Denna rapport avser arbetsprocessen bakom ett examensarbete på Mälardalens högskola med tema”flöde och processer”. Arbetets uppgift har varit att framställa en informativ bildserie för barn iårskurs 0 till 6 som informerar om källsortering och motiverar att källsortera. Rapporten innehållerkvalitativa undersökningar kring hur man framställer bra effektiv informationsdesign anpassat förbarn, hur man finner rätt bildmanér för målgruppen samt huruvida om serier är effektfulla i läromedel.

This study has the purpose to reveal whether gender stereotypes are manifested or challenged in the children comic Bamse - världens starkaste björn based on six different stories widespread over 40 years. The results will be studied in the light of the contemporary gender development in society and emanate from theories about power, discourse, representation, queer and gender. An eclectic analysis based on semiotics and critical discourse analysis will be the method to reveal the underlying gender perspective in Bamse. The conclusion of the study shows an ambiguous perspective in the comic where both men and women occasionally are represented in a manifested as well as a challenged stereotypical role. In some of the stories the gender is erased and all characters are represented based on their individual attributes instead, meanwhile in some stories men are represented as active heroes while women are portrayed as passive nurturer. The representations are getting better over time and the latest stories from 2005 and 2013 tend to show a development in the gender issue.

Studien som följer syftar till att analysera hur genus ”görs” i sex stycken olika Bamsetidningar utspridda över åren 1982–2016. En innehållsanalys av komparativ karaktär ur ett historiskt perspektiv har gjorts på både bild och text utifrån ett genusperspektiv där följande teman har aktualiserats: hur pojkar och flickor framställs samt rollindelning mellan könen.  Resultaten visar att genusrepresentationerna i tidningarna domineras av stereotypa könsroller, samtidigt som det förekommer enstaka utmaningar av dessa stereotypa könsroller i form av könsöverskridande karaktärer och ombytta roller.  Något som är väldigt tydligt är rollindelningen där pojkar är överrepresenterade i alla tidningar som studerats. Flickorna är varken lika många eller fler representerade i någon tidning.

<p>Syftet med min analys är att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hämtat från film noir. Jag ser även via intertextuella kopplingar vad Sin City har hämtat från serietidningen som filmen baseras på. Fokus i analysen ligger dock på fyra grepp som jag anser är de mest klassiska film noirgreppen; Ljussättning, Femme fatale, en mörk värld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys använder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in på den serievärld som filmen är länkad till. Filmen använder sig även flitigt av hypermarkerade objekt för att leda in åskådaren på mer estetiska tankebanor.</p>

<h2>Sammanfattning</h2><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att studera och analysera de budskap som förmedlas i samband med idrott i serietidningen <em>Bamse</em>. Frågeställningarna i arbetet var på vilket sätt förmedlingen sker respektive vilka budskap det är som förmedlas.</p><p> </p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen skedde genom textundersökning och bildanalys. Antalet årgångar av tidningen som studerades var sju (mellan år 2001 och 2007). Utöver detta studerades två nummer av <em>Bamse-extra</em>. Samtliga episoder i de angivna utgåvorna lästes igenom, men endast de delar analyserades där något idrottsinslag på ett eller annat sätt var bärande av budskap. En analysmodell användes för att lättare kunna uttolka seriernas fulla innebörder. Modellen har reviderats något men är ursprungligen utformad av Lars Peterson.</p><p> </p><p>Resultat</p><p>Förmedlingen av budskap sker ibland genom att de tydligt uttalas i episodernas slutskeden. Den kan också ske genom att det görs en klar tudelning mellan goda karaktärer som handlar gott och onda dito som handlar skurkaktigt. På så vis förmedlas vad som är ett handlingsmönster att eftersträva och vad som inte är det. Ett ytterligare sätt som förmedlingen sker på är genom att låta läsaren förstå huruvida olika sätt att handla får önskvärda eller icke önskvärda konsekvenser.</p><p> </p><p>De budskap som förmedlas är att det goda övervinner det onda, att alla ska få vara med, att det (i normalfall) är fel att fuska, att en handling måste alltid ses i ljuset av omständigheterna och de bakomliggande motiven, att tankeförmåga och teknik bringar idrottslig framgång, att personer av kvinnligt kön mycket väl kan vara dugliga idrottare (liksom män kan), att man skall ställa upp för varandra, vara hjälpsam och generös, att den som försöker utsätta någon annan för något elakt eller obehagligt ofta faller offer för gärningen själv, att man skall våga stå för vad man har gjort, att allt inte bör handla om att vinna, att man skall våga delta och inte ge upp, att det oväntade kan vinna samt att man inte skall döma någon på förhand.</p><p> </p><p>Slutsats</p><p>Budskapen följer en tydlig linje om att man skall handla gott. För att kunna göra det bör man vara öppensinnad, rättrogen, ödmjuk, fördomsfri, eftertänksam, solidarisk, hjälpsam, vänlig, generös, ärlig, trägen och framåt samt ha en känsla för alla individers lika värde. Ett gott handlande leder enligt <em>Bamse</em> till en mer trivsam tillvaro för samtliga. Idrottslig framgång bringas av tankeförmåga och teknik.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att studera och analysera de budskap som förmedlas i samband med idrott i serietidningen Bamse. Frågeställningarna i arbetet var på vilket sätt förmedlingen sker respektive vilka budskap det är som förmedlas.   Metod Datainsamlingen skedde genom textundersökning och bildanalys. Antalet årgångar av tidningen som studerades var sju (mellan år 2001 och 2007). Utöver detta studerades två nummer av Bamse-extra. Samtliga episoder i de angivna utgåvorna lästes igenom, men endast de delar analyserades där något idrottsinslag på ett eller annat sätt var bärande av budskap. En analysmodell användes för att lättare kunna uttolka seriernas fulla innebörder. Modellen har reviderats något men är ursprungligen utformad av Lars Peterson.   Resultat Förmedlingen av budskap sker ibland genom att de tydligt uttalas i episodernas slutskeden. Den kan också ske genom att det görs en klar tudelning mellan goda karaktärer som handlar gott och onda dito som handlar skurkaktigt. På så vis förmedlas vad som är ett handlingsmönster att eftersträva och vad som inte är det. Ett ytterligare sätt som förmedlingen sker på är genom att låta läsaren förstå huruvida olika sätt att handla får önskvärda eller icke önskvärda konsekvenser.   De budskap som förmedlas är att det goda övervinner det onda, att alla ska få vara med, att det (i normalfall) är fel att fuska, att en handling måste alltid ses i ljuset av omständigheterna och de bakomliggande motiven, att tankeförmåga och teknik bringar idrottslig framgång, att personer av kvinnligt kön mycket väl kan vara dugliga idrottare (liksom män kan), att man skall ställa upp för varandra, vara hjälpsam och generös, att den som försöker utsätta någon annan för något elakt eller obehagligt ofta faller offer för gärningen själv, att man skall våga stå för vad man har gjort, att allt inte bör handla om att vinna, att man skall våga delta och inte ge upp, att det oväntade kan vinna samt att man inte skall döma någon på förhand.   Slutsats Budskapen följer en tydlig linje om att man skall handla gott. För att kunna göra det bör man vara öppensinnad, rättrogen, ödmjuk, fördomsfri, eftertänksam, solidarisk, hjälpsam, vänlig, generös, ärlig, trägen och framåt samt ha en känsla för alla individers lika värde. Ett gott handlande leder enligt Bamse till en mer trivsam tillvaro för samtliga. Idrottslig framgång bringas av tankeförmåga och teknik.

