Förtätning är idag ett vanligt förfarande i samhällsbyggandet och sker runt om i hela världen. Det lyfts ofta fram som ett hållbart sätt för en stad att växa, men det finns nackdelar och möts ofta av motstånd från boende i området. När en ort växer och förtätas med en ny typ av bebyggelse kan det förändra identiteten, gemenskapen och känslan av en ort, vilket kan skapa starka känslor. Hur ställer sig de tre intressenterna; (1) boende, (2) kommun och (3) byggsektorn till förtätningen och tillväxten? Vilka likheter och olikheter finns det i deras inställning? Vart är de överens och var krockar de? För att undersöka detta har en fallstudie utformats på Rydebäck, för att belysa de olika intressenternas relation till varandra och deras intresse i utbyggnaden av orten. Rydebäck är en tätort med 6000 invånare i Helsingborgs kommun. Det har utförts en kvalitativ intervjustudie med respondenter från vardera grupp intressenter. Respondenterna sinsemellan visade överlag god förståelse för varandras intressen. De boende var de som framförde flest känsloargument, vilken inte är förvånande, då de är mer personligt engagerade i orten än respondenterna från kommun och byggsektorn. Det framgick att Rydebäck undergått en förändring i identitet, gemenskap och gestaltning när det förändrats från ett typiskt villa- och radhusområde till ett område med flerbostadshus. Men exakt vad som föranledde förändringen är inte helt tydligt. / Densification is today common practice within urban development around the world. The motive behind this is often that it is a sustainable way for cities to grow. However, there are downsides and it is often met with resistance from the local community. When a district is growing through densification with a different type of building that does not already exist in that area, the feeling of community and place identity may be at stake, which can cause strong emotions among the residents. What opinion do the three stakeholders; (1) residents, (2) municipality and (3) construction companies have when it comes to densification and growth? Are there any differences to their perception or are they aligned? A qualitative case study was formed around Rydebäck to identify their relations and interests. Rydebäck is a suburban area with approximately 6000 inhabitants in the Helsingborg municipality. The interviews were held with respondents from each group. The findings show that the respondents had an understanding for each other's interests. The residents had arguments largely based on emotions, which was not too surprising due to them having a more personal connection to Rydebäck than the construction companies and the municipality. It became clear that the view was that Rydebacks place identity had been subject to change in the aftermath of the integration of multi-family homes. However it is not clear if it is caused by the building of multi-family homes in an area otherwise dominated by single-family homes or by the population increase in general.

I dag ställs allt större krav på företags hållbarhetsarbete och det är inte längre frågan om ett företag ska hållbarhetsredovisa, utan snarare vad och hur. Det finns flera verktyg för att utarbeta en hållbarhetsredovisning, där Global Reporting Initative (GRI) Standards är den mest använda metoden. GRI Standards tillhandahåller riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning kan utformas, som då kan öka i trovärdighet och legitimitet. Vidare är en intressentanalys en kartläggning av företagets intressenter och kan ge svar på vad som bör göras för att vara attraktiv både på marknaden och som arbetsgivare i ett längre perspektiv. En intressentanalys bör alltid ligga till grund för en hållbarhetsredovisning.  Den här studien syftar till att identifiera vilka indikatorer i GRI Standards som är väsentliga för ett medelstort företag i skobranschen. Med en befintlig intressentanalys från ett medelstort företag i skobranschen, intervju med hållbarhetschefen på det aktuellt företaget samt GRI Standards resulterade studien i en förteckning över vilka GRI-indikatorer som är väsentliga för företaget att ha med i en hållbarhetsredovisning. GRI Standards enligt Core option ställer krav på vilka upplysningar som ska finnas i en hållbarhetsredovisning. Upplysningarna, indikatorerna, finns listade i standarden, men ska filtreras så att bara väsentliga aspekter i den redovisade verksamheten belyses. Därför måste väsentlighetsanalysen göras innan man kan avgöra om en redovisning når upp till standarden. Upplysningarna i Paul Brunngård AB:s senaste hållbarhetsredovisning jämfördes med förteckningen över väsentliga indikatorer som togs fram i denna studie. Jämförelsen visar att företaget är på god väg att nå upp till en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI Standards Core option.

