The development of language, writing and reading is crucial for pupils’ knowledge development in school. Interactive book reading has positive effects on pupils’ linguistic development and furthers their learning in school. Our study aims to find out how some teachers perceive their work with interactive book reading in preschool class and grade 3. The questions asked proceed from the didactic questions what, how and why. To achieve our aim and answer our questions, six interviews were held, three with teachers in preschool class and three with teachers in grade 3. Based on the interviews, categories were distinguished for each research question and similarities and differences between the two grades. The teachers describe interactive book reading as active participants and reflecting readers. In grade 3 the teachers work with established methods, while the majority of the teachers in preschool class work with models they have devised on their own. All the teachers state different reasons why they work with interactive book reading, but similar categories are revealed after analysis. The conclusion is that more training is needed in interactive book reading for teachers in preschool class.

Språklig sårbarhet uppstår i situationer där omgivningens krav och förväntningar inte överensstämmer med de språkliga förutsättningar som finns hos en individ. Flerspråkiga barn med bristande exponering på sina språk riskerar att hamna i språklig sårbarhet och saknar ofta basordförråd på svenska, vilket påverkar senare läs- och skrivinlärning. För att hjälpa dessa barn att utveckla ordförrådet krävs direkta interventionsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en ordförrådsintervention som utgår från metoderna Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling har en effekt på utvecklingen av basordförrådet på svenska hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Studien syftade även till att utvärdera om barnen har tillägnat sig ordinlärningsstrategier efter interventionen. Studien inkluderade 26 deltagare, varav 18 slutförde studien. Deltagarna fördelades till en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga barns ordförråd undersöktes före och efter interventionsperioden genom tre olika test: Semantiskt ordflöde med kategorin djur, deltestet Likheter 1 ur CELF-4 samt ett ordskattningstest. Resultatet visade att barnen som tog del av interventionen tillägnade sig fler nya ord och strategier för ordinlärning jämfört med kontrollgruppen. Resultaten visade ingen förbättring gällande ordmobilisering eller förmåga att kunna se samband mellan ord inom samma semantiska kategori, mätt med standardiserade test. Sammanfattningsvis visar resultaten i föreliggande studie att Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling i kombination med fördel kan användas för att stötta ordförrådsutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet.