Sverige arbetar aktivt för att öka graden av återvinning och ekologisk konsumtion hos sin befolkning. Denna studie syftar därför till att kvantitativt kartlägga vilka individer som avviker från den miljömedvetna handlingsnormen i Sverige, med utgångspunkt i socioekonomisk status (SES). SES definieras i studien som individens månadsinkomst samt utbildningsnivå. Miljömedvetna handlingar definieras som regelbundenhet i återvinning samt inköp av KRAV-märkta livsmedel. Syftet mynnar ut i frågeställningarna Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av återvinning i hushållet? samt Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av inköp av KRAV-märkta livsmedel?   Studiens teoretiska ramverk är Bourdieus kapitalteori, där beteendemönster förklaras vara en följd av klasstillhörighet, samt Rational Choice Teorin (RCT), som kan förklara de olika handlingsvalen på individnivå. Den tidigare forskningen visar blandade resultat kring sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Det kan därför argumenteras för ett behov av mer forskning kring sambandet, vilket denna studie bidrar till med svensk data.   Studiens data erhålls från den nationella SOM-undersökningen 2018. För att besvara forskningsfrågorna används först deskriptiv data. Därefter genomförs multivariata regressionsanalyser (LPM) av sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Resultaten visar att SES via inkomst har ett samband med både återvinning och inköp av KRAV-märkta livsmedel, då inkomst uppvisar signifikans i de multivariata analyserna. I diskussionsavsnittet argumenteras detta kunna bero på variationer och likheter i olika klassers habitus, vilket i sin tur formar individens preferenser och rationalitetsuppfattning om de miljömedvetna handlingsalternativen.

Vad är lycka och hur uppnås den ultimata lyckonivån? Möjligen är definitionen av begreppet lycka ett av de mest omtvistade. I denna uppsats kommer lycka att preciseras till subjektivt välbefinnande. Subjektivt välbefinnande är ett självupplevt tillstånd om hur tillfreds en individ är med sin tillvaro. Inledningsvis kommer begreppets relevans och mätbarhet att diskuteras, samt hur det förankras i ekonomisk teori, men även de psykologiska aspekterna av hur förändringsbart subjektivt välbefinnande är. Genom historien har länders välstånd mätts i ekonomiska mått där det självupplevda välbefinnandet har hamnat i bakgrunden. Att subjektivt välbefinnande inte är synonymt med ekonomisk framgång har väckt ett intresse bland ekonomer att ta fram kompletterande välfärdsmått för att utveckla välfärden på ett mer hållbart sätt. Baserad på tidigare forskning tar denna uppsats upp faktorer som kan ha en effekt på välbefinnandet. Syftet är således att statistiskt undersöka faktorerna inkomst, kön, ålder, hälsa, utbildning, sysselsättning, familjeförhållande, samt individens personlighet, värderingar och levnadsvillkor påverkan på det subjektiva välbefinnandet för den svenska befolkningen. Detta kommer göras med hjälp av data från SOM-institutet år 2018 och analyseras genom spridningsdiagram, OLS-regressioner och logistiska regressioner. Resultatet från regressionsanalyserna visar exempelvis att högre inkomst, att vara kvinna, att ofta umgås med vänner och inneha en bra självupplevd hälsa har en positiv effekt på det subjektiva välbefinnandet. Att vara arbetslös eller att rösta på något av partierna som ligger i ytterkanterna på den politiska vänster-högerskalan är däremot negativt för det självupplevda välbefinnandet. För att besvara uppsatsens syfte förs en diskussion om resultatets relevans. Är det arbetslösheten som har en negativ effekt på det subjektiva välbefinnandet, eller är det så att individer som upplever ett lägre välbefinnande i större utsträckning har svårare att få ett arbete, samt att behålla ett. Detta skulle innebära att det inte är arbetslösheten i sig som minskar nivån av välbefinnandet, samt är det umgänge med vänner som ökar välbefinnandet eller är realiteten att personer som har ett högre välbefinnande i regel har ett större socialt umgänge. Detta och flera andra diskussioner om kausalitet avslutar denna kvantitativa studie om jakten på lyckan. / What is the true meaning of happiness and how can you achieve the ultimate level of happiness? The definition of happiness is dispersed. In this study happiness will be defined as subjective well-being. Subjective well-being refers to how people experience their quality of life. The relevance of subjective well-being and the method used to measure it will be discussed, as well as the psychological perspective about how changeable happiness is. In recent centuries countries' welfare have been measured in economic terms and measures of well-being has fallen into the shadows. Since subjective well-being is not synonymous with economic success the interest of developing more sustainable measure for comparing countries welfare has increased among economist. The main purpose of this study is to investigate which factors have an impact on the subjective well-being. Based on earlier research this study investigates if and how income, gender, age, health, education, occupation, family conditions and the individual's personality, values and living conditions effect the well-being for the Swedish population from the year 2018. This will be done using data from the SOM-institute and analyzed by computing scatterplots, OLS-regression and logit regression. The results from the regression analysis indicates that higher income, being a woman, often socialize with friends and experience a high level of health has a positive impact on subjective well-being. Being unemployment and vote for parties that lies on the outside corners instead has a negative impact of well-being. To be able to answer the purpose of the study a discussion about the relevance of the result will take place. Is it unemployment that has a negative impact or is the reality that unhappy people are more likely to end up outside the labor market? And is it positive to often hang out with friends or is the veracity that happier people in fact have a greater social interaction. This and several other discussions about causality will summarize this quantitative study about the pursuit of happiness.

