The digital reality is within this current moment debated and something that affects people. Upcoming years in real estate in general, it will be crucial of developments within the industry concerning digital solutions. The processes, business and approaches that have affected an industry for a very long time are changing in its foundations. Owning a property or managing an object in the coming years in an increasingly digitized world will bring new types of demands on organizations that intend to participate in the development. For a long time, digitization has existed as a concept seeming exciting and interesting. Smart devices have taken a larger part of time through telephones, televisions and likewise. Banking processes have evolved through phones and other digital tools to provide new variations of banking services. Airports have developed digital check-in services, which mean that you are actually virtually on the plane before you arrive at the airport. The development of these banking and tourism services changes the market and companies have been able to take part of the market by providing new solutions.  In development and innovation, there is a term used repeatedly, the idea of a “disruptive innovation”. More explicitly, a new innovation that destroys the previously functioning market. As a concrete example, the previously well-functioning camera - today largely exchanged for the digital camera. Or the previously mentioned development of banks and flight processes. It has previously been functioning markets, however, these new processes and innovations have eliminated earlier working solutions by performing better.   The study investigates possibilities closer if there are potential "disruptive innovations" in facility management and digital key control. The thesis has been focusing on the consequences of digital keys by using a model to analyse the impact on work in a future process. The physical key is one of the most ancient innovations that have been refined and developed over the centuries. With the new digital reality, it may be possible to find a new process that create better functions. / Kommande år i fastighetsförvaltning i allmänhet kommer det att vara avgörande för utvecklingen inom industrin med digitala lösningar. De processer, affärer och tillvägagångssätt som har påverkat en bransch under en mycket lång tid är på väg att förändras i grunden. Äga en fastighet eller förvalta ett objekt de närmaste åren i en alltmer digitaliserad värld kommer att medföra nya typer av krav på organisationer som avser att delta i utvecklingen och vara aktuell på marknaden. Under lång tid har digitalisering funnits som ett koncept som synes spännande och intressant. Smarta enheter har tagit en större del av tiden via telefoner, tv-apparater och liknande. Bankprocesser har utvecklats genom telefoner och andra digitala verktyg för att ge nya variationer av banktjänster. Flygplatser har utvecklat digitala incheckningstjänster, vilket innebär att du faktiskt är på planet innan du kommer till flygplatsen. Utvecklingen av dessa bank- och turismtjänster förändrar marknaden och företagen har kunnat ta del av marknaden genom att erbjuda nya lösningar. Inom utveckling och innovation finns det ett begrepp vilket används återkommande, en idé om en ”disruptive innovation”. Mer explicit, att en ny innovation förstör den tidigare fungerande marknaden, där det konkreta exemplet är den tidigare väl fungerande kameran vilken idag i stor omfattning är utbytt till den digitala kameran. Eller den tidigare nämnda utvecklingen av bank och flygprocesser. Det har tidigare varit fungerande marknader, dock har nya processer och innovationer slagit ut tidigare fungerande lösningar.  I det här arbetet har möjligheterna undersökts närmre ifall det går att finna potentiella ”disruptive innovations” inom fastighetsförvaltning. Den fysiska nyckeln är en utav de mest antika innovationerna som genom årtusenden och århundranden har förfinats och utvecklats. Med den nya digitala verkligheten kan det vara möjligt att finna en ny process vilken fungerar på ett bättre sätt.

