Uppsatsen har som syfte att undersöka förändringen i användningen av begrepp kopplade till partiet Feministiskt initiativ mellan riksdagsvalet år 2010 och år 2014 hos de sittande riksdagspartierna. Utifrån detta syftar uppsatsen även till att undersöka huruvida det går att utläsa mönster i den eventuella förändringen med utgångspunkt i deras placering i det politiska spektrumet. Studiens primärkällor är valmanifest, valaffischer samt almedalstalen från de nuvarande sittande riksdagspartierna. Dessa källor har bearbetats utifrån en kvantitativ deskriptiv innehållsanalys (almedalstal samt valmanifest), deskriptiv kvalitativ innehållsanalys (valaffischerna) samt en kvalitativ innehållsanalys (valmanifesten). Resultaten från dessa analyser har studerats utifrån Bonnie Meguids teori kring etablerade partiers möjlighet att påverka framgången hos nischade partier, samt Anthony Down’s teori som syftar till att förklara varför partier väljer att vara flexibla gentemot åsikts-strömningar, även om åsikten tidigare inte varit en fokusfråga hos partiet. Slutsatserna visar att det finns en påverkan på alla nuvarande sittande riksdagspartier utom Moderaterna, och att det inte går att utläsa något mönster på partiernas anpassning till Feministiskt initiativ utifrån politisk färg. Majoriteten av de undersökta partierna har valt ett följsamt förhållningssätt till Feministiskt initiativ, vilket innebär att de valt att anamma de frågor som Feministiskt initiativ lyfter.

I denna uppsats genomför jag en samtalsanalys på två samtal med samma samtalsdeltagare, ett ur en podcast och ett ur en tvodd. Podcasten som analyseras heter Moa&Matilda och tvodden heter Tvodd med Moa och Matilda. De drivs båda av Moa de Bruin och Matilda Magnisson. Materialet är valt utifrån att båda samtalen förs av samma personer, behandlar ungefär samma ämne under samma tidsperiod. Syftet med uppsatsen är att se om, och i så fall hur, samtalen skiljer sig från varandra. Det som analyseras är initiativtagande, samtidigt tal, uppbackningar och talutrymme. Jag vill också se om någon av deltagarna fungerar som samtalsledare och om man ser i samtalet att de är medvetna om lyssnaren/tittaren hemma. Jag har valt att transkribera 20 minuter av varje samtal. Jag kommer fram till att talutrymmet är närmast identiskt i båda samtalen. Det förekommer fler uppbackningar och mer samtidigt tal i tvodden jämfört med podden. I podcasten har samtalsdeltagarna delat upp uppgifterna en programledare vanligtvis har. Moa för samtalet framåt och kontrollerar innehållet medan Matilda är en flitig uppbackare. I tvodden är Moa något mer aktiv, tar fler initiativ och är en flitigare uppbackare och detta gör att hon skulle kunna fungera som samtalets ledare. Att samtalsdeltagarna tar hänsyn till lyssnarna/tittarna syns ibland i samtalet i form av metakommentarer, att de nämner varandra med namn och vissa formuleringsval.

<p>Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för</p><p>kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar</p><p>ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.</p><p>Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en</p><p>specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en</p><p>centraliseringsprocess.</p><p>Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka</p><p>dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?</p><p>Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.</p><p>Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att</p><p>man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket</p><p>förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer</p><p>eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens</p><p>autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess.</p><p>Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta</p><p>har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att</p><p>påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska</p><p>i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att</p><p>tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.</p>

The main purpose of this essay is to examine the motivation of political parties on their reason of formation. To execute, three perspectives on the formation of parties will be applied on the sequence of events for two specific party-formations. Those perspectives are the structural-, organisationtheoretical-, and actorcentralized perspective. The focus in this essay will be to determine the power of explanation for every perspective. “Kristdemokraterna” and “Feministiskt initiativ” are the parties chosen to be examined in this essay. The result revealed that the power of explanation also was according to the order the perspectives were presented above. The structural perspective had the highest power of explanation while the actorcentralized had the lowest. Interestingly the result did not concur with previous studies on the formation of political parties. Though, earlier studies had targeted different material. The weakness of the actorcentralized perspective might have its explanation in the assumption that parties does not want to make individuals greater than the organization. To much focus on the individual could undermine the actual purpose of the party. Another interesting discovery was the possibility to combine the different perspectives, as they did not rule out each other as explanations.