Digitaliseringens utveckling har medfört en expansion av tillgängliga tjänster inom bankväsendetför kunder. Samtidigt har det lett till nya regelverk och processer som banker måste anpassa sigtill. Tillsammans skapar nya aktörer, förändrade kundförväntningar och uppdaterade regelverk enföränderlig miljö inom bankindustrin. Denna studie syftar till att utforska relevansen ochkonkurrenskraften med sparbankernas grundläggande principer i en föränderlig miljö.Sparbankernas grundläggande principer innefattar lokalt fokus, måttligt risktagande samt ägarformutan vinstmaximering. En fallstudie genomfördes på Sparbanken Eken, där nyckelpersoner somVD, kreditchef, kontorschef, företagsrådgivare, privatrådgivare och styrelseordförandeintervjuades. Det teoretiska ramverket för studien tar fäste i två centrala teorier; intressentteorinoch contingency-teorin. Resultatet indikerar att sparbankerna och dess grundläggande principerfortsatt är relevanta och konkurrenskraftiga, förutsatt att en balans nås mellan nya digitala verktygoch regelverk. Den övergripande slutsatsen är att relationsskapandet och det personligabemötandet spelar en avgörande roll för sparbankernas förmåga att behålla sittexistensberättigande i en alltmer konkurrensutsatt bransch.

Då svensk damfotboll skiljer sig åt i ekonomi och supportrar från herrfotbollen finnsskillnader mellan intressenter för dam- och herrallsvenskan. En avsaknad av forskning omskillnader mellan serierna motiverade en undersökning av detta. Studien syftade till attundersöka vilka intressenter som fanns, hur viktiga de var och hur de påverkade klubbarna.Genom fyra intervjuer med respondenter från fem lag och ett teoretiskt ramverk om strategieroch målsättningar, intressenter inom europeisk fotboll och intressentteorin analyseradesfrågeställningen. Slutsatsen var att det finns många olika intressenter och deras roll förklubben varierar mellan lag i dam- och herrserierna och för lag inom samma serie. Supportrarhar dock en avgörande roll när de finns i mängd och med stark anknytning till klubben. Dåskapas mer resurser inom föreningen vilket möjliggör en mer genomarbetadeföreningsfilosofi för arbete med strategier och målsättningar. Det gäller både för dam- ochherrlaget inom föreningen. Därför kan damlag dra nytta av herrarnas resurser om mycketsupportrar finns för herrlaget.

Bakgrund: Hållbarhet har blivit alltmer centralt i samhället under de senaste decennierna, och detta har getts uttryck för bland annat i att intressenter ställer allt högre krav på företag och organisationer. Med anledning av detta har dessa företag och organisationer behövt anpassa hur de arbetar med hållbarhet och hur de hanterar förhållanden med sina intressenter efter dessa förändrade omständigheter. Ovanstående resonemang väcker frågan hur företag kan balansera dessa hållbarhetsaspekter med ambitionen att uppnå lönsamhet, och om fokus på hållbarhet och intressenter påverkar lönsamheten, och i så fall hur. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur graden av integration av hållbarhet samt intressenter i styrsystemen påverkar den ekonomiska lönsamheten. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Data samlades in genom en innehållsanalys där innehåll i årsredovisningar från 2019 för 75 olika företag på Stockholmsbörsen kodades och kvantifierades. Dessa ställdes mot lönsamhetsnyckeltal från 2020 och 2021 i en regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat indikerar att högre grad av integration av både hållbarhet och intressenter har en positiv påverkan på lönsamheten, men resultaten är inte tillräckligt tydliga för att kunna fastställa dessa samband. / Background: Sustainability has become increasingly important to society in recent decades, and this has been reflected in the increasing demands of stakeholders on companies and organizations. Because of this the above-mentioned companies and organizations have had to adapt how they work with sustainability and how they manage relationships with their stakeholders to changing circumstances. The above reasoning raises the question of how to balance these sustainability aspects with the ambition of achieving profitability, and whether the focus on sustainability and stakeholders affects profitability, and if so, how. Purpose: The aim of the study is to investigate how the degree of integration of sustainability and stakeholders in management control systems affects economic profitability. Methodology: The study used a quantitative method and a deductive approach. Data was collected through a content analysis where content in annual reports from 2019 for 75 companies listed on the Stockholm Stock Exchange was coded and quantified. These were compared with profitability ratios from 2020 and 2021 in a regression analysis. Conclusion: The results of the study indicate that higher levels of integration of both sustainability and stakeholders have a positive impact on profitability, but the results are not clear enough to confirm these relationships.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omprofilering används för att bemöta intressenters krav. Detta undersöks med utgångspunkt i hur flygbolaget Scandinavian Airlines (SAS) bemött och hanterat fenomenet flygskam under perioden 2017-2022. Teorier om omprofilering samt intressentteorin utformar studiens teoretiska ramverk. Metoden är kvalitativ och består av en fallstudie där primär datainsamling skett genom semi-strukturerade intervjuer av informanter i ledande befattningar inom SAS. Primärdatan har kompletterats med sekundärdata i form av års- och hållbarhetsrapporter som hämtats från SAS hemsida. Insamlad primär- och sekundärdata bygger studiens empiriska ramverk. En tematisk analys tillämpas baserad på fem teman förankrade i studiens teoretiska ramverk. Studien påvisar att omprofilering har skett i syfte att bemöta intressenters krav. Studien påvisar även att det skett två olika typer av omprofilering, revolutionär och evolutionär omprofilering. Studien bidrar till en bättre förståelse för hur omprofilering används för att bemöta intressenters krav.

Studien undersöker hur Svensk Elitfotboll balanserar sina intressenters olika intressen i ljuset av partnerskapet med Unibet. Syftet med studien är att utforska och analysera dynamiken samt konsekvenserna av hur Svensk Elitfotboll navigerar bland sina intressenter, med hänsyn till deras legitimitet. Genom teorier om legitimitet, intressenter och hyckleri analyseras studien. Intervjuer och enkätundersökning med Svensk Elitfotboll och de olika intressenterna har utförts för att utforska ämnet och fånga olika perspektiv. Studien undersöker hur Svensk Elitfotboll hanterar en mångfald av ibland motstridiga krav från intressenterna och adresserar begreppet hyckleri som en nödvändig och praktisk lösning för att tillfredsställa de varierande intressena hos deras intressenter. Genom den infallsvinkeln analyseras deras kommunikation och agerande i händelser relaterade till partnerskapet med Unibet och hur de har balanserat komplexa krav för att upprätthålla sin legitimitet. Slutsatsen pekar på att Svensk Elitfotboll genom anpassning till följd av sina intressenters förändrade intressen har stärkt sitt förtroende och säkerställt sin legitimitet. Studien bidrar med insikter om hur det är möjligt att att balansera motstridiga krav från olika intressenter för organisationer inom eller i samarbete med kontroversiella branscher.Nyckelord: Legitimitet, intressenter, hyckleri, spelindustrin, pengar kontra ansvar

Modern affärspraxis har inneburit ett skifte på företags huvudsakliga mål; idag är de inte bara angelägna att skapa vinst, de är även angelägna att tillföra värde för samtliga intressenter. Med anledning av rådande skifte har betydelsen av honnörsord likt socialt ansvarstagande ökat, vilket i sin tur ökat fokus på CSR. CSR är ett av de främsta koncepten inom hållbarhetsrapportering och omfattar ansvarstagande berörande ett företags affärsaktiviteter på ekonomiska-, sociala- och miljömässiga plan. Mer specifikt syftar CSR på ett företags sociala ansvar utöver sådant som är föreskrivet i lag. Enligt befintlig forskning kan ett företags sociala ansvar (CSR) tänkas ha en viss inverkan på dess anseende som arbetsgivare. Följande inverkan påstås ha sin bakgrund i den värderingsdrivna naturen hos dagens arbetssökande, där en majoritet söker sig till arbetsgivare med likasinnade värderingar. I synnerhet har följande benägenhet, att överväga en arbetsgivare med anseendet om att vara socialt ansvarstagande, observerats bland högutbildade arbetssökande. Exempelvis har ekonomistudenter exponerats för CSR under sin utbildning och kan därför antas besitta en medvetenhet om faktorerna och frågeställningarna bakom CSR som kan tänkas ha en inverkan på deras intentioner vid val av arbetsgivare. Följande kvalitativa studie syftar således till att skapa förståelse för hur ett företags sociala ansvarstagande (CSR) kan påverka dess anseende som arbetsgivare och därigenom dess förmåga att rekrytera svenska ekonomistudenter. Studiens resultat baseras på den kvalitativa ansats som utförts, där de semistrukturerade intervjuerna tyder på en ökad attraktivitet och ett förstärkt positivt anseende för socialt ansvarstagande företag. Påvisade fördelar har förnämligast visat sig ha en inverkan på ekonomistudenters kortsiktiga intentioner vid val av arbetsgivare. Av intervjuerna framgår följande ha sin grund i att ekonomistudenter drivs av egenintresse; där de som värdesätter socialt ansvar, söker arbetsgivare som tar sådant ansvar. Ekonomistudenter visar vidare indikationer på en vilja att identifiera sig med sin arbetsgivare utifrån egenintresse. Sammantaget visar således studiens resultat på att CSR, i rådande kontext, mycket väl kan vara en faktor för identifiering snarare än något annat.

