapliga artiklar ingått som urval i den tematiska analysen. Efter tematisering har slutligen 5 teman kunnat presenteras; Hälsokonsumentens karakteristika, Målområden för digital hälsa, Digitalt verktyg-syntetisk media, Intervention genom digitalt verktyg-syntetisk media, Konsekvenser för hälsokonsumenten. Slutsats: Syntetisk media kan verka som ett digitalt hälsofrämjande informations- och kommunikationsverktyg och har möjlighet att genom olika digitala interventioner rikta sig till hälsokonsumenter med potential för att stärka deras empowerment. Hälsokonsumenterna har beskrivits som en heterogen grupp, med olika åldrar, kön och bakgrund. I dagsläget är det till arbetets syfte relaterade urvalet av studier dock begränsat. Det finns därmed ett behov av fortsatta studier som följer utvecklingen av syntetisk media i relation till folkhälsoarbete beträffande utformning, effekt, hållbarhet och säkerhet. / Introduction: Synthetic media includes technologies such as synthetic text and voice processing, video manipulation, image manipulation, digital people and faces. In recent years, technological development has accelerated further, to an information and communication technology (ICT) that increasingly embraces the possibility of using synthetic media. This has led to the implementation of new tools for the health consumer, in the hope of increased individual empowerment. It is therefore interesting to investigate synthetic media in the context of public health work and empowerment in health consumers. Aim: The aim of this thesis has been to account for which synthetic media is today used as information and communication tools in health promotion and disease prevention and to investigate their consequences on the empowerment of the health consumer. Methods: A structured literature review with thematic analysis according to Braun & Clark's (2006) model. Results: Totally 14 scientific articles have been selected for the thematic analysis. All together 5 themes could be presented: Characteristics of the health consumer, Target areas for digital health, Digital tools-synthetic media, Intervention through digital tools-synthetic media, Consequences for the health consumer. Conclusion: Synthetic media can act as a digital health promoting information and communication tool and target health consumers through various digital interventions with the potential to strengthen their empowerment. Health consumers have been described as a heterogeneous group. At present, there are limited studies available related to the study aim. There is therefore a need for further studies of synthetic media in relation to public health work related to design, efficacy, sustainability and safety.