<p>Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005. I undersökningen beaktades bland annat för- och nackdelar med revisionsplikten. Undersökningen slog till slutligen fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten, inledningsvis för de allra minsta aktiebolagen. Revisionspliktens avskaffande skulle förmodligen innebära stora förändringar för olika intressenter. Interna intressenter kan vara ägare, anställda, företagsledning och externa intressenter kan vara kunder, myndigheter, kreditgivare, leverantörer och banker. Skatteverket är förmodligen den största externa intressenten men även kreditgivare och ekobrottsmyndigheten är viktiga intressenter och dessa behöver därefter ett bra verktyg för att öka tryggheten och kvalitén i årsredovisningar från mikrobolagen. Försvinner ett verktyg som revisionsplikten, går våra funderingar till hur förändringen kommer att påverka skatteverkets, ekobrottsmyndigheternas och kreditgivarnas organisation och dess resurser samt hur viktigt detta verktyg är inom den fortlöpande verksamheten. Uppsatsen syftar därför till att undersöka externa intressenters åsikter om effekterna av revisionspliktens avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat 2 banker, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Andra källor som används är bland annat redan befintlig teori och denna applicerades sedan i författarnas intervjuer, för att se om den överensstämmer med verkligheten. Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men inget förändringsarbete har påbörjats. Kreditgivarna vill först se hur marknaden kommer att reagera på revisionspliktens avskaffande. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas och även ha ökade skrivbordskontroller. Ekobrottsmyndigheten kommer inte att tillföra några nya resurser för tillfället men ser man en tendens till att oavsiktlighets eller oaktsamhetsbrott ökar kommer ekobrottsmyndigheten bemöta detta genom ökade resurser. Alla fyra respondenterna var eniga om att revisionsplikten bör vara kvar för alla aktiebolag. </p>

<p>In the last years people has become more aware of issues regarding corporate social responsibility. This has led to a more thorough control of big multinational companies, which are often held account of violating social, ethical and environmental values. The term most often used for this is corporate social responsibility (CSR). H&M is a Swedish multinational company and the concept of H&M is fashion to a low price. The material most often used in producing clothes is cotton. Cotton is the most sprayed crop and a great amount of water, pesticides and inorganic fertilizers are used in order to get better and bigger harvests leading to a negative impact on both environment and people working in the production chain. Organic cotton is a great alternative and a growing number of consumers are asking for clothes made out of organic cotton. The purpose of the thesis is to investigate whether H&M is taking responsibility for the social, ethical and environmental parts of CSR and how H&M uses organic cotton in their clothes. The thesis also accounts for the role of the consumer and other stakeholders regarding demand of organic cotton. </p><p>Methods used are literature studies and interviews conducted by phone and e-mail. The results show that the overall impression is that H&M as a company is taking several actions in order to take responsibility. By using organic cotton in collections on all departments and by supporting a number of non governmental organizations (NGO) H&M has had a positive development and is now seen as one of the most successful companies regarding CSR. H&M has integrated a stakeholder perspective in their activities which shows that the company is putting focus not only at the consumers but also at other important stakeholders. H&M should however focus more on local sustainability, in order to help sustain a positive development in developing countries multinational companies such as H&M need to take a bigger responsibility and attend so that a bigger profit remains in the sub contractor countries.</p>

<p>Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet <em>Corporate Social Responsibility (CSR).</em> Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet <em>Socialt Entreprenörskap</em> utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten. Delsyftet var att undersöka hur detta påverkas av de olika bolagens relation med respektive intressenter och ledarskapsstil. Undersökningen visar att de bolag som framgångsrikt integrerar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden drivs av en vision att göra en förändring i samhället.</p>

<p>Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar. Detta leder fram till följande frågeställningar: Varför arbetar AstraZeneca och Pfizer med CSR? Vilka faktorer påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt? Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka varför de två marknadsledande läkemedelsföretagen i Sverige arbetar med CSR. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt. Metod Uppsatsens metod är en fallstudie av AstraZeneca och Pfizer. Empiriskt material består av kvalitativa intervjuer som har kompletterats med sekundärdata från respektive företags hemsida samt publicerade rapporter. Intervjuerna har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med anställda från AstraZeneca respektive Pfizer. Resultat och slutsatser Uppsatsens slutsats är att AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR för att legitimera sig gentemot sina intressenter. Intressenterna har förväntningar på företagen som illustreras utifrån ekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska förväntningar. Intressenterna är således de som huvudsakligen påverkar företagens arbete med CSR men arbetet med CSR måste också ligga i linje med företagets kärnverksamhet. Intressenterna påverkar företagen genom kommunikation och dialoger.</p>

