Vi kommer i den här uppsatsen analysera Moderaternas och Socialdemokraternas kriminalpolitiska program från 2017 respektive 2018, utifrån ett ”vi och dom” perspektiv. I de flesta europeiska länder baseras segregationen på en uppdelning mellan ”vi” och ”dom”. Språk och tal relaterat till detta förstärker och återskapar uppdelningen samt föreställningar om vitas maktövertag. Vår mening är att det leder till en strukturell rasism som gör att föreställningar om människors inneboende olika värde cementeras i gemene person och effekten blir en ökad främlingsfientlighet i samhället. Politiken har ett stort ansvar i att forma människors föreställningsvärld och det är därför intressant att analysera hur just de politiska partierna formulerar sig utifrån en föreställning om ett ”vi” och ett ”dom” i samhället. Kriminalpolitik är ett politiskt område som rör upp känslor och den allmänna debatten runt kriminalitet har i stor utsträckning kopplats till migrations- och integrationsdebatten. Analysen är genomförd med hjälp av Carol Lee Bacchis (2009) verktyg för diskursanalys; ”What’s the problem represented to be?” (WPR), vilket har hjälpt oss tydliggöra den problemformulering som partierna kopplar kriminalitet till. Vi ser i de kriminalpolitiska programmen att det finns en tydlig koppling till föreställningen om ”vi och dom” och hur stora delar av programmen är uppbyggda efter denna logik. I stor utsträckning är det de utsatta områdena som får stå för de geografiska och rumsliga platser dit ”dom” knyts och det är sedan till dessa platser mycket av problemformuleringen kopplas. Moderaterna lägger i sitt program ett större fokus på ”invandraren” som ett hot medan Socialdemokraterna lägger större vikt på begreppet ”trygghet” som svensk norm. Genomgående i programmen förstås begrepp kopplade till subjektskategorin ”invandraren” som en del av problemformuleringen kring kriminalitet och begrepp kopplade till ”svenskhet som det eftersträvansvärda. De två partierna använder sig av ett språk vilket innehåller begrepp som för gemene person är laddat med olika värderingar och underförstådda antaganden.

The aim of this thesis is two-fold. Firstly, the aim is to analyze the three aspects institutional racism, double-consciousness and importance of minoritized voices in Angie Thomas’ novel The Hate U Give in connection to the thesis’ theoretical framework, Critical Race Theory. Secondly, the aim is also to argue for the inclusion of The Hate U Give in the Swedish EFL classroom, by investigating potential pedagogical implications in connection to the literary analysis and the thesis’ pedagogical framework, Critical Race Pedagogy. Potentially as a way of hoping for social justice and change for a minoritized group of people, the literary analysis of the three aspects demonstrates that Thomas depicts racial inequality as natural and fixed within many layers of American society such as economic opportunities, law enforcement, education, identities and which voices are heard vs. ignored. Therefore, this thesis argues that Thomas’ counter narrative The Hate U Give, with its portrayal of the racially inequal American society and the effects on the African American characters, could serve as a point of departure for discussions of institutional racism, double-consciousness and the importance of minoritized voices in the Swedish EFL classroom, to raise awareness of the situation for a minoritized group of people in America and connect it to the students’ own experiences and knowledge of these aspects.