Titel: Intressentengagemang vid hållbarhetsrapportering: en kvalitativ studie om hur företag kan främjas av att engagera intressenter i rapporteringsprocessen. Författare: Filippa Frisk och Amanda Lundkvist. Nyckelord: Hållbar utveckling, hållbarhetsrapportering, strategi, intressenter och intressentengagemang. Problemformulering: Hur kan företag främjas av att engagera intressenter i arbetet med hållbarhetsrapportering? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka intressenter företag engagerar i arbetet med hållbarhetsrapportering. Vidare syftar studien till att förstå hur företag kan främjas av att engagera intressenter i rapporteringsprocessen. Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska studien baseras på fallstudier som utgörs av kvalitativa intervjuer och dokumentstudier av hållbarhetsrapporter. Den analysmetod som används i studien utgår från uppsatsens egenkonstruerade analysmodell och en kvalitativ innehållsanalys i form av induktiv kodning. Slutsats: Studien visar att företag tenderar att engagera interna intressenter i större utsträckning än externa intressenter i arbetet med hållbarhetsrapportering. Vidare visar studien att intressenters engagemang i arbetet med hållbarhetsrapportering leder till en förbättrad hållbarhetsrapport, ökade krav och förväntningar från intressenter att arbeta mer med hållbarhet och att hållbarhet blir ett viktigare ämne för företag. / Title: Stakeholder engagement in sustainability reporting: a qualitative study about how companies can benefit from engaging stakeholders in the reporting process. Authors: Filippa Frisk and Amanda Lundkvist. Keywords: Sustainable development, sustainability reporting, strategy, stakeholders and stakeholder engagement. Research question: How can companies benefit from engaging stakeholders in their work with sustainability reporting? Purpose: The purpose of the study is to describe which stakeholders companies engage in their work with sustainability reporting. Furthermore the purpose of the study is to understand how companies can benefit from engaging stakeholders in the reporting process. Methodology: The study has an abductive research approach with a qualitative research method. The empirical study is based on case studies that consists of qualitative interviews and document studies of sustainability reports. The method for data analysis that is used in the study is based on the thesis’ own analysis model and a qualitative content analysis in terms of inductive coding. Conclusion: The study shows that companies tend to engage internal stakeholders rather than external stakeholders in their work with sustainability reporting. Furthermore the study shows that stakeholder engagement in sustainability reporting results in an improved sustainability report, increased demands and expectations from stakeholders to work more with sustainability and that sustainability becomes a more important subject for companies.

Denna studie syftar till att undersöka hur Ikea Customer Support Centres interna miljökommunikation fungerar. Med teoretiska utgångspunkter i att som företag betrakta naturen som en intressent samt vikten av ett holistiskt miljöarbete för att tillfredsställa denna, belyser och utforskar studien hur intern kommunikation kan användas som verktyg för spridning och implementering av miljö- och hållbarhetsarbete. Empiriskt material samlades in med fokusgrupp och semi-strukturerade intervjuer som metod. Resultatet av undersökningen pekar på att företag som inte betraktar naturen som en intressent har en ineffektiv intern miljökommunikation, och därmed inte ett holistiskt miljöarbete som genomsyrar alla delar av verksamheten. / This study aims to examine how Ikea Customer Support Centres internal environmental communication works. With theoretic premises in which companies consider nature as a stakeholder and the importance of a holistic environmental work to satisfy said stakeholder, the study highlights and explores how internal communication can be used as a tool for dissemination and implementation of environmental and sustainability work. Empirical material was collected with focus group and semi-structured interviews as method. The results indicate that companies that do not regard nature as a stakeholder has an inefficient internal environmental communication, and thus not a holistic environmental work that permeates all parts of the company.