För att bilda en djupare förståelse kring hur kommunikationen mellan skapare och intressenter ser ut och hur relationen påverkar resultatet av en slutprodukt har denna uppsats undersökt skillnader och likheter i framställning av spel utifrån val av finansiering (förläggare eller Kickstarter), interaktionen mellan skapare och intressenter analyserades för att se hur det påverkar spelets slutprodukt. Genom intervjuer, enkätundersökningar och intressentanalyser framställdes empirin där slutsatserna blev att relationen mellan skapare och intressent skiljer sig beroende på hur stor roll förläggarna vill ha inom projektet. Den andra skillnaden, utifrån val av finansiering, mellan studios med förläggare och Kickstarterprojekt, är att det är vanligt inom Kickstarterprojekt att man blir intvingad till att vara öppna om projektet inför sitt community, medan självständiga studios eller studios med förläggare har möjligheten att välja hur öppna de vill vara. / How crowdfunding effects relationships in game development.To achieve a better understanding of the communication between creators and stakeholders, and how the relationship between these two can affect the end result of a product, this essay has investigated the differences and similarities in the production of games, resulting from the choice of financing (publishers or Kickstarter). This topic has been examined through interviews, surveys and stakeholder analysis, and the end empiricism was that the relationship between creators and stakeholders differed depending on the level of involvement on the part of the publishers. The second difference from studios with publishers and Kickstarter project, apart from the choice of financing, was that Kickstarter projects often got forced to have an open dialogue with the community about the project, while independent studios or studios with publishers could choose freely how open they want to be.

Att företag arbetar med CSR blir mer och mer populärt och nuförtiden förväntar sig intressenter att företag arbetar med miljömässiga och sociala frågor. I takt med att CSR används flitigare har konceptet även spridits till kommunala bolag. Kommunala bostadsbolags arbete med CSR är relativt outforskat samtidigt som endast ett fåtal studier visar på hur CSR uppfattas av bolagets intressenter. Kommunala bostadsbolag finns till för att erbjuda bostäder till kommuninvånarna och är därför en viktig del av samhället.Syftet med studien är att få en förståelse för ett kommunalt bostadsbolags användning av CSR samt hur det uppfattas både internt och externt.MKB har valts ut som studieobjekt eftersom de är ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag och arbetar aktivt med CSR. Den genomförda studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Respondenterna är anställda på olika nivåer inom MKB samt externa samarbetsparter och hyresgäster. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer samt 7 kortare och strukturerade intervjuer.De erhållna svaren från respondenterna har analyserats mot institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin, och visar på att uppfattningen av CSR skiljer sig åt mellan de anställda och hyresgästerna. Skillnaderna beror främst på bristande kommunikation men även bristande intresse och språksvårigheter från hyresgästernas sida.Studien bidrar till en förståelse för hur ett kommunalt bolag arbetar med CSR samt hur det uppfattas av de anställda och hyresgästerna. Därutöver kan den ses som en inspiration för andra företag som arbetar med eller vill arbeta med CSR. / There is a growing interest to work with CSR among today’s companies and nowadays stakeholders expect companies to work with environmental and social issues. As CSR has become widely used, it has spread to municipal companies. Municipal housing companies work with CSR is a relatively unexplored field and only a few studies show how CSR is perceived by its stakeholders. Municipal housing companies provide homes for the local community, and is therefore an important part of society.The purpose of this study is to gain an understanding of a municipal housing company’s use of CSR and also how it is perceived internally and externally.MKB was selected as the study object due to the fact that they are one of the largest municipal housing companies in Sweden who works with CSR. The study is based on a qualitative approach and is conducted through interviews. The respondents consisted of employees at various levels within the company and external cooperation partners as well as tenants. In all, 11 semi-structured interviews and 7 shorter and structured interviews were conducted.The respondents’ answers combined with Institutional theory, Stakeholder theory and Legitimacy theory, shows that the perceived image of CSR differs between the respondents. The differences mainly depend on lack of communication and lack of interest as well as language barriers from the tenants’ point of view.The study contributes to an understanding of how a municipal housing company works with CSR. In addition, it may be an inspiration for other companies work with CSR.

På grund av globaliseringen har konkurrensen mellan städer på senare tid ökat. Platser kan differentiera sig genom att arbeta med uppmärksamhet, inflytande, marknader, företag och evenemang. Detta medför att platsernas roll har förändrats där det riktas ett rampljus mot konstruktionen av platsvarumärke. Politiska dimensioner och platsens intressenter har betydande roller för ett starkt närvarande platsvarumärket. Genom att undersöka de tre begreppen; platsidentitet, platskultur och platsbild kan komplexiteten i konstruktionen av platsvarumärke tydliggöras. En fallstudie tillämpas för att studera platsvarumärke. Detta fall består av platsen Rosenlund i Göteborg där avgränsningen är projektet “Ett Blomstrande Rosenlund”. För att synliggöra konstruktionen av platsvarumärke tillämpas en identitets-baserad platsvarumärkes modell. Denna modell erbjuder ett sätt att se på platsidentitet som en dynamisk process. Med hjälp av modellen ges ett försök till att se hur de politiska dimensionerna, platsens intressenter samspelar med platsidentiteten, platskulturen och platsbilden. Empirin och analysen visar fragment av den komplexitet som råder i omformningen av ett platsvarumärke. Slutresultatet visar att det fanns en politisk närvaro under hela omvandlingprocessen. Här ser vi även en skiftning av de interna intressenternas inflytande på platsidentiteten. Omvandlingsarbetet visar tydliga tendenser att platsidentitet är en dynamisk process. Dock uppdagas det förutsatta och oförutsedda effekter som konstant influerar platsvarumärket. Här kan praktiken utnyttja erfarenheter och forskning i samband med omvandling av platsidentitet, varpå forma ett effektivare platsvarumärke. / The effect of globalization has tightened the competition between cities. Places are able to differentiate from another through attention, influence, markets, businesses and events. This affects the role of places and stresses the importance of place branding. Political dimensions and stakeholders are critical factors in the construction of place brand. Place identity, place culture and place image are the three elements of place branding which can unravel the complexity of the construction. Case studies are used to assess the complexity of a place. Whereas this case comprises the location Rosenlund in Gothenburg where the project “Ett Blomstrande Rosenlund” is the demarcation of this research. An identity-based model for place branding is used as an analyze tool to visualize how the elements and factors influence each other. This model presents place identity as a dynamic process. The empirical analysis shows fragments of the complexity that exists in the transformation of a place brand. As a conclusion a political presence throughout the transformation process is detected. As well as a shift of influence of the place identity between the internal stakeholders are discovered. The process shows a tendency of place identity as a dynamic process. In the transformation process there are presupposed and unforeseen effects that constantly influences the place brand. Experiences and research within the field of place identity can be used in practise, whereas to create a more effective place brand.The thesis is presented in Swedish.

