<p>Detta examensarbete utreder hur information kan anpassas textuellt och formges efter en specifik målgrupp. Informationen behandlar explosiva och energetiska material, var de används och av vilka, och hur hanteringen sker säkert. Arbetsprocessen har innefattat metoder för textanalys, fokusgrupp och jämställt språk och har lett fram till ett designförslag. De texter som har analyserats har dels varit tagna från examensarbetets samarbetspartner, KCEM, och dels tagna från andra branscher som genom målgruppsanpassat material informerar om sina möjligheter. En fokusgrupp sattes samman av ett representativt urval av målgruppen. Under ett strukturerat gruppmöte fick de kommentera informationsmaterial som riktar sig till dem som homogen grupp. Informationen har anpassats för hela målgruppen genom att tillämpa en metod för jämställt språk. De teorier som sedan använts för att anpassa slutprodukten textuellt och grafiskt är pragmatisk textlingvistik, metadiskurs och visuell metadiskurs. Den pragmatiska textlingvistiken har bidragit med en helhetssyn på språk som ett verktyg för att överföra intentioner och budskap. Metadiskurs och visuell metadiskurs har sedan tillämpats för att överföra teorin till praktiken.</p>

Abstract This study deals with the tours carried out in the manufacturing sector, at Alfa Laval in Eskilstuna. A large number of visitors, from a variety of backgrounds, go there to see how the manufacturing of separators works. With visitors I refer to the company’s customers, suppliers, students, in- house trainee courses, managers and senior citizens groups. The study examines how these tours can be standardized using spatial design. The result shows the importance of working systematically with visualizing the work as well as the environment for optimizing the visitor's understanding. The study also reveals the differences that exist in the tours made, which is caused by the number of guides and the different target groups. The effect of this is many different versions of what is presented and what routes that are taken. The company may therefore appear inconsistent, or fail to give a consistent impression. The amount of visual impressions in the factory complicates the clarity of a sign system and makes the guiding unclear. By establishing a number of stations to be visited in order, the flow through the plant is likely to become clearer. Furthermore, the understanding of the production is easier, when the route follows the same process that the product undergoes. In this way the company maximizes the effect of their tours for all parties in a coherent, consistent and logical way. / Sammanfattning Denna studie behandlar de rundvandringar som görs i tillverkningsindustrin, mer specifikt på Alfa Laval i Eskilstuna. Hit kommer en stor mängd besökare med olika bakgrund för att se hur tillverkningen av separatorer går till. Med besökare menas kunder, leverantörer, studenter, interna utbildningar, chefer och pensionärsgrupper. Studien undersöker hur dessa rundvandringar kan standardiseras genom en rumslig utformning. Resultatet visar att vikten av att arbeta systematiskt med att synliggöra arbetet är av stor betydelse för besökares förståelse. Studien synliggör dessutom de skillnader som förekommer i rundvandringarna vilka beror på antalet guider och de skilda målgrupperna. Att rundvandringarna genomförs av så pass många gör att antalet versioner av vad som presenteras och skillnader i vägval också blir många. Företaget kan därför framstå som inkonsekventa eller misslyckas att ge ett trovärdigt intryck. Mängden av visuella synintryck i fabriken försvårar tydligheten/ i ett skyltsystem och gör vägledningen otydlig. Genom att fastställa ett antal stationer som ska besökas i ordningsföljd kan flödet genom fabriken sannolikt bli tydligare. Dessutom blir förståelsen för tillverkningen lättare i och med att ordningsföljden rättar sig efter den process som produkten genomgår. På det sättet maximeras effekten av rundvandringarna för alla inblandade på ett sammanhängande, följdriktigt och logiskt sätt.