Background Due to reduced GDP in Sweden, future retirees will receive a smaller amount of the public pension compared to the retirees of today (Ferm, 2018; Swedbank, 2017). Hence, the private savings for future retirees may be of greater importance in order to receive a higher pension as a retiree. Latest statistics from 2015 shows that only 17,3 percent of Sweden's wage earners had private savings for retirement (SCB, 2017).  Purpose The aim of this study is to analyse what variables affect an individual to have private savings for retirement by testing hypotheses and comparing the chosen variables.  Methodology This quantitative study has a deductive approach with a comparative design. The theories used throughout the study which have developed the hypotheses of this study are The Life Cycle Hypothesis of Saving, Self-control, Mental Accounting, Ambiguity effect, The Individual Decision-making Process and A Hierarchy of Savings Motives. The variables used throughout the study are age, the level of education, income, self-control, the knowledge of the Swedish pension system and gender. The empirical data has been collected through primary data using surveys with a convenience sample, with 200 responses. Finally, the data from the surveys has been analysed with regression analysis.  Result All the independent variables of this report have a significant impact on private savings for retirement when analysed separately. However, the multivariate analysis shows that only self-control and knowledge of the Swedish pension system have a significant impact on private savings for retirement with 5 percent.  Conclusion The lack of knowledge why people choose to have private savings for retirement has been the purpose of this study. Therefore, this study aims to contribute with information and knowledge about what factors affect the private savings for retirement in order to enlighten people about the importance of having private savings for retirement.  Key words Private savings for retirement, age, level of education, income, self-control, knowledge of the Swedish pension system, gender

Följande är en kvantitativ studie som undersöker stödet för den svenska välfärdsstaten utifrån faktorer som rör klass och genus. Detta utifrån den svenska datan från 2016 års ISSP-undersökning, som undersökt synen på det offentligas roll. Huvudfynden i denna studie är att kvinnor samt de med lägre klasstatus uppvisar ett högre stöd än män respektive de med hög klasstatus. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen på området. Studien avslutas med en diskussion om hur resultaten som framkommit i denna studie kan förstås i förhållande till teori och tidigare forskning. I diskussionen lyfts också förslag på framtida forskning på området fram.