Uppsatsen undersöker om antropologiskt kunskap kan implementeras i Logical Framework Approach (LFA) –metoden för att förbättra den. LFA är en projektplaneringsmetod som bland annat används inom utvecklingsprojekt. Olika publiceringar om LFA har studerats för att få fram för- och motargument. Vidare har antropologiska publiceringar om hur antropologi kan användas inom utveckling- och biståndsprojekt legat till grund för att analysera LFA, och se om och isåfall var antropologisk kunskap kan användas för att förbättra den. Resultatet presenteras i form redovisning på var metoden får kritik samt hur antropologisk kunskap kan bidra till förbättring i det specifika området. / The thesis seeks to examine whether anthropological knowledge can improve the Logical Framework Approach (LFA). LFA is a widespread project planning method that is used in development projects. Various publications about LFA have been studied to identify arguments in favor of, and against the method. Furthermore, anthropological publications on how anthropology can be used in development and aid projects forms the foundations for analyzing the LFA. This is performed to see where anthropological knowledge can be applied to improve it. The result is presented by focusing on the criticism to discover how anthropology can contribute to improving the methods in the areas of concern.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, främst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, både positiva och negativa. Det sågs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes också oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka när en revisor inte längre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en påverkan på den redovisade skatten, och de kan vara både avsiktliga och oavsiktliga. Skattefel påverkar många runt omkring företaget, bland annat de intressenter som verkar på den sociopolitiska arenan, så kallade Stakekeepers. De har inte någon direkt relation till företagets affärsverksamhet, men de har en indirekt betydelse för företaget genom sitt inflytande över opinion och lagstiftning. Dessa intressenters agerande och ställningstagande är idag ett underbeforskat område inom intressentteorin, och det är viktigt med denna teoretiska kunskap för att skapa förståelse för vad som sker på den sociopolitiska arenan. Då dessa intressenter har inflytande över lagstiftning måste lagstiftarna ta hänsyn till deras åsikter i sina betänkande kring nya lagändringar. Under 2015 ska regeringen göra en utvärdering av revisionspliktens avskaffande 2010, för att eventuellt genomföra en ytterligare höjning av gränsvärdena för revisionsplikt, och därmed göra revision frivillig för fler aktiebolag. Studiens syfte är att beskriva och förklara hur intressenter på den sociopolitiska arenan uppfattar skattefelets utveckling, om och på vilket sätt de relaterar denna utveckling till avskaffandet av revisionsplikten, samt vad som motiverar och påverkar deras ställningstagande vad gäller en eventuell framtida gränshöjning. För att uppfylla detta syfte har studien genomförts med en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fyra olika intressenter från den sociopolitiska arenan. Analysen av den empiriska datan, med stöd i den teoretiska referensramen, resulterade i tre slutsatser. Den första handlar om att de olika uppfattningarna kring skattefelets utveckling hos intressenterna på den sociopolitiska arenan har grund i deras respektive yrkeskunskaper. Den andra handlar om att de drivs och påverkas av sina respektive företrädarskap, främst om de är statligt eller privat företrädande. Den sista slutsatsen handlar om att de faktorer som påverkar hur intressenterna förhåller sig till en eventuell framtida gränshöjning är deras företrädarskap, ansvarstagande samt tillit till större företags redovisning / Mandatory auditing for the smallest limited companies in Sweden was abolished in 2010, mainly to reduce the cost burden for these small companies. This created different reactions among the companies' external stakeholders, both positive and negative. It was seen as positive for business in Sweden, but there was also concerns expressed about the risk of errors in the accounts and the declarations, and that they would increase when an auditor is no longer obligated to review them. These errors can result in improperly recognized tax and increased tax error. Tax error includes all errors that have an impact on the reported tax, and they can be both intentional and unintentional. Tax error affects many parties around the company, including the stakeholders operating in the social political arena, so called Stakekeepers. They do not have any direct relation to the company's business, but they have an indirect impact on the company through its influence on public opinion and legislation. These stakeholders' reactions and standingpoints is today a relatively unexplored area within the stakeholder theory, and this theoretical knowledge is important in order to create an understanding of what is happening on the social political arena. As these stakeholders have influence on legislation, the legislators must take their opinions into account in its reports on new legislative changes. During 2015, the government will undertake an assessment of the abolition of the mandatory auditing in 2010, to possibly conduct a further increase in the limits for mandatory auditing, and thus make the audit optional for more companies. The study aims to describe and explain how stakeholders in the social political arena perceive the tax error development, whether and how they relate this trend to the abolition of the mandatory auditing, and further what motivates and influences their position regarding a possible future limit raise. To meet this objective, the study was performed with a qualitative study in the form of interviews with four different stakeholders from the social political arena. The analysis of the empirical data, with the support of the theoretical framework, resulted in three conclusions. The first is about the different perceptions regarding the tax development among stakeholders in the social political arena, due to their professional skills. The second is that they are driven and influenced by their representation, particularly if they are representing the public or the private sector. The last conclusion is about the factors that affect how the stakeholders relate to a possible future limit raise. These factors are their representation, responsibility and their trust in larger companies accounting.

<p>För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.</p><p>Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.</p>

Titel: CSR integrerat i affärsidén – har det någon betydelse för företagens framgång? Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hp Författare: Aida Mekonnen &amp; Victoria Klyukina Handledare: Agneta Sundström Examinator: Lars-Johan Åge Datum: 2014- Juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur små och medelstora företag arbetar med CSR och att analysera om det finns en koppling mellan framgångsrika företag och integration av CSR i deras affärsidén. Metod: Arbetet grundar sig på både kvantitativ och kvalitativ sekundär data. Empirisk data har samlats in från 100 slumpmässigt utvalda svenska företag som listas i Högskolans databas FRAMFÖR. Vi har utgått från kvantitativ metod när vi samlat in data från Internet, företagens omsättning (åren 2010-2012), samt genom statistiska beräkningar. Den kvalitativa metoden har använts när vi samlat in data i FRAMFÖR-databasen som tar upp företagens affärsidésbeskrivning. Resultat: Resultatet visar att cirka 80% av företagen i studien strävar efter att implementera CSR i verksamheten. Andel mindre framgångsrika företag är högre när det gäller CSR aktiviteter med kortsiktigt perspektiv medan andel av framgångsrika företag är högre vad gäller mer långsiktiga CSR engagemang. Andel företag med CSR integrerat i affärsidén följer storlek på omsättningsutveckling, det vill säga ju mer framgångsrika företagen är desto mer integrerar de CSR i affärsidén från ett långsiktigt perspektiv. Slutsats: Vår studie visar att det finns en positiv relation mellan kort/långsiktig CSR och omsättning. Medan de mer framgångsrika företagen arbetar mer långsiktigt med CSR engagemang visar resultatet att mindre framgångsrika företag arbetar med CSR utifrån det mer kortsiktiga perspektivet. Det tyder på att omsättningen har inverkan på vilka CSR dimensioner som företaget använder. Studien bidrar till att visa att ju mer framgångsrika företag är desto mer integrerar de CSR i sin affärsidé. Studien indikerar att CSR integrerat som del av affärsidén har utvecklat kärnkompetens för företagets långsiktiga ansvarstagande.

