No description available.

Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet. Syftet med vår studie är att undersöka lekens utrymme och betydelse i förskoleklassen. Vi har gjort en kvalitativ studie i form av intervjuer av förskollärare verksamma i förskoleklass. Vi har intervjuat sju förskollärare varav en numera är utbildad grundskollärare. På många håll visar det sig enligt forskning och enligt våra förskollärare att man fått mer skollik verksamhet än det var tänkt. Våra intervjuade förskollärare anser dock att verksamheten inte blivit för skollik på deras arbetsplatser pga. att de arbetar för att behålla förskolans arbetssätt i förskoleklassen. De arbetar för att leken ska vara det centrala av barnens skoldag.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka högstadieelevers uppfattning om sina egna studieresultat, samt vilka faktorer som påverkar de egna studieresultaten. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till elever i tre olika svenska städer. Enkätsvaren sammanställdes sedan för en kvantitativ analys med huvudfokus på elevernas egen uppfattning av sina studieresultat. Dessutom gjordes en fallstudie där fem elevers enkätsvar studerades närmre, och där deras uppfattning av sina egna studieresultat kopplades ihop med deras psykosociala situation i en kvalitativ analys.          Bakgrunden till denna studie var att tidigare forskning har visat att elevernas uppfattning om sina egna studieresultat har en inverkan på resultaten i skolan och att dessa resultat i olika utsträckning påverkas av elevernas psykosociala hälsa och socioekonomiska bakgrund. Välmående och självskattning är två faktorer för studieresultat som lyfts fram i tidigare forskning och som även undersökts i denna uppsats.          Resultaten av enkätundersökningen var att de tillfrågade eleverna hade en god uppfattning om sina egna studieresultat och i viss utsträckning även sin potential att nå högre resultat. Det blev också tydligt att den klassiska genomgången, när läraren pratar och eleverna får lyssna och anteckna, fortfarande är populär bland högstadieelever och det är då de lär sig som mest. I fallstudien framgick också att elevens egen uppfattning om kraven som ställs på honom/henne i skolan lika mycket återspeglar kraven som eleven ställer på sig själv. Dessutom framgick att elevernas behov i klassrummet eventuellt kan kopplas till hans/hennes socioekonomiska bakgrund och att trygghet och förtroende kan spela stor roll i skolprestationerna.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv beskriva och analysera elevernas lärande i matematik, syftet med ämnet, vilka strategier de använder samt hur de uppfattar sin delaktighet i undervisningen.Utifrån ett elevperspektiv använde jag mig av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet som studien bygger på består av enkäter med öppna frågor och semistrukturerad intervjuer. 41 elever i år 5 och 6 deltog. Med utgångspunkt i insamlad empiri gjordes en tematisk analys. Av resultatet framgår att eleverna tar ett stort ansvar för sitt lärande och beskriver vikten av matematiken i vardags respektive vuxenlivet. För många elever är matematikinlärning ett självständigt arbete med ständig träning av procedurer i ett kontextreducerat arbete. De tränar enskilt på lektionerna och vill kommunicera matematik där de lär av varandra i en varierad miljö med laborativa inslag.  De lyssnar på läraren som har en stor inverkan på dem. De uppskattar hjälp av läraren där stöttningen är organiserad på individnivå men även träning i form av kamratstöd genom samarbete. Utifrån mina resultat i studien och annan forskning från Skolverket (2002), Liping (1999), Hattie (2009),Boaler (2011),Ball  (1997), med flera, är slutsatsen att lärarna bör lyssna mer på elevernas tankar om matematik som kan utmana dem i hur undervisningen kan struktureras både innehållsmässigt men även organisatoriskt för en ökad måluppfyllelse.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap barnen i förskoleklass har om rörelse och motorik samt kring rörelsens och motorikens betydelse för inlärning. Det finns nämligen mycket som talar för att barn i dag tenderar att vara mer och mer stillasittande i samhället över lag. Detta trots att det finns forskning som visar vilken betydelse rörelse och en välutvecklad motorik har för att kunna skapa den ultimata möjligheten för inlärning. Resultatet visar en kvalitativ enkätundersökning i två förskoleklasser där 13 barn ingick. I resultatet visas att barnen i förskoleklasserna ansåg att rörelse innebär att man rör sin kropp fysiskt, som att gå, springa, hoppa eller klättra. De ansåg att detta skedde i idrott eller i olika fritidsaktiviteter, men också i leken som sker främst utomhus. Barnen i förskoleklasserna kan inte redogöra för vad motorik innebär eller vilken betydelse motoriken har för inlärningen. Men de kan ändå se ett samband mellan rörelse och inlärning och är medvetna om att rörelsen underlättar koncentration och inlärning, men de kan inte redogöra för varför.

Vi har uppmärksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av särskilt stöd i undervisningen på yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebär att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsättningar. Det finns många individuella skillnader hos elever med inlärningssvårigheter, en del av inlärningssvårigheterna kan bero på olika diagnoser hos eleverna. Ett bra område att titta på det här närmare är på nya yrkesintroduktionen där det inte finns specifika kursmål eller studieplaner.

Abstract My purpose with this study is to find out if it helps children who have diffuculties with their concentration if they get to practise their motor behaviour knowledge during their day at the school to promote their learning capacity. My purpose is also to find out how schools works with motor behaviour training. To get answers to my questions have I done interviews with four educationalists and I have also used books and internet sites. Motor behaviour is of importance to how children learn things in the school, without a well working motor children gets difficulties to sit still and to concentrate. The children may put their energy at the wrong things in the classroom, when the energy instead should be need to learning things. The schools work with these children will train up their motor knowledge through playing but also through training the specific motor motions that’s exists. In my interviews with four educationalists, so have they told me that children who has problems with their motor behaviour has difficulties with especially the writing and reading moments in school. Four keywords: Motor behaviour, concentration, learning and training.

Arbetssättet utomhuspedagogik är omtalat och har blivit populärt de senaste åren. Utomhuspedagogiken är någonting som intresserar oss båda då vi under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) har sett att de flesta lärare har haft en negativ inställning till denna sorts pedagogik. Syftet med litteraturstudien var därför att undersöka vilka hinder/möjligheter det finns med utomhuspedagogiken och vad det har för inverkan på lärandet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie. I resultatet framträder positiva uppfattningar av detta arbetssätt. Vidare forskning behövs för att undersöka hur detta arbetssätt egentligen gynnar/missgynnar eleverna. Fokus bör ligga på elevers tankar och erfarenheter. Detta för att lärarna kan utgå ifrån dessa i sin framtida undervisning. Mer kunskap kring detta kan förbättra undervisningen inom tillexempel ämnet naturkunskap.

Detta utvecklingsarbete, utfört i en årskurs ett och två, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lägre årskurser. Vi upplever att leken i skolan är någonting man ägnar sig åt på rasterna och inte en metod för inlärning i klassrummet. Med leken som metod har vi skapat förutsättningar för barnen att nå de mål som finns uppsatta i kursplanen för matematik. Resultatet av vår studie visar på att det finns fler fördelar med leken som metod och att man bör ägna mer tid åt den även inne i klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera både elever och lärare att använda sig av mer lek i matematikämnet. Några slutsatser som vi har dragit av detta utvecklingsarbete är att det faktiskt är möjligt att lära sig matte genom andra metoder än upprepad räkning i matematikboken.