<p>Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.</p><p>Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet. Jag växte upp i en arbetarfamilj och har själv arbetat med monteringsarbeten inom industrin. Det enda som kan sägas ha anknytning till ett medelklassliv för min del är mina universitetsstudier. De utgör dock en begränsad del av mitt liv och har inte påverkat min uppfattning om var jag känner mig hemma. Under arbetet med den här uppsatsen har det blivit tydligt för mig att klass spelar roll i kampen för kvinnofrigörelse, dels genom den litteratur jag har läst, men även p.g.a. att jag mer än en gång har frågat mig själv om jag får lov att kalla mig feminist då jag upptäckt att när klassintressen och feministiska intressen kolliderar väljer jag inte alltid att sätta feminismen i första rummet. Den här uppsatsen ger en inblick i hur kön och klass samspelar i kvinnorörelsens feministiska arbete.</p><p>I uppsatsens inledningskapitel tar jag upp syfte och frågeställningar, presenterar mitt material och mina informanter och ger en bild av den tidigare forskningen på området. Inledningskapitlet innehåller också en metoddiskussion samt en beskrivning av begreppet intersektionalitet. Därefter följer ett bakgrundskapitel där 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ presenteras. Det tredje kapitlet utgörs av informanternas utsagor samt en analys av dessa. Uppsatsen avslutas med ett kapitel där jag sammanfattar mina slutsatser och för en avslutande diskussion.</p>

Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center. Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en centraliseringsprocess. Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)? Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera. Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess. Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 &amp; jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ. Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet. Jag växte upp i en arbetarfamilj och har själv arbetat med monteringsarbeten inom industrin. Det enda som kan sägas ha anknytning till ett medelklassliv för min del är mina universitetsstudier. De utgör dock en begränsad del av mitt liv och har inte påverkat min uppfattning om var jag känner mig hemma. Under arbetet med den här uppsatsen har det blivit tydligt för mig att klass spelar roll i kampen för kvinnofrigörelse, dels genom den litteratur jag har läst, men även p.g.a. att jag mer än en gång har frågat mig själv om jag får lov att kalla mig feminist då jag upptäckt att när klassintressen och feministiska intressen kolliderar väljer jag inte alltid att sätta feminismen i första rummet. Den här uppsatsen ger en inblick i hur kön och klass samspelar i kvinnorörelsens feministiska arbete. I uppsatsens inledningskapitel tar jag upp syfte och frågeställningar, presenterar mitt material och mina informanter och ger en bild av den tidigare forskningen på området. Inledningskapitlet innehåller också en metoddiskussion samt en beskrivning av begreppet intersektionalitet. Därefter följer ett bakgrundskapitel där 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ presenteras. Det tredje kapitlet utgörs av informanternas utsagor samt en analys av dessa. Uppsatsen avslutas med ett kapitel där jag sammanfattar mina slutsatser och för en avslutande diskussion.

No description available.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen. De emotioner som uttrycktes var till största delen positiva och uttrycktes genom kroppsspråk och ansiktsuttryck. De emotionsuttryck som förekom var nästan uteslutande kroppsbaserade, då verbala metoder att uttrycka emotioner (till exempel att uttryckligen benämna en emotion) inte användes i någon större utsträckning. Organisationen av initiativ och repsons till emotionell kommunikation handlade framförallt om ett socialt samspel snarare än att uttrycka inre känslotillstånd. IR-analysen av emotiva uttryck visade framförallt att positiva emotioner användes som motivationsinitiativ från läraren och att mycket repsons av emotionell karaktär skedde riktad till assistenterna.

At the beginning of WWII, British shipping was attacked by German submarines repeatedly. The Germans often tried to use the element of surprise in their attacks. Some attacks succeeded and others failed. But what does it take to conduct a surprise attack?   The purpose of this thesis is, based on theories dealing with the element of surprise, to examine the validity of the theories in two surprise attacks at the tactical level carried out by the German submarine U 47 in September and October 1939. The theory is explained through five independent variables; unpredictability, change of pace, analysis of the opponent, deception and initiative. The thesis uses case study methodology with a structured, focused comparison approach.   The results indicate that only three of the five variables appeared in both of the cases. The conclusion is that in order to conduct a surprise attack at the tactical level, the attack needs to be permeated with unpredictability, deception and initiative.