Landskapsarkitekter i Stockholm, samlades augusti 2015 på en skolgård i Årsta för att protestera mot vad de upplevde som en allt sämre möjlighet att bidra till kvalitativa miljöer. Mer specifikt protesterade de mot att kraven på vinst prioriterades över kvaliteten på de miljöer som byggdes, med effekten att bostadsgårdar, och förskolegårdar blir allt mindre och som de såg det, otillräckliga. I en doktorsavhandling från 2008 konstaterades det att arkitektens praktiska roll saknar plats för kunskapsåterföring av brukares synpunkter på färdigställda projekt. En sådan uppföljning utförs sällan och arkitektkontor saknar vetenskapliga metoder för att systematiskt utvärdera slutanvändares upplevelser och användning av dessa miljöer. En utvidgad kunskapsgrund kan användas för att stärka rollen samt fungera som underlag för arkitekterna i förhandlingar med byggherrar och entreprenörer där de kan påvisa tydliga argument för att upprätthålla goda kvaliteter. Den här rapporten undersöker hur rollen som arkitekt, planarkitekt och landskapsarkitekt kan utvecklas till att vara en mer kunskapsåterförande, detta genom att dra lärdom om hur brukare upplever och använder sig av färdiga miljöer och öka kunskapen kring detta inför framtida projekt. Arbetet syftar till att undersöka vilka vetenskapliga metoder som mest effektivt kan kartlägga hur brukare upplever och använder sig av de färdigställa miljöerna. Det har gjorts genom en fallstudie där tre stycken bostadsgårdar i Stockholmsområdet undersöktes genom metoderna platsobservation, enkät och intervju, med syftet att generera data vilken ska besvara hur de upplevs och används. Men också för att utforska hur en mer kunskapsåterförande eller återkopplande arkitekturpraktik skulle kunna se ut. Urvalet av fallen i form av tre olika bostadsgårdar belägna i Stockholmsregionen, gjordes i samråd med handledare från White Arkitekter efter förslag från kontorets landskapsarkitekter. För att bättre förstå tankar bakom utformningen av bostadsgårdarna utfördes även fyra intervjuer med totalt fem stycken landskapsarkitekter som alla var inblandade i utformningen. Platsobservationer utfördes vid sex tillfällen under fallstudiens gång för att dokumentera användningen av gården. En enkät utformades med ambitionen att samla in främst kvantitativ data från de boende i kvarteren gällande deras användning, upplevelser och åsikter om gården. Intervjuer valdes som metod för att på ett mer djupgående vis än i enkätundersökningen ta reda på hur de boende upplever och använder bostadsgården. Empirin samlad genom metoderna visar på att användarna av gårdarna är barn och familjer men på alla gårdar finns en uttryckt önskan och ett behov av att funktioner och ytor skapas för vuxna att koppla av och hitta plats för att sätta sig ned och fika, äta eller grilla ute på gårdarna. Möbleringen uppfattades som okej till bristfällig och bord och stolar var det som flest saknade i alla fallen. Boende i alla tre fallstudier svarade att gårdsmiljön upplevs som trygg men i två av fallen fanns indikationer på att belysningen särskilt kvällstid uppfattades som bristfällig. Grönskan däremot ansåg boende var okej till tillfredsställande på gårdarna. Sammanfattningsvis kunde ingen av de tre metoderna, platsobservation, enkät och intervju, direkt avfärdas som en olämplig metod för kunskapsåterföring av brukares användning och upplevelser av färdigställda miljöer. De har alla tre karaktärsdrag och kvaliteter som i grunden är oersättliga. De har också alla tre svagheter när det gäller vilken sorts data de kan samla in och hur väl den datan står sig på egen hand. Samtliga tre metoder bör användas i kombination för kunskapsåterföring om det är möjligt. I analysen kunde det konstateras att metoderna bör anpassas för att vara realistiskt genomförbara ur en konsults perspektiv, då tidsåtgången för genomförandet av metoderna är av största vikt. En standardisering av samtliga metoder är en förutsättning för det och aspekter som platsobservationer med kortare varaktighet, enkätundersökning utan skrivsvar samt genskjutsintervjuer istället för djupintervjuer är lösningar som möjliggör detta. Som avslutning presenteras ett förslag utformat med tanken att systematiskt användas efter färdigställda projekt, ett arbetssätt som kan inkluderas i projektbudgetar genom kontraktskrivningen mellan entreprenör och arkitekter. / Landscape architects in Stockholm, gathered in August 2015 on a schoolyard in Årsta to protest against what they experienced as an increasing challenge to create environments with good quality. They protested more specifically against the fact that profit is prioritized over quality in the built environment and that the effect is that residential yards and schoolyards are increasingly getting reduced in size and in their view becoming insufficient. Research has shown that the role of the architect rarely includes knowledge transfer regarding the users views on completed projects. Such follow-ups are rarely being made and the architectural firms are lacking methods to systematically evaluate the end-users experience and usage of these environments. A broadened knowledge base could be used to strengthen the role and further work as a basis for architects in negotiations with developers, where they can present clear arguments for maintaining certain good qualities. This report will investigate how the role of the architect, urban planner and landscape architect can be developed to include knowledge transfer. This can be made by learning how users experience and use completed environments and increase the awareness of this for future projects. The report aims to investigate which scientific methods that most efficiently can map how users experience and use these completed projects. This has been made through a case study where three residential yards in the Stockholm area were examined through the methods: site observation, survey and interviews. The purpose was to generate data which would answer how the yards was experienced and used, but also to research how a more reentrant practice of architects could look like with more knowledge transfer. The selection of the cases of three different residential yards where made in consultation with the supervisors from White Architects, selecting from proposals made by the landscape architects from White. Four interviews were held with five landscape architects responsible for the design of the residential yards in order to better understand the thoughts behind the design. Site observations were made on six occasions with the purpose of documenting the usage of the three cases. A survey was designed with the ambition to mainly collect quantitative data from the residents regarding their usage, experiences and views on the yards. Interviews were chosen with the purpose of reaching more in-depth and qualitative data regarding the residents sage and experiences of the yard. The collected data of all three methods showed that the yards were mainly used by kids and families. But on all yards there was a wish for more functions and space where adults can relax and find a place for drinking a cup of coffee, to eat or barbeque on the yard. The furnishing of the yard were experiences as inadequate and a common denominator was that the residents were missing tables and chairs in all the cases. In all vases the residents responded that they feel safe, but in two of the cases there was indicators showing that the lighting of the yard during night time was inadequate. The greenery ranged from okey to satisfying in the three different yards. In summary, none of the three methods, site observation, survey or interview, could be dismissed as an inappropriate method for knowledge transfer of users usage and experience of completed environments. All three methods have characteristics and qualities that are virtually irreplaceable. All three also has weaknesses regarding what kind of data they can produce and how well that data can stand on its own. The methods should for greatest effect be used in combination if possible when performing knowledge transfer. It was however stated in the analysis that the methods should be customized in order to be realistic to perform by a consultant. The time that the methods will take to perform will have a big impact on whether they can by systematically implemented by architects. A standardization of all methods is a basis for time efficiency and can further be achieved by having shorter site observations, surveys without writing as well as short unplanned interviews made in combination with the observations. In the discussion a proposal is presented with the purpose of being used systematically after complete projects, a proposed way of working that can be included in the budget for projects by contracts between the developer and the architects.

