<p>Syftet med studien var att analysera och undersöka de möjligheter och svårigheter som kan finnas med en boendeinflytandeprocess vid ombyggnation av utemiljön i ett bostadsområde. Utifrån detta ställdes tre frågeställningar: Vilka faktorer kan sägas främja ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka faktorer kan sägas motverka ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka aspekter kan sägas ligga till grund för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för ett lyckat genomförande av en boendeinflytandeprocess?</p><p>Studien omfattar de boendeinflytandemöten som genomförts under 2006 och 2007, i regi av det allmännyttiga bostadsföretaget ÖBO, på gatorna Diktargatan och Författargatan i stadsdelen Vivalla i Örebro.</p><p>För att samla in data har metoden kvalitativa intervjuer använts. Analysförfarandet har grundat sig på tidigare forskning, bestående av forskning runt ämnet, samt Lennart Lundquist syn på begreppet ”Medborgardemokrati”.</p><p>Ett resultat som denna studie har kommit fram till är vikten av att använda olika mötesformer för att nå så många grupper och individer som möjligt.</p>

Syftet med studien var att analysera och undersöka de möjligheter och svårigheter som kan finnas med en boendeinflytandeprocess vid ombyggnation av utemiljön i ett bostadsområde. Utifrån detta ställdes tre frågeställningar: Vilka faktorer kan sägas främja ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka faktorer kan sägas motverka ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka aspekter kan sägas ligga till grund för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för ett lyckat genomförande av en boendeinflytandeprocess? Studien omfattar de boendeinflytandemöten som genomförts under 2006 och 2007, i regi av det allmännyttiga bostadsföretaget ÖBO, på gatorna Diktargatan och Författargatan i stadsdelen Vivalla i Örebro. För att samla in data har metoden kvalitativa intervjuer använts. Analysförfarandet har grundat sig på tidigare forskning, bestående av forskning runt ämnet, samt Lennart Lundquist syn på begreppet ”Medborgardemokrati”. Ett resultat som denna studie har kommit fram till är vikten av att använda olika mötesformer för att nå så många grupper och individer som möjligt.

No description available.

No description available.

Stadsodling har allt oftare börjat påtalas i städers styrdokument, till exempel Stockholms stad, som en strategi för att främja social och ekologisk stadsutveckling. Familjebostäder, ett av Stockholms allmännyttiga bostadsföretag har vidare fått som verksamhetsdirektiv att arbeta med stadsodling i sin verksamhet. Genom en kvalitativ studie av tre av Familjebostäders bostadsgårdar, där en stadsodling har startats på en av gårdarna, undersöks boendes möjligheter att odla. Detta konkretiseras i hur stadsodling på innergårdar kan skapa sociala mervärden för brukarna och bidra till ekologiska värden på/i gården, som en del av stadens övergripande grönstruktur. Studien undersöker även åtgärdsbehov och utvecklingsmöjligheter för Familjebostäders arbete med planering och förvaltning av sina innegårdar framöver. Underlaget till studien utgörs av en litteraturstudie, fallstudie och intervjuer som en del av fallstudien. Totalt har 33 semistrukturerade intervjuer genomförts med två särskilt sakkunniga inom stadsodling, fyra tjänstepersoner från Familjebostäder och 27 boende, varav fem stycken är brukare av stadsodlingen. Studien visar att hyresgäster kan involveras i odling på sin gård genom att initiativet till odling kommer antingen centralt, organiserat av förvaltaren, eller att initiativet kommer från de boende själva, vilket förutsätter att förvaltaren kan bemöta sådana initiativ. De ekosystemtjänster som odling kan skapa på gårdar, är främst kulturella - men även till viss del stödjande och reglerande ekosystemtjänster. Organisatoriskt sett kan Familjebostäder i sin verksamhet systematisk arbeta med att inkludera boende i frågor som handlar om deras utemiljö i allmänhet och stadsodling i synnerhet, både i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Slutligen bidrar studien till en slutsats och diskussion om hur brukarmedverkan i boendes närmiljö och odling kan bidra till social aktivitet och som en målpunkt på gården. Gårdar som är interaktiva upplevs som trivsamma av sina hyresgäster, leder till möten mellan grannar och främjar ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet. Av de tre studerade gårdarna har gårdens struktur visat på vissa skillnader i de boendes intresse för att odla. / Urban agriculture has begun to be mentioned much more frequently in city policies as a strategy for striving towards socially and ecologically sustainable cities, with the city of Stockholm being one example. Familjebostäder, one of Stockholm’s municipal housing agencies, have furthered this by starting a directive which will implement urban agriculture into their organisation. This study has been conducted through a qualitative assessment of three of Familjebostäder’s innergardens, one of which has already had urban agriculture recently started. The focus of the study is to assess how urban agriculture on such innergardens can spur social values for users and contribute to ecological values for the yard/ shared space as part of the city’s green infrastructure. The study will also explore how Familjebostäder can be more proactive with their implementation of urban agriculture in the organisation, and integrate it with the execution and maintenance of their yards. The execution of the study consists of a literary review and case studies comprising of interviews. In total, there were 33 semi-structured interviews conducted, two of which were carried out with interviewees who have expansive knowledge surrounding urban agriculture, four representatives from Familjebostäder and 27 tenants, five of whom are currently using the garden. What the study shows is that tenants can be involved in urban gardening in their yard, whether the initiative comes from the housing organisation or whether the tenants themselves take their own initiative. The latter requires that the housing organisation can meet and enable initiatives of that kind. Ecosystem services that can be generated, in this context, are mainly cultural ecosystem services but also to some extent supporting and regulating ecosystem services. Seen from an organisational perspective, Familjebostäder can systematically improve how tenants can get involved and engaged with their courtyard and urban agriculture both in the short and long term. To conclude, the outcome of the study forms a discussion about how co-creation of the local outdoor space management and gardening can become a point of interest and a central social activity between neighbours. An interactive outdoor environment creates a space perceived as pleasant by their tenants and of which support ecosystem services and biodiversity in general. The typology of the housing and the three respective courtyards has shown that there is some variance in tenant interest of starting agricultural activities.