De ideella elitidrottsföreningarna börjar till stor del bli kommersialiserade och gränsen mellan dem och vinstdrivande företag är på väg att suddas ut. De är dock fortfarande en ideell idrottsförening till formen som ska vara allmännyttig, demokratisk, ha folkrörelsekaraktär, vara jämlik och jämställd – de ska med andra ord genom sin huvudsakliga verksamhet bidra till samhället. Trots det tenderar elitidrottsföreningarna att ta ytterligare samhällsansvar genom att bedriva olika projekt och verksamheter med syfte att på olika sätt hjälpa till exempel utsatta grupper i samhället. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse de sociala samhällsengagemangen har för ideella elitidrottsföreningar i förhållande till deras intressenter. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med representanter från fem olika ideella elitidrottsföreningar har vi skapat en förståelse kring deras sociala ansvarstagande för att därefter tolka vilken betydelse detta har för föreningarna och för vilka de arbetar med socialt ansvarstagande. Uppsatsen bidrar till att förstå att det finns nya strategier att använda sig av när det handlar om att bedriva en ideell elitidrottsförening. Vi önskar att uppsatsen kan bidra till att inspirera personer inom föreningsvärlden att våga gå nya vägar när det kommer till att leda och utveckla Sveriges idrottsföreningar. / The non-profit elite sports associations are beginning to be largely commercialized and the gap between them and private sector are on the verge of disappearing. However, they still are a non-profit sports association that should be public, democratic, have a people operating character and be equal - they should, in other words, through its main activity contribute to society. Although the elite sports unions tends to take more social responsibility by conducting various projects and activities aimed to help for example vulnerable groups in society. The aim of the paper is to understand what the social community engagements means to the non-profit elite sports association in relation to their stakeholders. By carrying out semi-structured interviews with representatives from five different non-profit elite sports associations, we have formed an understanding of their social responsibility and then interpret the meanings of this for the non-profit elite sports association and for whom they work with social responsibility. The paper helps to understand that there are new strategies to use when it comes to operating a non-profit sports association. We hope that the paper can help to inspire people in sports associations to take new paths when it comes to managing and developing sports associations in Sweden.

Hållbarhet och hållbar utveckling är mycket aktuella frågor idag och detta betonas inte minst i Förenta Nationernas Globala mål. Denna studie syftar till att identifiera och kartlägga hur personer förhåller sig till hållbarhet, hållbarhetskommunikation samt Traderas hållbarhetskommunikation. Målet är att tillföra till forskning kring hållbarhetskommunikationens nutida utmaningar i Sverige samt utforska betydelsen av hållbarhetskommunikation för organisationer idag. I denna uppsats har en enkätundersökning används som metod för att kartlägga attityder och beteenden gentemot hållbarhet och hållbarhetskommunikation. Denna studie uppvisar resultat som visar på att personer i hög grad anser att hållbarhet är viktigt samt även ofta gör aktiva val att konsumera hållbart. Studien visar även på att personer i äldre åldersgrupper i högre grad än personer i lägre åldersgrupper tycker att hållbarhet är viktigt samt gör aktivt hållbara val i sin konsumtion. De respondenter som angett att de i hög grad aktivt väljer att konsumera hållbart är även mer mottagliga för organisationers hållbarhetskommunikation. Traderas kommunikation har inte lett till att personer i stor grad ser dem som en relevant hållbar aktör, dock är de som använt Traderas plattform mer benägna att se Tradera som en hållbar aktör. Vidare dras slutsatsen att hållbarhet är en viktig fråga som organisationer bör förhålla sig till, samt att de framtida kommunikationsutmaningarna blir att skapa positiva attityder gentemot hållbarhet som leder till ett hållbart konsumtionsbeteende bland personer.

No description available.