Title: The individuals private savings – A quantitative survey of the individualssavings in relationship to age Authors: Fiola Fejzullahi & Elin Westerlund Study topic: Business Economics, Administration Bachelor Theses, 15 hp Advisor: Bodil Sandén Differences in age can, based on economic theories, explain differences insaving and consumption behaviours for individuals. The study deals withprevious research and factors which explain how and why the individual saves.Based on previous research, the following theories referred to are: the life cyclehypothesis, the permanent income hypothesis and Ricardian equivalence. Thestudy examines whether saving differs between age groups in relation to selectedfactors and theories. The method used is a quantitative survey which dividedinto 417 respondent participations. In this study, we could not see any significant associations for individuals savingand consumption behaviour in different age groups. However, the study hasshown several interesting relationships and non-relationships for selectedfactors in relation to given age groups and savings. For example, the factorincome, according to a cycle hypothesis, is higher for those individuals who arein the middle of their life cycle. Despite this, it was not possible to find anysignificant relationship for factor income in relation to the factor saving. Thiscontradicts the assumptions made in the life cycle and permanent incomehypothesis, which mean that an individuals savings depends on the size of theindividual's income. Additional factors that have contributed to an interesting result for studiesinclude individual financial knowledge, savings management, interest rates andinflation. For the factors financial knowledge, interest rates and inflation, wewere able to find significant correlations in relation to age group. Regarding themanagement of savings, we could not find any significant connection in relationto age group.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka hinder och möjligheter som fanns för personer över 65 år med låg inkomst att följa de rekommenderade riktlinjerna för fysisk aktivitet. Metod: Studien tillämpade en deskriptiv ansats för att sammanfatta tidigare forskning, där den utvärderade och kategoriserade varierande studier som hade undersökt dessa faktorer. Resultat: Genom innehållsanalys av 15 artiklar framkom framstående hinder såsom fysiska svårigheter, psykologiska utmaningar, socioekonomiska förhållanden och miljöbarriärer. Däremot framkom möjligheter såsom stöttande sociala relationer, lättillgänglig omkringliggande miljö och individanpassade interventionsprogram. Resultaten pekade på att äldre med låg inkomst ställdes inför signifikanta hinder som försvårade deras deltagande i fysisk aktivitet, samtidigt som det också kunde vidtas åtgärder för att främja en mer hälsosam livsstil. Dessa kunskaper kan vara betydelsefulla för att planera framgångsrika åtgärder som främjar tillgängligheten och engagemanget i fysisk aktivitet hos denna målgrupp, en punkt som är grundläggande för att främja deras generella hälsa och välmående. Slutsats: Studien lyfte fram betydelsen av att se till det större sammanhanget och inkludera varierande faktorer som kunde ha effekt på äldre personers förmåga att delta i fysisk aktivitet. Genom att upptäcka såväl inre som yttre hinder och möjligheter bland denna särskilda grupp, framhävdes betydelsen av olika åtgärder som inkluderade stöttning från samhället, utvecklingen av interventionsprogram och förändrade miljömässiga förhållanden i en positiv riktning. För den kommande forskningen är det viktigt att skapa och tillämpa dessa varierande åtgärder, i syfte att försäkra att alla äldre, oberoende av deras socioekonomiska förutsättningar, kan dra nytta av de nödvändiga resurser och den hjälp de behöver, för att möjliggöra regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor. Genom samarbete inom hälso- och sjukvården, samhällen och bland beslutsfattare kan effektiva åtgärder skapas för att möta behoven hos personer över 65 år med låg socioekonomisk status, och därigenom skapa en mer tillgänglig och engagerande miljö för fysisk aktivitet.

The aim of this study was to examine if transformational leadership, transactional leadership, gender, educational level, income and age predict work motivation, referring to Herzberg’s motivation-hygiene theory. According to past research the factors above increase work motivation. The study was brought about with a survey based on the Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzberg’s motivation-hygiene theory and demographic items. The result showed that transformational leadership and age predicted the motivation factors. Transformational leadership also predicted the hygiene factors, nevertheless with minor correlation. Age, gender, income and educational level had no influence on the motivation- and hygiene factors. An interpretation of the result might be that transformational leadership contains factors that easily motivate employees while age has a greater importance when it comes to satisfaction and motivation than it has to dissatisfaction. / Syftet med den här studien var att undersöka om faktorerna transformational ledarskap, transactional ledarskap, kön, utbildningsnivå, inkomst och ålder predicerar arbetsmotivation, utifrån Herzbergs motivations- och hygienfaktorer. Enligt tidigare forskning leder ovan nämnda faktorer till högre arbetsmotivation. Studien genomfördes med en enkät baserad på ledarskapsformuläret Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzbergs motivations- och hygienfaktorer samt demografiska frågor. Resultatet visade att transformational ledarskap och ålder predicerade motivationsfaktorerna. Även hygienfaktorerna predicerades av transformational ledarskap men dock svagare. Ålder, kön, inkomst och utbildning hade ingen inverkan på vare sig motivations- eller hygienfaktorerna. En tolkning till resultatet kan vara att transformational ledarskap innehåller faktorer som ger goda förutsättningar att motivera medarbetarna medan ålder har en större betydelse för trivsel och motivation än vad den har för vantrivsel.

<p>The aim of this study was to examine if transformational leadership, transactional leadership, gender, educational level, income and age predict work motivation, referring to Herzberg’s motivation-hygiene theory. According to past research the factors above increase work motivation. The study was brought about with a survey based on the Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzberg’s motivation-hygiene theory and demographic items. The result showed that transformational leadership and age predicted the motivation factors. Transformational leadership also predicted the hygiene factors, nevertheless with minor correlation. Age, gender, income and educational level had no influence on the motivation- and hygiene factors. An interpretation of the result might be that transformational leadership contains factors that easily motivate employees while age has a greater importance when it comes to satisfaction and motivation than it has to dissatisfaction.</p> / <p>Syftet med den här studien var att undersöka om faktorerna transformational ledarskap, transactional ledarskap, kön, utbildningsnivå, inkomst och ålder predicerar arbetsmotivation, utifrån Herzbergs motivations- och hygienfaktorer. Enligt tidigare forskning leder ovan nämnda faktorer till högre arbetsmotivation. Studien genomfördes med en enkät baserad på ledarskapsformuläret Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzbergs motivations- och hygienfaktorer samt demografiska frågor. Resultatet visade att transformational ledarskap och ålder predicerade motivationsfaktorerna. Även hygienfaktorerna predicerades av transformational ledarskap men dock svagare. Ålder, kön, inkomst och utbildning hade ingen inverkan på vare sig motivations- eller hygienfaktorerna. En tolkning till resultatet kan vara att transformational ledarskap innehåller faktorer som ger goda förutsättningar att motivera medarbetarna medan ålder har en större betydelse för trivsel och motivation än vad den har för vantrivsel.</p>

Under det senaste decenniet har idén om en allmän garanterad inkomst diskuterats av politiker, akademiker och institutioner som ett alternativ för att hantera arbetslöshet och sjukdom. Debatten har på senare tid aktualiserats av den växande andel deltidsanställningar, arbeten med otrygga villkor och utsikterna på den högteknologiska arbetsmarknaden. Att införa en garanterad inkomst har omfattade implikationer ur ett samhällsperspektiv och beslutets förväntade konsekvenser är på förhand osäkra. Uppsatsens syfte är att utifrån ett antal aspekter föreslå hur beslutsfattare kan strukturera beslutsproblemet vid införandet av en garanterad inkomst i Sverige. Grunden för aspekterna är studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke förvärvade inkomster. Uppsatsen sammanställer forskning kring olika typer av garanterad inkomst och identifierar ett antal aspekter, utifrån tidigare studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke-villkoradeutbetalningar. Uppsatsen presenterar tre garantinivåer och ett nollalternativ, samt visualiserar beslutsproblemets grundläggande struktur.

In recent months, there have been debates and discussions in Sweden regarding rents for rented apartments. Landlords want sharp rent increases due to high inflation and increased operating costs, while tenants and the tenant association are strongly against such a proposal. They mean that households with limited income can be hardly impacted by a sharp increase in their accommodation expenses. This thesis will analyze what external factors affect the rental compensation for rented apartments in Sweden for the time period 2018-2021. The result is based on a panel data analysis with collected data from 279 of Sweden’s 290 municipalities and is reported through a regression model. The outcome shows that disposable income, population and the number of completed rental apartments per 10 000 citizens, have a positive impact on the rent for rental housing. The result, however, does not show what effect the floating mortgage interest rate has, but is shown to have a positive impact as well based on previous studies on the subject. All the variables included in the model thus have an explanatory effect on the rent, but additional variables - for example, the location, condition and standard - can be included to get an even better result. / Under de senaste månaderna har det varit debatter och diskussioner i Sverige angående hyran för hyresrätter. Hyresvärdar vill ha kraftiga hyreshöjningar på grund av den höga inflationen och ökade driftskostnader, medan hyresgästerna och hyresgästföreningen är starkt emot ett sådant förslag. De menar att hushåll med begränsad inkomst kan bli hårt drabbade av en markant höjning i deras boendeutgifter. Denna uppsats kommer att analysera vilka externa faktorer som påverkar hyressättningen i Sverige under perioden 2018-2021. Resultatet utgår från en paneldataanalys med insamlad data från 279 av Sveriges 290 kommuner, och redovisas genom en regressionsmodell. Utfallet visar att disponibel inkomst, befolkningsmängd samt antalet färdigställda hyreslägenheter per 10 000 invånare har en positiv inverkan på hyran för hyresbostäder. Resultatet visar däremot inte vilken effekt den rörliga bolåneräntan har, men påvisas ha en positiv inverkan utifrån tidigare studier i ämnet. Samtliga variabler inkluderade i modellen har således en förklarande effekt på hyressättningen men ytterligare variabler - exempelvis läget, skick och standard - kan inkluderas för att få ett ännu bättre resultat.