<p>According to statistics, requirements management is identified as a major source of error to failed IT-projects. Moreover communication is identified as a factor affecting the require-ments management and can lead to deficiencies in the requirements. The requirements analyst is responsible for managing the requirements from the different stakeholders, act as a com-munication accommodator and to translate abstract requirements expressed by users to more specific requirements that developers can implement. The purpose of this thesis is to study the role of the requirements analyst to investigate the problems that may arise in working with requirements management.  To achieve the purpose we have performed a requirements management process in which we ourselves took the role as the requirements analysts. The requirements management process consisted of three phases: gather requirements, document requirements and validate require-ments. The result of this study indicates that requirements management is complex because it in-volves different stakeholders with different perspectives and backgrounds. The result of the study is conclusions of the problems we experienced as a requirements analyst and some rec-ommendations on how these problems can be improved.</p> / <p>Enligt statistik identifieras kravhantering som en stor felkälla till misslyckade IT-projekt. Vi-dare identifieras kommunikation som en faktor som påverkar kravhantering och som kan leda till brister i kraven. Kravanalytikern är den som har till uppgift att hantera kraven från de oli-ka intressenterna i ett kravarbete, fungera som en kommunikationsförmedlare och översätta abstrakta krav från användare till mer specifika krav som utvecklare kan implementera.  Syftet med denna uppsats är att studera kravanalytikerns roll för att undersöka de problem som kan uppstå i samband med ett kravarbete.  För att uppnå syftet har vi utfört ett kravarbete där vi själva tagit rollen som kravanalytiker. Kravarbetet bestod i tre faser som syftade till att samla in krav, sammanställa krav och kvali-tetssäkra krav.  Resultatet av denna studie visar att kravhantering är komplext eftersom det innefattar olika intressenter med olika perspektiv och bakgrund. Resultatet av studien är slutsatser vi dragit utifrån våra erfarenheter som kravanalytiker och några rekommendationer på hur dessa pro-blem kan förbättras.</p>

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har länge varit komplexa och svåra att överblicka. Bokföringsnämnden släppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 är förenklade från tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskränkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en beskrivning av K2-regelverket och experters utlåtande avgöra om den förenkling som är ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnåtts. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förändringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen. Slutsats: K2 innebär inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillämpa K3 av olika anledningar. Hos de företag som faktiskt har möjlighet att tillämpa K2 är de största förenklingarna att reglerna är samlade på ett och samma ställe, att det inte tillåter några avvikelser och att valmöjligheterna är begränsade. K2 kan ge intressenterna en sämre redovisning men det är priset företagen får betala för att uppnå förenkling.

The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do. / Syftet med denna uppsats var att undersöka samt beskriva motiven till att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning samt vad som krävs av företagen för att upprätta denna. Dessutom ville vi undersöka varför en del företag väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar och andra inte.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005. I undersökningen beaktades bland annat för- och nackdelar med revisionsplikten. Undersökningen slog till slutligen fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten, inledningsvis för de allra minsta aktiebolagen. Revisionspliktens avskaffande skulle förmodligen innebära stora förändringar för olika intressenter. Interna intressenter kan vara ägare, anställda, företagsledning och externa intressenter kan vara kunder, myndigheter, kreditgivare, leverantörer och banker. Skatteverket är förmodligen den största externa intressenten men även kreditgivare och ekobrottsmyndigheten är viktiga intressenter och dessa behöver därefter ett bra verktyg för att öka tryggheten och kvalitén i årsredovisningar från mikrobolagen. Försvinner ett verktyg som revisionsplikten, går våra funderingar till hur förändringen kommer att påverka skatteverkets, ekobrottsmyndigheternas och kreditgivarnas organisation och dess resurser samt hur viktigt detta verktyg är inom den fortlöpande verksamheten. Uppsatsen syftar därför till att undersöka externa intressenters åsikter om effekterna av revisionspliktens avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat 2 banker, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Andra källor som används är bland annat redan befintlig teori och denna applicerades sedan i författarnas intervjuer, för att se om den överensstämmer med verkligheten. Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men inget förändringsarbete har påbörjats. Kreditgivarna vill först se hur marknaden kommer att reagera på revisionspliktens avskaffande. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas och även ha ökade skrivbordskontroller. Ekobrottsmyndigheten kommer inte att tillföra några nya resurser för tillfället men ser man en tendens till att oavsiktlighets eller oaktsamhetsbrott ökar kommer ekobrottsmyndigheten bemöta detta genom ökade resurser. Alla fyra respondenterna var eniga om att revisionsplikten bör vara kvar för alla aktiebolag.

