Datum:           2009-05-29 Författare:     Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                         Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se Handledare:   Ann-Sofi Paul Titel:               Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkande Nivå:               Kandidatuppsats i ekonomistyrning Syfte:              Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna. Metod:            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data. Slutsats:          De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter. De motiv till ett bestyrkande som tydligast kan urskiljas är dels att hållbarhetsrapporteringen och det interna hållbarhetsarbetet kan säkerställas och effektiviseras. Dessutom kan de interna intressenternas förståelse för hållbarhetsfrågor öka och transparensen gentemot externa intressenter öka. Nyckelord:     Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, bestyrkande, legitimitet, intressenter. / Date:               2009-05-29 Authors:         Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                         Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se Tutor:             Ann-Sofi Paul Title:               A Corporate Perspective on Assurance of Sustainability Reporting - What kind of motives might there be for an assurance Level:             Bachelor Thesis in Management Accounting Purpose:         The purpose of the essay is to describe, from a corporate perspective, what kind of motives there might be for an assurance. The ambition is to try to understand what an assurance can mean for the internal corporate sustainability work and the corporate relationship to internal and external stakeholders. Method:         The essay has the form of a preliminary study and a qualitative study method has been used. A scholarly literature study forms the base of the theoretical reference frame. Semistructured interviews have been made with a sample of corporations to form the base of the empirical material. In the analysis the connections and the patterns that can be interpreted has been captured to give a general picture. Conclusion:    The tendencies that can be discerned shows that legitimacy for the actions of a corporation can be strengthened in the relationship to both internal and external stakeholders. The motives for an assurance that most clearly can be discerned are partly that the internal sustainability reporting and internal sustainability work can be ensured and made more effective. Furthermore the internal stakeholders understanding of sustainability questions can increase and the transparency towards external stakeholders can increase. Keywords:     Sustainability, sustainability reporting, assurance, legitimacy, stakeholders.

Title: The Swedish Business School at Örebro University – A case-study of the relationship between teachers and students Date of seminar: 2009-06-04 Course: Bachelor thesis in Business and Administration within Organization, 15 ECTS Authors: Malin Blomqvist, Lisa Skoglund, Charlotte Wallin Advisor: Gabriella Wennblom Purpose: The purpose of this thesis is to enhance the understanding about the relationship between teachers and students at the Swedish Business School at Örebro University. The purpose is also to describe the relationship with organizational theory. Research methodology: This thesis is based on a qualitative method. Semi structured interviews have been implemented with both teachers and students. Literature in the organizational area has been searched through to give a base for the study. Theoretical framework: This thesis uses the theory of stakeholders and the theory of resource dependence. Conclusions: Teachers and students are different stakeholders towards the Swedish Business School at Örebro University, where teachers is an intern stakeholder and students an extern stakeholder. The consequence of this is that they have different views and opinions about the relationship. Keywords: Organization, relations, the world around, resource dependence, stakeholder

Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna. För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har. Det är därför viktigt med ytterligare forskning inom området då man fortfarande har relativt lite kunskap om vilka som använder sig av redovisningen och hur. Vi vill med denna uppsats skapa förståelse för vilka småföretagen ser som huvudanvändare av externredovisningen samt hur denna används. Vi vill vidare undersöka om småföretagens syn på huvudanvändarna skiljer sig från de studier och den litteratur som finns på området. För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av telefonintervjuer. Vi har intervjuat 36 småföretag i Jönköpings län, och av respondenterna är hälften byggföretag och den resterande hälften är tjänsteföretag. I denna uppsats har vi kommit fram till att majoriteten av de allra minsta företagen ser upprättandet av externredovisningen som ett nödvändigt ont, och att betydelsen av den har en tendens att öka när antalet anställda och antalet ägare ökar. Detta kan tänkas bero på att kunskapen inte finns i de mindre företagen. Den användning småföretagen ser att de har av externredovisningen är för uppföljning, vid planering, för likviditetsmätning, som beslutsunderlag och för att informera personalen och företagsledningen. Utifrån