Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Denna kvantitativa studie undersöker hur ett nyrenoverat bostadsområde som byggts under rekordåren har påverkats med utgångspunkt att identifiera om gentrifiering föreligger. Utgående från statistik om folkbokförda individer i intervall om fem år genomförs deskriptiv analys samt logistisk regressionsanalys. På så sätt ses det närmare på förändringar hos demografiska faktorer som har tydlig koppling till gentrifiering, som disponibel inkomst och utbildningsnivå. Det ses även till andra faktorer för att belysa de segregeringstendenser som gentrifiering ofta innebär – faktorerna arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, utländsk bakgrund och medborgarskap. Studien visar tydligt på att gentrifiering föreligger, om än att tecken på segregering i vidare bemärkelse inte kan påvisas på ett sammanhängande sätt. Studien utgör således ett material som hjälper till att beskriva hur det kan utveckla sig generellt då rekordårens bostäder renoveras. Miljonprogrammens fastighetsbestånd står näst på tur. Är målsättningen att undvika gentrifiering i samband med dessa renoveringar föreslår resultatet från denna studie att se över hur renoveringar kan genomföras för att undvika förflyttning av låginkomsttagare.

No description available.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan konjunkturcykler och bostadsmarknadens dynamik genom att analysera de underliggande mekanismer som driver dessa förändringar. Studien fokuserar på hur faktorer som BNP, ränta, inkomstnivåer och arbetslöshet påverkar bostadsmarknadens priser, utbud, efterfrågan och finansieringsmöjligheter under hög- och lågkonjunkturer. Genom att analysera dessa faktorer i relation till den rådande ekonomiska miljön, avser studien att ge insikter i hur olika ekonomiska förhållanden påverkar bostadsmarknaden. Den teoretiska ramen inkluderar grundläggande teorier om konjunkturcykler och bostadsmarknadens byggstenar, inklusive utbud och efterfrågan, pris samt finansieringsmöjligheter. Med dessa teorier som grund har studien genomförts genom en kvalitativ dataanalys med semistrukturerade intervjuer. Studien bidrar till den befintliga forskningen genom att ge en djupare förståelse för hur konjunkturscyklerna påverkar dynamiken på bostadsmarknaden. Slutligen presenterar uppsatsen förslag för framtida forskning för att bygga vidare på de upptäckta sambanden.

This study investigates the distribution of household labour in Swedish couples and therelationships between the division of household labour and gender roles. Despite Sweden'sreputation for gender equality, disparities in household labour persist. Using data from theInternational Social Survey Program (ISSP) 2012, the study employs multiple regressionanalysis to examine these relationships. The research is grounded in theories of gender andcapital, as well as existing literature on gender roles, to provide a comprehensive frameworkfor analysis. Key findings include a strong positive connection between gender and the timespent on household tasks, with women spending more time on household chores than men.Higher income is associated with less time spent on household tasks, while higher educationlevels and older age correlate with more time dedicated to these tasks. Notably, attitudestowards traditional gender roles did not significantly impact household labour hours. Theseinsights contribute to the understanding of how demographic and socio-economic factorsinfluence the division of labour in the household, despite the progressive gender equalitypolicies in Sweden.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Karol. inst., 2005.

Idag finns det endast begränsad forskning om sambanden mellan inkomstutfall och specifika personlighetsdrag, därför ville vi undersöka detta vidare. Syftet med studien var sålunda att undersöka sambanden mellan inkomstutfall och specifika personlighetsdrag inom Big Five. Uttrycket ”fasett” användes i studien och avsåg specifika personlighetsdrag som tillsammans bildade bredare benämningar på olika personlighetsdrag. Personlighetsdragen delades in i fem bredare benämningar (faktorer) och 30 specifika personlighetsdrag, varav 11 lyftes fram i denna studie. Sambanden studerades på fasettnivå, samtidigt som det kontrollerades för ålder, kön och antal år i nuvarande yrket. Studien bestod av en enkät med två delar, dels med 16 självskattade frågor kring inkomst dels med 120 självskattade påståenden kring personlighet, IPIP NEO - 120. Data bearbetades med en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. I studien testades fyra hypoteser, där tre av fyra kunde få stöd av resultatet (N=131, ålder 18–61 år, 68% kvinnor och 32% män). Anxiety (ångest), assertiveness (bestämdhet) och achievement-striving (prestationsinriktad) var de tre fasetter som fann stöd i resultatet. Modesty (blygsamhet) fann inte stöd. Av alla fasetter så visade adventurousness (äventyrlig) (β = .24, p = .02) och achievement-striving (prestationsinriktad) (β = .25, p = .01) störst prediktiv (förutsägande) förmåga tillsammans med kontrollvariabeln ålder (β = .52, p < .001). Resultaten från studien kan vara till hjälp genom att ge en bild av personlighetens generella prediktiva förmåga för inkomst samt vikten av samspelet mellan yrkeskvalifikationer och personlighet. Kunskap om hur personlighet samvarierar med inkomst kan bidra till utveckling inom områden som rekrytering, personalvägledning och lönesättning / Today there is limited research on the relationship between specific personality traits and income. The purpose of the study was to investigate the relationship between income and specific personality traits within the Big Five. The term "facet" was used in the study referring to the 30 specific personality traits, 11 of which are highlighted in this study, which together form five broader factors. The correlations were studied at facet level, whilst controlling for age, sex and number of years in the current profession. The study consisted of a two-part questionnaire, partly with 16 selfassessed questions about income, partly with 120 self-assessed claims about personality (IPIP NEO-120). Data was processed using a correlation analysis and a multiple regression analysis. 4 hypotheses were tested, where 3 out of 4 could be supported by the result (N = 131, age 18-61 years, 68% women and 32% men). Anxiety, assertiveness and achievement-striving were the 3 facets that found support in the result, while Modesty did not find support. Of all facets, adventurousness (β = .24, p = .02) and achievement-striving (β = .25, p = .01) showed the greatest predictive ability along with the control variable age (β = .52 , p <.001). The results from the study can be helpful by showing the predictive ability of personality on income as well as the relation between professional qualifications and personality. Knowledge about how personality correlates with income can contribute to development in areas such as recruitment, personnel development and salary settlements.

<p>Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. </p><p>Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. </p><p>Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.</p>

<p>Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet.</p><p>Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.</p><p> </p>