Denna rapport avser arbetsprocessen bakom ett examensarbete på Mälardalens högskola med tema”flöde och processer”. Arbetets uppgift har varit att framställa en informativ bildserie för barn iårskurs 0 till 6 som informerar om källsortering och motiverar att källsortera. Rapporten innehållerkvalitativa undersökningar kring hur man framställer bra effektiv informationsdesign anpassat förbarn, hur man finner rätt bildmanér för målgruppen samt huruvida om serier är effektfulla i läromedel.

<p>Användningsområden för 3D ökar hela tiden, och allt fler företag väljer att</p><p>använda sig av 3D tekniken istället för av traditionella tekniker. Som avslutning</p><p>på mina studier har jag byggt en 3D-karta över Stockholm för Dagens Nyheters</p><p>grafikavdelning. 3D-kartan ska fungera som ett verktyg när de skapar grafik.</p><p>Under framställningen av den här rapporten har min huvudfrågeställning varit hur</p><p>man framställer en informativ 3D-karta.</p><p>Utifrån den frågeställningen har jag sedan genom stöd i litteratur byggt 3Dkartan</p><p>och testat materialet på tre olika fokusgrupper.</p><p>Utprovningarna visade att kartan i dagsläget ligger på en tillräckligt hög</p><p>detaljnivå för att kunna lokalisera sig på ett visst avstånd. Vill man använda kartan</p><p>för närmare zoomningar bör detaljnivån utvecklas. Annars var fokusgrupperna</p><p>överlag nöjda med färgerna i kartan och tyckte att färgskalan bidrog med en större</p><p>förståelse.</p>

<p>I den här rapporten redogör jag för mitt examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning på Mälardalens högskola under våren 2008.</p><p>   Jag har jobbat för företaget <em>Kontor Ett,</em> som finns i Norrköping, med deras yttre och inre koncept samt entré.</p><p><em>   Kontor Ett </em>är ett företag som dels säljer designmöbler, dels har en inredningstjänst som riktar sig mot företag och privatkunder. Deras butik är uppdelad mellan flera hus.</p><p> </p><p>Syftet med mitt examensarbete är att på bästa sätt få <em>Kontor Etts</em> koncept att synas ut mot kund och på hur de kan få sina båda delar av butiken att uppfattas som att de hör ihop.</p><p>  </p><p>Mina resultat bygger på informationsdesignteori, annan forskning kring butiker samt hur människor upplever sin omgivning.</p><p> </p><p>De metoder jag använt mig av är nulägesbeskrivning, intervju, jämförelse, personas och kundflödesmätning.</p><p><strong> </strong></p><p>De slutsatser som dras är bland annat att närkontext, inre och yttre kontext, påverkar hur meddelandet uppfattas, om att här finns en butik på platsen.</p><p>   Men även hur butikens entré är placerad är väsentligt för intrycket. Man kan genom placering få entrén att uppfattas som privat eller publik.</p>

<p><p>Projektet som redovisas i den här rapporten beskriver utformningen av ett nytt informationssystem till friluftsanläggningen Camp Ripan i Kiruna. Utifrån mina kunskaper i informationsdesign har jag utformat ett skissförslag som visar flera delar av ett informationssystem. De beståndsdelar som jag har tagit fram är informationsskylt, landmärke, vägvisare och orienteringsskyltar.</p><p>Syftet med arbetet har varit att skapa ett informationssystem som ska underlätta för besökare att hitta till och på Camp Ripans område. Uppdragsgivaren önskar att det ska leda till fler gäster, som får en mer bekväm och berikande vistelse på anläggningen. Förslaget skulle vara informativt, uppseendeväckande och knyta an till Camp Ripans grafiska profil och gestaltningsplan.</p><p>Arbetet har genomförts med hjälp av intervju, observation och utprovning. Genom intervjuer har jag tagit del av företagets önskemål och åsikter kring ett nytt skyltsystem. Observation av platsen har lett till en analys av funktioner och kvaliteter på anläggningens område. Upprepade utprovningar av olika idéförslag genomfördes med hjälp av personal på Camp Ripan. Resultatet ledde till det slutgiltiga förlaget.</p><p>Förslagets samtida uttryck matchar Camp Ripans moderna formspråk. Samtidigt skiljer det sig från den moderna omgivningen genom materialval, vilket framhäver informationen och skapar kontrast. I det här förslaget leder ett enhetligt informationssystem vägen till Camp Ripan.</p></p><p> </p>