This publication-based dissertation covers research on service innovation and service productivity over eight chapters. The first and second chapter provide an introduction into service innovation and service productivity. The third chapter is a systematic literature review that structures research published on service productivity. The fourth chapter is a meta-analysis which analyzes the factors influencing service productivity. The fifth chapter is a quantitative empirical paper that explains how individual political behavior affects new service development at the customer interface. The sixth chapter is a multiple case study that investigates how service innovation score concepts must be designed to be reinforcing and mutually supportive with the firm service productivity strategy. The seventh chapter is a mixed empirical study that combines qualitative interview data with quantitative questionnaire data to shed light on the underlying mechanisms that enhance innovation implementation effectiveness. The eighth chapter summarizes the contributions of this dissertation as well as its limitations and potential directions for further research.:Table of contents List of tables Table of figures List of abbreviations 1. Introduction 2. Summary of research papers 2.1 First article 2.2 Second article 2.3 Third article 2.4 Fourth article 2.5 Fifth article 2.6 References 3. Service productivity: a systematic review of a dispersed research area 4. Measuring and managing service productivity: a meta-analysis 5. Political Behavior in Service Innovation: Empirical Examinations of Social Relationships 6. Combining strategies of high service productivity with successful service innovation 7. Effective innovation implementation: A mixed method study 8. Contributions, limitations, and further reserach 8.1 Contributions to research and practice 8.2 Limitations 8.3 Future research 8.4 References

Detta examensarbete syftar på att undersöka förutsättningarna för hur näringslivet i Eskilstuna kommun och akademin Mälardalens Universitet (MDU) kan samverka hållbart, genom ett tjänstelogiskt perspektiv. Studiens uppdragsgivare är Näringslivsavdelningen i Eskilstuna Kommun. Syftet med denna studie är att underlätta arbetet för näringslivsavdelningen för en hållbar samverkan mellan näringslivet i Eskilstuna kommun och akademin. Innovationsbidraget kommer då vara en modell som beskriver visuellt det studien resulterat i. Studiens tillvägagångssätt är en kvalitativ forskningsmetod med fallstudie som forskningsdesign. Det som har genomförts i denna studie är semistrukturerade intervjuer med olika respondenter och aktörer från akademin, kommunen och näringslivet i Eskilstuna. Genom en iterativ process har studiens skribenter jämfört relevanta teorier med data som genereras, vilket gör detta till an studie med abduktiv ansats. Metoden för att analysera studiens data användes det så kallade tematisk analys. Detta för att kunna analysera data med hjälp av teman som identifieras som koder och kategorier. I samband med studien har studien resulterat i identifieringen av problematiken i dagens samverkan, samt presenterat ett antal aspekter för att kunna möjliggöra en hållbar samverkan i Eskilstuna Kommun. Kopplat till aspekterna dessutom tagit fram en modell för att hjälpa näringslivsavdelningen att implementera ett samverkansforum som kopplar akademin till näringslivet i Eskilstuna Kommun, Sveriges yngsta universitetsstad. / This bachelor´s thesis aims to examine the requirements on how to get businesses in Eskilstuna and the academical institute, Mälardalens University (MDU), to allow university-industry collaboration, through a service-dominant perspective. The study's project client is the business-development department in Eskilstuna Municipality. The purpose of this study is to facilitate the work of the business-development department for sustainable collaborations between businesses in Eskilstuna and the academical institute MDU. The innovation contribution will then be a model that describes visually what the study concluded in. The study's approach is a qualitative research method with a case study as the research design. What has been carried out in this study are semi-structured interviews with various respondents from the academical institute, the municipality, and businesses in Eskilstuna. Through an iterative process, the authors of the study have compared relevant theories with the data that is generated, making this a study with an abductive approach. The method for analyzing the study's data was the so-called thematic analysis. This is to be able to analyze the data using themes that are identified as codes and categories. In connection with the study, the study has resulted in the identification of the problems in today's collaboration, as well as presenting several aspects to enable a sustainable university-industry collaboration in Eskilstuna Municipality. Connected to the aspects, the study developed a model to help the business-development department to implement a collaboration space that connects the academy and the businesses with each other in Eskilstuna Municipality, Sweden's youngest university town.