vår undersökning har det framkommit att småföretagen ser ägare/styrelsen/VD, banken och skattemyndigheten som de främsta huvudanvändarna. Vårt resultat stämmer till stor del in på tidigare studier, men vissa skillnader finns. Vi har även fått andra svar så som kunder, revisorn, leverantörer, konkurrenter och övriga. Revisorn är ett svar som kan diskuteras då ingen från den litteratur vi använt tagit upp detta, men även för att denne i praktiken inte använder sig av redovisningen så som till exempel banken. Slutligen kan det konstateras att storleken har betydelse, då vi kan se skillnader mellan de allra minsta småföretagen och de största. / In most cases within educational fields it is the bigger companies which get most attention, though infact in Sweden there are the small and medium size entities which are of larger number. There are several definitions what a small enterprise stands for and how to define it. Therefore it is hard to say that one definition is better than another, however in this thesis EU’s definition will be used. All companies no matter size have some stakeholders who want to take part of the financial state-ments of the company. The smallest companies have most of the time not that many users/shareholders as the bigger companies and for that reason it is likely that they do not need an equally complicated and detailed accounting. These smaller companies have during some time had the same regulatory laws as the large companies, nevertheless BFN (Bokföringsnämnden, the Swedish government’s accounting experts), IASB and legislates have begun to work with facilitation of the accounting regulatory. To assure that the new rules really fulfil their purpose it is essential that they accomplish the requirements which the companies and users of the accounting have. Thus it is necessary with further research within this area since there is still moderately little knowledge regarding who the users of the accounting are and how they use the information. Our aim with this thesis is to create understanding of whom the small enterprises see as their main user of accounting and how it is used. Further we want to investigate if a small enterprise’s view of a user differs from already existing studies and literature concerning this topic. To collect our empirical material we have chosen to conduct telephone interviews. We have interviewed 36 small enterprises within the Jönköping region in Sweden. Half of the selected companies consist of enterprises from the construction sector and the other half from the service sector. With our research we are able to conclude that the majority of the smallest companies see the accounting as a complex performance that has to be done although the purpose of it has a tendency to enhance along with the number of employees and owners. This could be the consequence of lack of knowledge among the smaller companies. The small enterprises consider their main use of the accounting to be planning, to follow-up, to measure liquidity, basic data for decision making and to provide employees and management with information. On the basis of our study it has emerged that the small enterprises see owner/management/CEO, the bank and the tax authority as the major users. Our result corresponds to some extent with ear-lier research, but there are differences as well. Among our responds we have obtained answers like customers, the accountant, suppliers, competitors and others. It can be discussed why the accountant was mentioned due to none in the literature we have been using brings this up, but also because of that the accountant does not use the accounting in the same way as for example the bank. To conclude we can state that the size does matter when we are able to see differences in the result between the smallest companies and slightly bigger ones.

Världen idag blir alltmer globaliserad och öppen, vilket medför att betydelsen växer för företag att vårda och förvalta företagets varumärke och identitet. Ett sätt att göra detta på och som har fått stor spridning på senare år är Corporate Social Responsibility (CSR), vilket kan beskrivas som bidragande till hållbarutveckling genom socialt-, miljömässigt- och ekonomisktansvarstagande. Företag påverkas även av en rad olika intressenter såsom investerare, ägare, kunder och medarbetare för att nämna några. Dessa intressenter ställer i olika utsträckning krav på företaget att förmedla information om företagets verksamhet. Syftet med uppsatsen var att undersöka olika företags CSR-rapportering genom att studera varför innehållet i de undersökta hållbarhetsrapporterna skiljer sig åt, samt undersöka vilka intressenter som kunde tänkas påverka hållbarhetsrapporteringen. De metoder som valdes ut för undersökningen bestod av en kvantitativ del samt en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod av empiri i form av hållbarhetsrapporter inhämtade från undersökningsobjekten. Den kvalitativa delen bestod av intervjuer med tre företag som är verksamma inom området för rapportering av CSR. Även en förstudie genomfördes, för att motivera urvalet av undersökningsobjekten. Förstudien resulterade i följande urval som studerades: SKF, Atlas Copco, TeliaSonera, Holmen. I uppsatsens teorikapitel presentas hur CSR utvecklas som begrepp. Vidare beskrivs teorier för att analysera arbetet med CSR samt Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsrapportering. Empiri för studien inhämtades från undersökningsobjektens hållbarhetsrapporter. Empirin analyserades sedan utifrån teorierna samt även ifrån den infallsvinkel, som respondenterna som intervjuades för studien bidrog med. I slutsatsen presenteras hur hållbarhetsrapporteringen är individuellt anpassad för olika verksamheter och företag. Vidare beskrivs i slutsatsen hur hållbarhetsrapporteringen kan tänkas påverkas i olika utsträckning beroende på intressent.