Som del av Miljonprogrammet uppfördes under 1960–70-taleten del bostadsområden med anpassbara bostäder byggda med byggsystemet Skarne66. Detta innebar att flyttbara väggelement möjliggjorde förändring av bostädernas planlösningar. Denna inbyggda möjlighet till förändring skapar idag ett dilemma för kulturvårdens bevarandepraktiker som traditionellt sätt ägnat sig åt att bevara ett originalskick. Studiens syfte är därav att undersöka vilka tankar som låg till grund för uppförandet av 1960–70-talets anpassbara bostäder. Och arbetet ämnar besvara frågeställningen om dagens bevarandepraktiker står i motsättning till 1960–70- talens arkitekturteorier? Metoderna som tillämpas för att ta reda på detta är litteraturstudier, intervjuer samt en fallstudie av bostadsområdet Västra Orminge i Nacka. Resultaten visar att tongivande tankar vid uppförandet var rationalisering, funktionalitet och boendeinflytande. Anpassbarheten visade sig utnyttjas främst vid förändring i familjekonstellationer, och funktionen att montera ner väggelement finns kvar och brukas i viss utsträckning än idag. Utifrån tankarna bakom uppförandet diskuteras hur ett bevarande av de anpassbara bostäderna bör utföras. För att utröna detta analyseras hur Dean Sullys förklaringsmodell gällande materialfokuserat, värdefokuserat respektive människofokuserat förhållningssätt står i relation till bevarande av anpassbara bostäder. Slutsatser som dras är att ett traditionellt materialfokuserat förhållningssätt till bevarande inte är kompatibelt med 1960–70-talets anpassbara bostäder. Ett förslag som grundas i det undersökta materialet är att ett ”funktionalistiskt förhållningssätt” skulle vara ett alternativ för denna typ av bostäder. / As a part of the Swedish Million Programme during the 1960-70s some residential areas were constructed with movable inner walls using a construction system called Skarne 66. In other words, they built flexible housing. The built-in function of change brings a dilemma to the conservation/cultural heritage field who ́s priorities for a long time has been to conserve objects in their original state. The purpose of this study is therefore to examine which thoughts laid the foundation to the 1960-70s flexible housing. The study aims to answer the question if today’s conservation practices stand in opposition to the 1960-70s architectural theories. The methods used to answer this question is literature study, interviews and a case study of the residential area called Västra Orminge in Nacka. The results show that influential theories during the time period was rationalization, functionality and residential influence. The flexibility was shown to mainly be used when family constellations changed. The function to dismantle the movable walls is still functional and used to some extent to this day. Then there is a discussion about how flexible housing should be conserved, with the influential theories from the 1960-70s as a backdrop. To find out how it should be done Dean Sully ́s explanatory model about materials-based, values-based, and peoples-based approach to conservation stands in relation to conservation of flexible housing. Conclusions drawn from this is that the more traditional approach to conservation, material-based, is not compatible with the flexible housing of the 1960-70s. A suggestion based on the examined literature is that a “functionalistic approach” could be an option when dealing with flexible housing.