I takt med högre krav på minskade koldioxidutsläpp ökar trycket på ett mer hållbart transportsystem som lett till teknologiska omvandlingar inom fordonsindustrin. Industriomvandlingarna kräver nya sätt i hur företag skapar, erbjuder och omsätter värde vilket tillsammans utgör ett företags affärsmodell. När etablerade fordonstillverkare ändrar sina affärsmodeller till följd av de teknologiska omvandlingarna påverkar det i sin tur underleverantörerna och vice versa. Syftet med studien är att identifiera hur underleverantörer inom fordonsindustrin kan anpassa sina affärsmodeller till följd av de förändrade kundkraven beroende på fordonsindustrins teknologiska omvandlingar. De teknologiska omvandlingarna i denna studie är avgränsade till elektrifiering och digitalisering. Studien genomfördes som en fallstudie där 17 underleverantörer inom fordonsindustrin i Stockholms län intervjuades. Sammantaget identifierades fem olika affärsmodellsvarianter, varav två varianter representerar dagens affärsmodeller och tre framtida affärsmodeller, vilka är följande: Nuvarande affärsmodellsvarianter (0 och 1) ● Variant 0 - Kunderna är fordonstillverkare, värdeerbjudandet en komponent som monteras i fordonet, värdeskapandet sker in-house och värdefångsten genom styckförsäljning. ● Variant 1 - Snarlik variant 0 med tillägget att underleverantörerna erbjuder avgiftsfria produktutvecklingstjänster i syfte att anpassa komponenten till kunden där produktutvecklingen sker i samarbete med densamma. Framtida affärsmodellsvarianter (2, 3 och 4) ● Variant 2 - Produktutvecklingen sker i samarbete med kunden och utgör den stora delen av intäkterna i affärsmodellen. ● Variant 3 - Eftermarknadstjänster tillkommer som en stor del av affärsmodellen där intäkterna i huvudsak genereras genom prenumerationer. ● Variant 4 - Erbjuder en komplett tjänst i form av uthyrning av komponenten där eftermarknadstjänster ingår, och ägandeskapet kvarstår hos underleverantören. Studien kommer fram till att dagens underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 0 eller 1 kan välja att anpassa sina affärsmodeller på två respektive tre sätt. Underleverantörerna som använder affärsmodellsvariant 0 kan anpassas till variant 1 och 2. Underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 1 kan anpassas till variant 2, 3 och 4. Anpassningarna innebär att: ● Tjänster blir en större del av värdeerbjudandet, värdeskapandet och värdefångsten ● Gemensam produktutveckling blir en del av värdeskapandet ● Mjukvaran blir en viktigare del i värdeerbjudandet och värdeskapandet ● Fysiska värdeerbjudanden har en annan uppbyggnad och förändrad funktion / The pressure towards a more sustainable transportation system is increasing as a result of higher demands for reduced carbon dioxide emissions. This has led to technological transformations in the automotive industry. Industrial transformations require new ways in which companies create, offer and capture value, which together represent a company's business models. When established vehicle manufacturers change their business models due to technological transformations, it in turn affects their suppliers and vice versa. The purpose of this study is to identify how suppliers in the automotive industry can adapt their business models due to the changed customer requirements as a result of the automotive industry's technological transformations. The technological transformations in this study are limited to electrification and digitization. A qualitative exploratory case study was conducted on suppliers in the automotive industry in Stockholm County, containing 17 interviews with suppliers. A total of five different types of business models were identified, of which two represent current business models and three future business models, which are the following; Current business model types (0 and 1) ● Type 0 - The customers are vehicle manufacturers, the value proposition is a component that is assembled in the vehicle, the value creation takes place in-house and the value capture through unit sales. ● Type 1 - Similar to type 0 with the addition that the suppliers offer free product development services in order to adapt the component to the customer where the two actors collaborate in product development.Future business model types (2, 3 and 4) ● Type 2 - The product development takes place in collaboration with the customer, which accounts for the large part of the revenue in the business model. ● Type 3 - Aftermarket services are added as a large part of the business model where revenues are generated mainly through subscriptions. ● Type 4 - The suppliers offer a complete service by leasing the component where aftermarket services are included, and the ownership of the component remains with the supplier.The study concludes that today's suppliers are in business model type 0 or 1. These suppliers can adapt their business models in two or three different ways. The suppliers who are in business model type 0 can adapt their business models to type 1 and 2. Suppliers who are in business model type 1 can adapt their business models to types 2, 3 and 4. The adaptions indicates that: ● Services become a larger part of the value proposition, creation and capture ● Joint product development becomes part of the value creation ● The software becomes a more important part of the value proposition and creation ● The physical value proposition has a different structure and changed function

Purpose: Currently, there is no outlined process for the front end of innovation suited for digital innovation. Thus, incumbent manufacturers face challenges when striving to execute their digital innovation initiatives and tend to invest in unfeasible initiatives. Therefore, the purpose of this master thesis is to bridge identified research gaps in order to enhance digital innovation through creating a front-end innovation process. Method: In order to fulfill the purpose of this master thesis, an abductive, qualitative research approach has been adopted. We build on a case study of an incumbent manufacturer within the aerospace industry. Specifically, we leverage 20 explorative and semi-structured interviews with various roles involved in digital innovation initiatives. To derive findings through the interviews in combination with previous research, a thematic analysis was conducted. Findings: Through this master thesis, three key barriers to digital innovation in incumbent manufacturers were identified; difficulties in securing appropriate data, constrained digital development resources, and uncertainties in the value digital innovation may generate. Furthermore, a front-end innovation process with three phases has been constructed in order for firms to better handle the early phases of digital innovation. The phases included in the process are; digital idea generation, digital feasibility recognition, and evaluation. Theoretical contributions: This study extends the current research within front end innovation and digital innovation and thus bridges the gap among these research fields. Specifically, we add to the literature by illustrating principles and key activities for a revised front end process for digital innovation and provide novel decision criteria and principles for evaluating and prioritizing digital innovation initiatives. Managerial implications: The managerial implication of this study is that we provide practical guidelines for leveraging digital innovations in early stages of development. Firms tend to invest in ideas with low feasibility, however, our process framework enables decision–makers to minimize uncertainty and streamline their front-end innovation process for digital innovation. The framework further forces decision-makers to understand the foremost determinants of feasibility and further embrace decreased investment costs in failing innovation. Limitations and future research: To make the process framework as intuitive and easy-to-follow as possible, we sought to simplify the process by reducing the number of steps required. Furthermore, we sought to simplify any technical aspects that have been brought up during interviews with certain respondents, to further make the process framework easy to follow for any manager working within innovation. For the future, we hope other researchers further validate our process framework within other industries, especially within industries driven by digitalization. Moreover, future research pinpointing who is responsible for making decisions throughout the process framework would be of relevance to further extend the knowledge regarding front end innovation for digital innovation. / Syfte: För närvarande finns det ingen process för att hantera de tidiga stadierna av digital innovation. Följaktligen uppstår utmaningar då bolag ska exekvera digital innovation vilket ofta leder till att bolag investerar resurser i digitala initiativ som inte är genomförbara. Därav ämnar denna studie överbrygga gapet mellan digital innovation och innovation i tidiga skeden i syfte att förbättra digital innovation. Metod: För att uppfylla syftet med studien har en abduktiv och kvalitativ forskningsansats använts. Mer specifikt bygger studien på 20 explorativa och semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenhet inom digital innovation. Vidare analyserades insamlad data genom en tematisk analys och genom det kunde slutsatser dras. Resultat: Studien resulterade i tre barriärer för digital innovation; svårigheter i att anskaffa lämplig data, begränsade resurser för digital innovation och svårigheter i att fastställa värdet av digital innovation. Vidare skapades ett processramverk innehållande tre faser som ska möjliggöra att bolag på ett mer adekvat sätt kan hantera digital innovation. De tre faserna är digital idégenerering, digital genomförbarhet och utvärdering. Teoretiskt bidrag: Studien adderar till nuvarande forskning inom digital innovation och innovation i tidiga faser genom att överbrygga gapet mellan de olika områdena. Mer specifikt bidrar vi genom att illustrera principer och nyckelaktiviteter för digital innovation i tidiga skeden och genom att fastställa beslutskriterier och principer för att prioritera och utvärdera digital innovation. Praktiskt bidrag: Studiens praktiska bidrag är vägledning för att utveckla digital innovation i tidiga skeden. Bolag tenderar att investera i digital innovation som inte är möjlig att genomföra och därav möjliggör vårt processramverk att beslutsfattare kan minska osäkerheten och effektivisera deras process för digital innovation. Vidare skapar ramverket en förståelse för de viktigaste aspekterna av genomförbarhet kopplat till digital innovation, vilket möjliggör att bolag inte behöver investera resurser i digital innovation som inte är genomförbar. Begränsningar och vidare forskning: För att öka användbarheten av vårt processramverk, förenklade och reducerade vi antalet steg i ramverket. I syfte att öka läsbarheten av rapporten har vi även förenklat tekniska aspekter, då rapporten ska kunna förstås av alla anställda som arbetar med digital innovation, utan krav på teknisk kunnighet. För att vidareutveckla vårt ramverk och den teori vi skapat inom FEI, önskar vi som ett nästa steg att ramverket kan valideras i andra industrier och kontexter, särskilt i de industrier som huvudsakligen är drivna av digitalisering. Bortsett från det önskar vi att framtida forskning kommer utreda vidare kring ansvarighet inom beslutsfattande om digital innovation, exempelvis vem som bör ansvara för att gå igenom ramverket, för att ytterligare skapa förståelse över hur bolag bör arbeta med tidiga skeden av digital innovation.