<p> </p><p>Det här examensarbetet har haft som syfte att undersöka hur</p><p>Vägverket Region Mälardalen kommunicerar i sina svarsbrev (med</p><p>brev avser jag både brev och mejl). Till grund för arbetet har jag</p><p>använt brev från avdelningen <em>Kundbehov och Planering </em>på</p><p><em>Vägverket Region Mälardalen</em>. Jag har utgått från ett hermeneutiskt</p><p>synsätt, där jag själv tolkat mina resultat. Mina plattformar har varit</p><p>informationsdesignteorin samt den närliggande stilistiska språkliga</p><p>teorin.</p><p>För att komma fram till mitt resultat har jag gjort en förstudie i</p><p>form av en enkel brevintervju på fyra av de personer som besvarar</p><p>brev på Vägverket Region Mälardalen. I intervjun framgick att</p><p>personerna överlag inte ser några specifika problem med att besvara</p><p>breven.</p><p>Jag har även gjort en enkätundersökning på ett urval av de</p><p>personer som kontaktat Vägverket via brev eller mejl.</p><p>Undersökningen berörde: språklig nivå, ton, krav på förkunskaper,</p><p>utförlighet samt handläggningstid. Resultatet visade att Vägverket</p><p>Region Mälardalen överlag får höga betyg av de 32 som svarade på</p><p>enkäten.</p><p>Jag har även gjort två textanalyser, en ytligare variant på 18</p><p>svarsbrev samt en grundligare variant på sex svarsbrev. Utifrån mina</p><p>textanalyser har jag kommit fram till flera tydliga drag hos</p><p>svarsbreven, vilka kan förbättras för att uppnå god</p><p>informationsdesign och god stilistik. Det visade sig att språket i</p><p>svarsbreven innehåller många nakna substantiv, många substantiv</p><p>istället för verb (så kallad substantivsjuka), många</p><p>passivkonstruktioner och långa sammansättningar. Vidare är</p><p>meningarna ofta väldigt långa. Språket innehåller även en hel del ord</p><p>som skulle kunna bytas ut mot en lättare synonym, och även en del</p><p>ord som är specifika inom Vägverket och därför främmande för</p><p>utomstående. Slutligen tenderar Vägverket Region Mälardalen att</p><p>linda in svaren på frågorna och skriva dessa i slutet av breven.</p><p>Några av de saker som går att förbättra i Vägverket Region</p><p>Mälardalens svarsbrev, har jag förutom i denna c-uppsats, redovisat i</p><p>en tillhörande checklista. Checklistans syfte är att vara en</p><p>lättillgänglig hjälp för dem som arbetar med att besvara brev inom</p><p>Vägverket Region Mälardalen. Man kan se checklistan som en</p><p>mycket kortfattad version av textanalysernas resultat.</p><p> </p>

Användningsområden för 3D ökar hela tiden, och allt fler företag väljer att använda sig av 3D tekniken istället för av traditionella tekniker. Som avslutning på mina studier har jag byggt en 3D-karta över Stockholm för Dagens Nyheters grafikavdelning. 3D-kartan ska fungera som ett verktyg när de skapar grafik. Under framställningen av den här rapporten har min huvudfrågeställning varit hur man framställer en informativ 3D-karta. Utifrån den frågeställningen har jag sedan genom stöd i litteratur byggt 3Dkartan och testat materialet på tre olika fokusgrupper. Utprovningarna visade att kartan i dagsläget ligger på en tillräckligt hög detaljnivå för att kunna lokalisera sig på ett visst avstånd. Vill man använda kartan för närmare zoomningar bör detaljnivån utvecklas. Annars var fokusgrupperna överlag nöjda med färgerna i kartan och tyckte att färgskalan bidrog med en större förståelse.

Projektet som redovisas i den här rapporten beskriver utformningen av ett nytt informationssystem till friluftsanläggningen Camp Ripan i Kiruna. Utifrån mina kunskaper i informationsdesign har jag utformat ett skissförslag som visar flera delar av ett informationssystem. De beståndsdelar som jag har tagit fram är informationsskylt, landmärke, vägvisare och orienteringsskyltar. Syftet med arbetet har varit att skapa ett informationssystem som ska underlätta för besökare att hitta till och på Camp Ripans område. Uppdragsgivaren önskar att det ska leda till fler gäster, som får en mer bekväm och berikande vistelse på anläggningen. Förslaget skulle vara informativt, uppseendeväckande och knyta an till Camp Ripans grafiska profil och gestaltningsplan. Arbetet har genomförts med hjälp av intervju, observation och utprovning. Genom intervjuer har jag tagit del av företagets önskemål och åsikter kring ett nytt skyltsystem. Observation av platsen har lett till en analys av funktioner och kvaliteter på anläggningens område. Upprepade utprovningar av olika idéförslag genomfördes med hjälp av personal på Camp Ripan. Resultatet ledde till det slutgiltiga förlaget. Förslagets samtida uttryck matchar Camp Ripans moderna formspråk. Samtidigt skiljer det sig från den moderna omgivningen genom materialval, vilket framhäver informationen och skapar kontrast. I det här förslaget leder ett enhetligt informationssystem vägen till Camp Ripan.

Det här examensarbetet har haft som syfte att undersöka hur Vägverket Region Mälardalen kommunicerar i sina svarsbrev (med brev avser jag både brev och mejl). Till grund för arbetet har jag använt brev från avdelningen Kundbehov och Planering på Vägverket Region Mälardalen. Jag har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, där jag själv tolkat mina resultat. Mina plattformar har varit informationsdesignteorin samt den närliggande stilistiska språkliga teorin. För att komma fram till mitt resultat har jag gjort en förstudie i form av en enkel brevintervju på fyra av de personer som besvarar brev på Vägverket Region Mälardalen. I intervjun framgick att personerna överlag inte ser några specifika problem med att besvara breven. Jag har även gjort en enkätundersökning på ett urval av de personer som kontaktat Vägverket via brev eller mejl. Undersökningen berörde: språklig nivå, ton, krav på förkunskaper, utförlighet samt handläggningstid. Resultatet visade att Vägverket Region Mälardalen överlag får höga betyg av de 32 som svarade på enkäten. Jag har även gjort två textanalyser, en ytligare variant på 18 svarsbrev samt en grundligare variant på sex svarsbrev. Utifrån mina textanalyser har jag kommit fram till flera tydliga drag hos svarsbreven, vilka kan förbättras för att uppnå god informationsdesign och god stilistik. Det visade sig att språket i svarsbreven innehåller många nakna substantiv, många substantiv istället för verb (så kallad substantivsjuka), många passivkonstruktioner och långa sammansättningar. Vidare är meningarna ofta väldigt långa. Språket innehåller även en hel del ord som skulle kunna bytas ut mot en lättare synonym, och även en del ord som är specifika inom Vägverket och därför främmande för utomstående. Slutligen tenderar Vägverket Region Mälardalen att linda in svaren på frågorna och skriva dessa i slutet av breven. Några av de saker som går att förbättra i Vägverket Region Mälardalens svarsbrev, har jag förutom i denna c-uppsats, redovisat i en tillhörande checklista. Checklistans syfte är att vara en lättillgänglig hjälp för dem som arbetar med att besvara brev inom Vägverket Region Mälardalen. Man kan se checklistan som en mycket kortfattad version av textanalysernas resultat.