Sedan Zack Snyders filmatisering av serietidningen Watchmen som länge har ansetts vara ofilmbar har filmen nu blivit hyllad för att vara väldigt visuellt trogen serietidningen. Därmed har det varit av intresse att undersöka denna visuella adaption och jämföra skillnader och likheter mellan filmen och serietidningen. Uppsatsen har fokuserad på bildformatet och dess påverkan på kompositionen i adaptionen för att det har visat sig vara en av de dominanta och primära skillnaderna mellan medierna. I samband med bildformat analyserar uppsatsen utvalda sekvens och bilder från film och serietidning utifrån kompositens element: linje, POV, kamerarörelse, Negativ yta, balans/symmetri, tredjedelsregeln och djup. Slutsatsen blev att fastän det finnas stora visuella likheter mellan film och serietidning så finns det fundamentala skillnader i de olika mediernas konventioner samt i de praktiska arbetsprocesserna som på många sätt tvingar filmen till kompromisser.

Syftet med min analys är att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hämtat från film noir. Jag ser även via intertextuella kopplingar vad Sin City har hämtat från serietidningen som filmen baseras på. Fokus i analysen ligger dock på fyra grepp som jag anser är de mest klassiska film noirgreppen; Ljussättning, Femme fatale, en mörk värld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys använder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in på den serievärld som filmen är länkad till. Filmen använder sig även flitigt av hypermarkerade objekt för att leda in åskådaren på mer estetiska tankebanor.

Genom att undersöka Djävulens utseende och roll, har jag försökt beskriva hur Djävulen porträtteras i de serietidningar jag valt ut. Djävulen avbildas på en rad olika sätt i serietidningsform i vårt till stor del sekulariserade samhälle. Vissa av dessa avbildningar har religiösa föregångare, vissa har föregångare i annan litteratur och vissa är helt nya. De tyder på att man inte använder Djävulen alltför lättvindigt i serietidningar och att man ofta är medveten om de kulturella konnotationer han för med sig. Han är en karaktär som ofta framställs som en negativ karaktär, vilket inte är lustigt med tanke på hans roll inom religion och litteratur. Tack vare de förutfattade tankar som finns om honom är han lätt att använda för att skapa effekter inom serierna, antingen genom att spela på den negativa inställningen eller genom att ställa läsarens förväntningar på ända. Han framställs främst i tre större roller: som tragisk, skrämmande eller komisk. Det är inte ovanligt att flera av dessa roller används till samma karaktär. I de serier jag analyserat har han alltid ställts som en kontrast till seriens protagonist, även om han inte alltid är serietidningens antagonist. Djävulens utseende speglar hans roll i serierna på så sätt att han, när han ska vara skrämmande eller antagonist, har ett mer monstruöst utseende än vad han har när han har en tragisk roll. När han ska vara komisk har han ett utseende som kan ses som löjeväckande, men är inte mänsklig för den saken skull. En gemensam faktor är att samtliga djävlar hade någon form av skräckskapande element till sin karaktär. Sammanfattningsvis kan man säga att Djävulen framställs på minst sagt olika sätt i de olika serierna, vilket tyder på att det kan vara svårt att säga något klart generellt om hur denna karaktär porträtteras i serietidningsmediet.

Projektet handlar om att utforska hur man läser och skapar en serietidning. Under mitt liv har jag använt mig av min fantasi för att lösa problem. Jag växte upp i en idyllisk och konservativ villaförort i norra Stockholm, där man förväntades vara som normen. Jag hade svårt att passa in och flydde istället in i min fantasi och det var då jag började läsa serietidningar.