Följande rapport dokumenterar ett design- och produktutvecklingsprojekt vilket är det slutliga projektet på Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign på Mälardalens högskola. Projektet baseras på ett uppdrag från Millcroft AB i Västerås. Dess mål är framtagning av en så kallad hundklicker, det vill säga en produkt som med hjälp av ljud kan användas inom hundträning. Genom att använda innovativa lösningar ska produkten kunna bli en ersättning för den manuella klickern som används inom hundträning idag. Projektet omfattar en förstudie där uppdragsgivarens krav och befintliga produkter analyseras för att förstå vilka funktioner är kritiska för den önskade produkten samt en litteraturstudie vars mål är det att undersöka och strukturera befintliga metoder som kommer att användas i processen. Produktutvecklingsprocessen har även baserats på studier inom ergonomi, semantik och materialvetenskap. För att ta fram den mest lämpliga lösningen har olika tekniker och dataverktyg använts. Projektets resultat består av ett färdigt koncept angående produkten. Konceptet visualiseras i form av tredimensionella CAD-modeller, renderingar och tekniska ritningar. Produkten som är projektets resultat uppfyller uppdragsgivarens krav. Produkten består av två delar – en sändare och en mottagare, innehåller ett laddningsbart batteri och med hjälp av ett kretskort kan kopplas till en mobilapplikation. Materialet som produkten ska tillverkas i möjliggör det att använda produkten både inom- och utomhus.

I den här uppsatsen har värdeskapande genom IT-investeringar inom en organisation studerats för att hitta vad som styr värdeskapandet samt hur värdet formas. Inledningsvis utfördes en kvantitativ studie för att urskilja företag med tydliga IT-investeringstrender i Sverige. Utifrån detta gjordes sedan en kvalitativ studie genom en djupgående undersökning av tre svenska företag som verkar inom branscherna livsmedel, bank och tillverkning för att kunna göra intressanta jämförelser. Syftet har varit att finna hur värdeskapande med hjälp av IT fungerar genom att granska strategiarbetet och dess utmaningar. Ytterligare ett syfte var att studera vad för slags värden olika IT-investeringar skapar. Genom de studier som har gjorts har vissa trender uppvisats, främst att IT är av stor betydelse för alla tre bolagen. Detta syns både i ökade resurser samt ett ökat intresse genom hela organisationen för IT:s värde. Resultatet tyder på att det tydligaste och främsta värdet som IT medför är kostnadseffektivisering samt kontroll av interna processer. Ett mindre, men växande värde är intäktsökning genom innovationsrika IT-investeringar. Integration av IT- och affärsstrategier är av betydelse för att få ut ett högre affärsvärde av IT-investeringar.

