<p>Mitt masterarbete består av ett gestaltande arbete samt en skriftlig essä.</p>

Uppsatsens ämne berör transformation av bilder i påverkan av olika mekanismer och kontext. Fokus ligger på verket Girl and Balloon (2004), ett gatukonstverk av Banksy. Uppsatsen undersöker verkets omvandling från gatumålning till en perfomanceakt och dess rest Love is in the Bin (2018). Det empiriska materialet består av fotografier samt filmupptagningar, till största del från konstnären själv. Syftet är att försöka tolka underliggande betydelser i de tre verken samt eventuella betydelseförskutningar i transformationen. Det teoretiska perspektivet bygger på Anna Dahlgrens teori om bilders rörelser och presenteras som en social bildbiografi uppbyggd med stöd av en ikonografisk analys enligt Erwin Panofskys metod. Dispositionen består av bakgrundsbeskrivning av konstnären samt analyser av de tre verken. Resultatet visar på att de estetiska förändringar som föregår Love is in the Bin (2018) är process från urban väggmålning, till målning på inramad canvas, till målning och ram som  självförstörande installation samt en genom film och fotografi dokumenterad performanceakt. Mekanismer som påverkar transformationen är den institutionella konstvärlden och den kommersiella konstmarknaden och verken tolkas som en reaktion mot detta. Trots estetiska förändringar kvarstår den urbana väggmålningen Girl and Balloons (2004) övergripande betydelse, det vill säga kritik mot institution och bolagskontroll över konst och kultur, samt ställningstagande mot kommersialism och kapitalism.  I de olika verken bär inte motivet den kritiserande betydelsen utan ram, plats och hantering av material är meningsbärare.

Mitt examensarbete består av en nerkyld utställning och en skriftlig essä som behandlar mejans arkitektur ur ett rättviseperspektiv. / [I examensarbetet ingår utställningen "Hobby deluxe/blood web/Schengen tour":] Jag ställer ut tre målningar av syntetisk päls som är bestrukna med båtepoxy och gjutna i en vakuumpåse. Dessa visas på en svampmålad vägg. / <p>Examensarbetet består av en skriftlig del och en gestaltande del. Alternativ titel anger namnet förden gestaltande delen. </p>

Die Dissertation vergleicht die Konzeptkunst in New York und den Moskauer Konzeptualismus am Beispiel zwei ihrer zentralen Vertreter: Joseph Kosuth und Ilya Kabakov. Beide haben unter dem Titel "The Corridor of Two Banalities" 1994 gemeinsam eine Installation realisiert. In Kosuth und Kabakov fanden die Zeitgenossen und Nachfolger sowohl ihr Vorbild als auch Gegenbild. In komparatistischer Perspektive werden Probleme diskutiert (z. B. das der (Selbst-)Referentialität), die die Diskussion über konzeptuelle Kunst begleiten, und konzeptuelle Kunst als Scharnier zwischen Moderne und Postmoderne erscheinen lassen. Konzeptkünstler betrachten kunsttheoretische und -historische Überlegungen in demselben Maße als selbstverständlichen Teil ihrer künstlerischen Arbeit, wie Kunst als universelle Kategorie für sie ihre Selbstverständlichkeit verloren hat. Sie setzen sich mit deren Rahmenbedingungen auseinander, die diktieren, was zu einer bestimmten Zeit und an einem bestimmten Ort als Kunst wahrgenommen wird. Die Dissertation konzentriert sich daher auf die Frage, wie Kosuth und Kabakov die (Konzept-)Kunst diesseits und jenseits des Eisernen Vorhangs selbst konzeptualisieren. Unter Einbeziehung der Rezeptionsgeschichte wird untersucht, welche Vorstellung von Autor- und Leserschaft Kosuth und Kabakov entwerfen, vom welchem Werkbegriff sie ausgehen und auf welche sprachphilosophischen Modelle sie sich dabei beziehen. / The thesis compares the Conceptual Art in New York with the Moscow Conceptualism while using the example of two of their greatest representatives: Joseph Kosuth and Ilya Kabakov. Together, they have created an installation entitled "The Corridor of Two Banalities" (1994). For their contemporaries and successors, Kosuth and Kabakov served as models or just the opposite. In a comparatistical perspective the thesis discusses problems (e.g. the (self-)referentiality) which go along with the debate about conceptual art and which let the conceptual art appear as a link between modernism and postmodernism. For conceptual artists, theoretical and historical considerations of art form an evident part of their artistic work to the same degree as art as a universal category has lost its self-evidence for them. They examine its frame conditions which dictate what is being considered as art at a specific time and in a specific place. Hence the thesis focusses on the question about the ways Kosuth and Kabakov conceptualise the (Conceptual) Art on both sides of the Iron Curtain. Taking into account the reception history it examines which concept of author- and readership Kosuth and Kabakov formulate, which definition of artwork they have assumed and which models of philosophy of language they refer to.