I alla tider har det funnits förväntningsgap, inte bara inom ekonomi utan även i ett bredare perspektiv. Det denna studie inriktar sig på är dock förväntningarna som klienter och intressenter har på revisorn. De förväntningar som intressenter ställer på revisorerna och deras arbete kan ibland skilja sig från det verkliga utfallet vilket leder till att förtroendet för revisorerna rubbas. Då förtroendet för revisorerna skadas påverkas i sin tur de relationer som revisorerna har till sina klienter och deras intressenter. Denna uppsatsstudie kring förväntningar och relationer inom revisorsyrket bygger på en kvalitativ undersökning med sammanlagt sex stycken intervjuer bland revisorer, klienter och banker i Umeå tätort. Syftet är att undersöka hur relationerna mellan parterna påverkas av förväntningsgap samt varför skillnader i förväntningar uppstår och vad som bör förbättras för att undvika att dessa skillnader uppstår. Detta har vi gjort genom ett deduktiv angreppsätt, där vi utifrån vår teori undersökt problemet. Intervjupersonernas frågesvar har analyserats för varje målgrupp och sedan med en jämförelse mellan grupperna- svaren har kopplats samman med teorier om förväntningsgap, kommunikationsmodeller och revisorernas yrkesroll. Det som vi fokuserade på var hur de uppfattade kontakten med revisorn och hur de ansåg att relationen dem emellan fungerade. Vi analyserade hur de olika faktorerna som kommunikation, information och förväntningar påverkade relationen. Det vi ville ta reda på var om relationen påverkades av detta eller om den var oberoende av sådana faktorer. Det vi genom vår studie kom fram till var att det allra viktigaste för att få en relation mellan de tre parterna att hållas bra och stabil var i grunden hur bra kommunikationen fungerade dem emellan. Det sambandet som finns mellan kommunikation och relation är att om parterna har en dålig kommunikation så uppstår det problem med övriga nyckeldelar så som information och förväntningar. En dålig kommunikation gör att det blir svårare för informationen att flyta mellan parterna. När informationen inte når från sändare till mottagare så uppstår det förväntningsgap. Klienten förväntar sig att revisorn ska utföra ett arbete som går utanför gränserna av vad revisorn i slutändan utför. Det är viktigt att informationen kan gå från sändaren till mottagaren utan problem, fungerar detta så minskar risken för att förväntningarna på revisorn ska vara för höga, både från ett klientoch ett kreditgivarperspektiv. Den slutgiltiga slutsatsen kan alltså sägas vara att kommunikationen är A och O för relationens överlevnad.

I hela samhället har intresset för miljöinformation ökat. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska bolag som bedriver tillstånds- och eller anmälningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag även redovisa upplysningar av icke finansiell karaktär som kan påverka företagets resultat, ställning, verksamhet eller framtida utveckling och däri ingår miljöfrågor. Bokföringsnämnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberättelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen är att utreda hur väl bolag på Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberättelse samt hur väl de följer bokföringsnämndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberättelser. Studien har visat att det är stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberättelsen och att många bolag redovisar ingenting alls om miljön. Vidare visar studien att vad bolag väljer att redovisa ofta är självklara uttalanden och olika information från bolag till bolag gör att informationen är svår att jämföra. Endast tre bolag följer fullt ut bokföringsnämnden rekommendationer om redovisning av pliktverksamhet enligt uppsatsförfattarnas studie. Då intresset för miljöfrågor ökar kan bolag som inte tar dessa frågor på allvar leda till nackdelar för bolaget.