In the recent decades there have been tremendous technological and innovative advances that have shaped the business. Technology Laws like Moore’s, Gates law, Gilder’s Law, Metcalfe’s Law and Less’s Law shows the rate at which technological development has taken place. This has impacted how society as a whole functions and thus had changed the whole business environment and the rate at which new trend and ideas are adopted. It has become important for organisations to develop dynamic capabilities to be able to adopt in these environments where they could easily become redundant in a very short time. The aim of this study was to assess the use of foresight as a managerial skill to manage business decisions in academic institutions. For this study the primary focus was on higher academic institutions in South Africa. These higher academic institutions have been operating in a business environment that is highly competitive considering they focus on delivering quality products and services to the communities they serve. These products and services have to be competitive with the rest of the international market and thus they have to ensure they deliver products and services that are relevant to the latest industry trends and technologies. Foresight as a skill is very useful in the early detection of new trends, technologies and assist in the improving the innovation of these organisations. Exploratory research found that within these organisations there is a strong representation of Flexist’s which are hesitant to adopt new technologies, where they would rather wait till it is tried and tested before adopting the technology. The results also depicted a relationship between the ways these organisations adopted technologies to that of the technology adoption life cycle model. The exact same way new technologies have to cross the chasm in the market was found within the organisations where there were some staff members being early adopter of new technology and the rest pragmatists. Finally a foresight skill measurement formula had been developed which can be adopted to various industries. It can indicate areas where the organisations need to improve and plot them on an exponential curve showing their rate of effectiveness. The curve also indicates how effective they are at the implementation of foresight. Recommendation for further research in this field can be aimed at getting a better understanding of the relationship between the biographical information such as qualifications, age and years of experience impact the ability of foresight as a skill. / MBA (Business Administration), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

In the recent decades there have been tremendous technological and innovative advances that have shaped the business. Technology Laws like Moore’s, Gates law, Gilder’s Law, Metcalfe’s Law and Less’s Law shows the rate at which technological development has taken place. This has impacted how society as a whole functions and thus had changed the whole business environment and the rate at which new trend and ideas are adopted. It has become important for organisations to develop dynamic capabilities to be able to adopt in these environments where they could easily become redundant in a very short time. The aim of this study was to assess the use of foresight as a managerial skill to manage business decisions in academic institutions. For this study the primary focus was on higher academic institutions in South Africa. These higher academic institutions have been operating in a business environment that is highly competitive considering they focus on delivering quality products and services to the communities they serve. These products and services have to be competitive with the rest of the international market and thus they have to ensure they deliver products and services that are relevant to the latest industry trends and technologies. Foresight as a skill is very useful in the early detection of new trends, technologies and assist in the improving the innovation of these organisations. Exploratory research found that within these organisations there is a strong representation of Flexist’s which are hesitant to adopt new technologies, where they would rather wait till it is tried and tested before adopting the technology. The results also depicted a relationship between the ways these organisations adopted technologies to that of the technology adoption life cycle model. The exact same way new technologies have to cross the chasm in the market was found within the organisations where there were some staff members being early adopter of new technology and the rest pragmatists. Finally a foresight skill measurement formula had been developed which can be adopted to various industries. It can indicate areas where the organisations need to improve and plot them on an exponential curve showing their rate of effectiveness. The curve also indicates how effective they are at the implementation of foresight. Recommendation for further research in this field can be aimed at getting a better understanding of the relationship between the biographical information such as qualifications, age and years of experience impact the ability of foresight as a skill. / MBA (Business Administration), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

At cable winding today one uses one portal, one caterpillar, one spooling boom and one tower and the same kind of set of equipment for unwinding. This kind of solution is both expensive and unpractical when one of the components of unwinding/winding is stationary for a long time without being used. To save unnecessary expenditure and maintenance it would have been practical to only use one set of caterpillar, tower, spooling boom and portal that later on can be rotated around the turntable when exporting the cable. The project that this work includes is to bring a concept that excludes two sets and thus provides the system with a rotatable spooling system. To get as much information about the product and of the manufacturing as possible several interviews has been done of the forging shop Ronneby Svets & Smide and also their fitters. At the concept generation several proposals was developed and to go further with only one of them a QFD and a SWOT analysis was made to get the best concept. Verification of solid mechanics on the construction with FEM-analysis has been implemented on beams, tubes and tube constructions. The project comprises constructing of details and drawings for structure of the concept and also commitment of assembly, maintenance, ergonomics and shipping. At the assembly has bolted joints been used on most attachments for fast assembling on site instead of welds. For commitment of maintenance it is thought that one should easily access for control and tighten afterwards of example the slewing ring. At the ergonomics the idea is put for example to accessing the workspace or maintenance areas in form of a ladder or a staircase. The shipping has played a major role for the construction parts and has then been divided for easiest and most practical way to be transported smoothly.