Stadsodling har allt oftare börjat påtalas i städers styrdokument, till exempel Stockholms stad, som en strategi för att främja social och ekologisk stadsutveckling. Familjebostäder, ett av Stockholms allmännyttiga bostadsföretag har vidare fått som verksamhetsdirektiv att arbeta med stadsodling i sin verksamhet. Genom en kvalitativ studie av tre av Familjebostäders bostadsgårdar, där en stadsodling har startats på en av gårdarna, undersöks boendes möjligheter att odla. Detta konkretiseras i hur stadsodling på innergårdar kan skapa sociala mervärden för brukarna och bidra till ekologiska värden på/i gården, som en del av stadens övergripande grönstruktur. Studien undersöker även åtgärdsbehov och utvecklingsmöjligheter för Familjebostäders arbete med planering och förvaltning av sina innegårdar framöver. Underlaget till studien utgörs av en litteraturstudie, fallstudie och intervjuer som en del av fallstudien. Totalt har 33 semistrukturerade intervjuer genomförts med två särskilt sakkunniga inom stadsodling, fyra tjänstepersoner från Familjebostäder och 27 boende, varav fem stycken är brukare av stadsodlingen. Studien visar att hyresgäster kan involveras i odling på sin gård genom att initiativet till odling kommer antingen centralt, organiserat av förvaltaren, eller att initiativet kommer från de boende själva, vilket förutsätter att förvaltaren kan bemöta sådana initiativ. De ekosystemtjänster som odling kan skapa på gårdar, är främst kulturella - men även till viss del stödjande och reglerande ekosystemtjänster. Organisatoriskt sett kan Familjebostäder i sin verksamhet systematisk arbeta med att inkludera boende i frågor som handlar om deras utemiljö i allmänhet och stadsodling i synnerhet, både i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Slutligen bidrar studien till en slutsats och diskussion om hur brukarmedverkan i boendes närmiljö och odling kan bidra till social aktivitet och som en målpunkt på gården. Gårdar som är interaktiva upplevs som trivsamma av sina hyresgäster, leder till möten mellan grannar och främjar ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet. Av de tre studerade gårdarna har gårdens struktur visat på vissa skillnader i de boendes intresse för att odla. / Urban agriculture has begun to be mentioned much more frequently in city policies as a strategy for striving towards socially and ecologically sustainable cities, with the city of Stockholm being one example. Familjebostäder, one of Stockholm’s municipal housing agencies, have furthered this by starting a directive which will implement urban agriculture into their organisation. This study has been conducted through a qualitative assessment of three of Familjebostäder’s innergardens, one of which has already had urban agriculture recently started. The focus of the study is to assess how urban agriculture on such innergardens can spur social values for users and contribute to ecological values for the yard/ shared space as part of the city’s green infrastructure. The study will also explore how Familjebostäder can be more proactive with their implementation of urban agriculture in the organisation, and integrate it with the execution and maintenance of their yards. The execution of the study consists of a literary review and case studies comprising of interviews. In total, there were 33 semi-structured interviews conducted, two of which were carried out with interviewees who have expansive knowledge surrounding urban agriculture, four representatives from Familjebostäder and 27 tenants, five of whom are currently using the garden. What the study shows is that tenants can be involved in urban gardening in their yard, whether the initiative comes from the housing organisation or whether the tenants themselves take their own initiative. The latter requires that the housing organisation can meet and enable initiatives of that kind. Ecosystem services that can be generated, in this context, are mainly cultural ecosystem services but also to some extent supporting and regulating ecosystem services. Seen from an organisational perspective, Familjebostäder can systematically improve how tenants can get involved and engaged with their courtyard and urban agriculture both in the short and long term. To conclude, the outcome of the study forms a discussion about how co-creation of the local outdoor space management and gardening can become a point of interest and a central social activity between neighbours. An interactive outdoor environment creates a space perceived as pleasant by their tenants and of which support ecosystem services and biodiversity in general. The typology of the housing and the three respective courtyards has shown that there is some variance in tenant interest of starting agricultural activities.