Background The Swedish investors' interest in sustainability has increased in recent years. Previous research has mapped out and identified the sustainable investor, but there are existing gaps in knowledge about who the individual is who chooses to make socially sustainable investments in Sweden.  Purpose  In order to contribute to social sustainability gaining more space in the societal debate, this study aims to, through a quantitative study, map the socially sustainable investor based on the demographic factors gender, education and income in the Swedish stock and fund market.  Methodology  The study has applied a quantitative method, consisting of a deductive approach and a cross-sectional design. The empirical material has been obtained via a digital survey with a probability sample. The empiric consisted of a total of 154 useful answers which were then used and analyzed based on correlation matrix, bivariate and multivariate regression analyzes.  Results  The quantitative analysis showed that gender has a significant relationship, that education has only a partially significant relationship, while income does not show a significant relationship with socially sustainable investments.  Conclusion  The results of the study have shown a positive significant relationship to the fact that it is the woman who invests socially sustainable. In addition, higher education tends to result in social sustainability being taken into account when investing. Moreover, income can not be used in the mapping of who invests socially sustainable. / Bakgrund Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbarhet ökat. Tidigare studier har kartlagt och identifierat vem den hållbara investeraren är, men det har identifierats en kunskapslucka av vidare forskning på den svenska marknaden inom social hållbarhet och vem som väljer att investera socialt hållbart. Syfte För att bidra till att social hållbarhet får mer utrymme i den samhälleliga debatten syftar denna studie till att, genom en kvantitativ studie, kartlägga den socialt hållbara investeraren utifrån de demografiska faktorerna kön, utbildning och inkomst på den svenska aktie- och fondmarknaden. Metod Studien har tillämpat en kvantitativ metod, bestående av en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign. Empiriska materialet har inhämtats via en digital enkätundersökning med ett sannolikhetsurval. Empirin utgjordes av totalt 154 användbara svar som sedan använts och analyserats utifrån korrelationsmatris, bivariata samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Den kvantitativa analysen påvisade att kön har ett signifikant samband, att utbildning endast har ett delvist signifikant samband, medan inkomst inte påvisar något signifikant samband med socialt hållbara investeringar. Slutsats Studiens resultat har påvisat en positiv signifikant relation till att det är kvinnan som investerar socialt hållbart. Utöver det, tenderar en högre utbildning resultera i att social hållbarhet beaktas vid investeringar. Därtill kan inkomst inte användas vid kartläggandet om vem som investerar socialt hållbart.

Bakgrund: Hållbarhet har blivit alltmer central i dagens samhälle och investeringar i hållbara alternativ har ökat. Diskussionen kring målen för dessa investeringar inkluderar bland annat etiska aspekter, där investerare strävar efter att påverka företag att agera mer hållbart. Den pågående omställningen påverkar inte bara investerare utan skapar även en ny efterfrågan företagen måste anpassa sig till. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera Generation X och Generation Z hållbara investeringsbeslut på den svenska fond- och aktiemarknaden samt undersöka vilka motiv och egenskaper som grundar hållbara investeringar. Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom en digital enkätundersökning, vilket resulterade i 168 svar som utgjorde grunden för den fortsatta analysen genom regressionsanalyser. Resultat: Studiens resultat visade att det inte fanns ett signifikant samband mellan hållbart investerande och generationer. De variabler som visade på ett signifikant samband var i stället Personliga värderingar, Risk & Avkastning, Omgivning samt Kunskap. Slutsats: Ambitionen med studien var att öka förståelsen för hur generationstillhörighet kan påverka hållbart investerande. Således har studien bidragit till en förståelse för vem den hållbara generationen är samt vilka motiv och faktorer som kan påverka hållbart investerande. / Background: Sustainability plays a central role in today’s society, with increased investments in sustainable alternatives. The discussion around the goals of these investments includes both ethical and change-related aspects, where investors strive to influence companies to act more sustainably. The ongoing transition not only affects investors but also creates a new demand that companies must adapt to. Purpose: The purpose of the study is to investigate and analyze Generation X and Generation Z's sustainable investment decisions on the Swedish fund and stock market, as well as to examine the motives and characteristics underlying sustainable investments. Methodology: The study has used a quantitative method with a deductive approach. The empirical data was collected through a digital survey, resulting in 168 responses that formed the basis for further analysis through regression analyses. Results: The study's findings revealed that there was no significant relationship between sustainable investing and generations. Instead, the variables that showed a significant relationship were Personal values, Risk & Return, Environment, and Knowledge. Conclusion: The aim of the study was to enhance understanding of how generational belonging can influence sustainable investing. Thus, the study has contributed to an understanding of who the sustainable generation is, as well as the motives and factors that can affect sustainable investing.