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att belysa de faktorer som har påverkat och styrt utvecklingen av svenska företags hållbarhetsredovisningar. Detta gör vi genom att studera litteratur samt tidigare vetenskapliga artiklar inom ämnet. Utifrån detta konstruerar vi enkäter som vi skickar ut till respondenter på svenska företag. Vi hoppas att med resultatet av denna enkätundersökning kunna bidra med kunskap och förståelse kring vad som påverkat utvecklingen av företags hållbarhetsredovisningar sett ur företagens perspektiv.   Metod: Med hermeneutiken som utgångspunkt har vi antagit en kvalitativ metod. Inom den kvalitativa metoden har vi antagit ett aktörsynsätt. Vårt aktörsynsätt gör att vår ambition med studien är att tolka och förstå de aktörer vi studerar snarare än att förklara deras handlingsmönster. Genom att tolka andra aktörer har vi skapat vår egen uppfattning och verklighetsbild av det vi studerar.   Studiens bidrag: Studien bidrar med att belysa vikten av investerare som påverkande intressent när det gäller hållbarhetsredovisningar. Vidare finner vi i studien att GRI och dess utveckling av riktlinjer för utformning av hållbarhetsredovisningar också är en stark påverkansfaktor till förändringar av företagens hållbarhetsredovisningar. Även om de två ovanstående faktorerna tycks vara de starkaste orsakerna till förändring så visar studien att förändring skett på grund av långt fler faktorer. / Purpose: The main purpose of this study is to highlight the factors that have influenced and guided the development of the Swedish corporate sustainability reports. We do this by studying literature and previous scientific papers in the subject. From this we construct questionnaires which we send out to the respondents in Swedish companies. We hope that with the results of this survey could provide knowledge and understanding of what has influenced the development of corporate sustainability reports from companies' perspective.   Method: With the hermeneutic as basis, we have adopted a qualitative approach. In the qualitative method, we have adopted an actor-approach. Our actor-approach allows our ambition of this study is to interpret and understand the actors we are looking at rather than to explain their behaviour. By interpreting the other actors we have created our own perception and reality of what we are studying.   The study's contribution: The study contributes to highlight the importance of investor-sensitive stakeholder in terms of sustainability reports. Furthermore, we find in the study that GRI and its development of guidelines for the design of sustainability reports is also a strong influence factor to the change of corporate sustainability reports. Although the above two factors seem to be the strongest reasons to change, the study shows that the change occurred because of many more factors.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser.  Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet. Balansen mellan oberoende och förtroende måste hanteras på ett sätt som leder till att jobbet kan utföras korrekt och att båda parter är tillfredställda. Kontorschefen anser att är det är viktigt att revisorerna är oberoende. Vidare tycker hon att de flesta revisorer har gott förtroende. Hon tycker att revideringen i stort fungerar bra och kunden får bra tips och råd för att få fram ett bra underlag, vilket innebär att även hon anser att det är revisorernas kompetens som skapar förtroende. Skatterevisorn talar om förtroendet för bankens del. Han menar att ett reviderat företag är en garant för banken. Han får medhåll från kontorschefen på banken som menar att de kan känna sig tryggare med en fackmässig överblick i deras ekonomi. Tystnadsplikten skapar också förtroende hos skatterevisorn. Revisorer använder sin kompetens och oberoende för att skapa förtroende hos sina klienter. De måste även vara uppdaterade vad gäller förändringar och nyheter och hantera tystnadsplikten på ett korrekt sätt. För att sedan behålla det redan skapade förtroendet handlar det om affärsmässig professionalism. Vi konstaterar att analysmodellen är ett bra och användbart hjälpmedel för att skapa förtroende hos klienterna, därför att den håller oberoendet i schack. Det är viktigt att det råder en balans av oberoende och förtroende, eftersom ett för starkt förtroende kan innebära ett hot mot oberoendet.  Förslag till fortsatt forskning: Om revisionsplikten avskaffas och de småföretagen har möjlighet att välja om de vill ha revision eller inte vore det intressant att undersöka hur revisionsbyråerna kommer att arbeta för att skapa och behålla förtroende för att få småföretagen att fortsätta välja revision.  Uppsatsens bidrag: Läsaren får olika definitioner på begreppet förtroende och olika sätt att både skapa och behålla förtroendet i relationer.

Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen.   Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys.   Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag. Respondenternas svar tyder även på att frivillig revision är ett resultat av samhällets utveckling och är ett sätt för staten att minska den enskilda individens känsla av att bli kontrollerad.   Förslag tillfortsatt forskning: Då denna studie är begränsad till endast Skatteverket, Bolagsverket samt Kronofogden, skulle förslag på fortsatt forskning vara att undersöka huruvida de övriga intressenterna i SOU 2008:32 ställer sig till revisionspliktens avskaffande i nuläget.   En ytterligare studie skulle kunna systematisera och ge en övergripande översikt om hur samhällets kontrollfunktion och övervakning fungerar i det moderna samhället.   Uppsatsens bidrag: Resultaten i studien kommer vetenskapligt att ge en förståelse för vad avskaffandet av revisionsplikten innebar för de utvalda intressenterna. Studien ger även en förståelse och ett resonemang kring om revisionspliktens avskaffande är ett resultat av samhällets utveckling.

Titel: Värdeskapande processer – Beräkna det som räknas Nyckelord: Värdeskapande effekter, påvisande av socialt värdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet. Idag ställs allt högre krav på företag och organisationer att ta ett samhällsansvar. I och med de ökade kraven höjs också angelägenheten att kunna redovisa dessa insatser på ett tydligt och effektivt sätt. Europakommissionen har exempelvis efterfrågat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhällsinsatser och samhällsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrågas sätt att tydliggöra värdeskapande, då idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt värde för samhället och dess övriga intressenter. Idrotten är Sveriges största folkrörelse, med cirka 3 miljoner medlemmar och det är tydligt att den är betydelsefull för många. Idrottsföreningar står således inför en rad utmaningar, bland annat är det relevant för dessa att identifiera vilka som är deras intressenter och vad de anser kring värdeskapande. Detta för att ha möjlighet att svara på deras förväntningar, något som skapar förtroende för verksamheten. Enligt det rådande forskningsläget är det även relevant att finna verktyg att påvisa detta värde för dess intressenter. Metoder för påvisning av liknande effekter efterfrågas idag och forskning kring ämnet sker, bland annat eftersom de mätinstrument som används idag fått kritik för bristande tillämpbarhet och effektivitet. Ett relativt nytt mått som används för att mäta dessa samhällsinsatser är Social Return on Investment (SROI). Metoden används ofta inom den ideella sektorn och mäter det värde verksamheter skapar, som inte bara är ekonomiskt, utan även socialt och miljömässigt. Baserat på ovanstående forskningsläge är syftet med studien att analysera en organisations värdeskapande processer, dess intressenter och relation till dessa, med inslag av SROI-analys. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts i samarbete med en idrottsförening. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter som är aktiva i idrottsföreningen samt med representanter för den kommun där föreningen verkar. Det empiriska materialer kommpleteras med intressentteori, legitimitetsteori samt teori kring SROI som metod. De slutsatser som kan dras från denna studie är att en idrottsförening har många intressenter med varierade intressen. Studien presenterar en analys kring relationerna mellan idrottsföreningen och dess intressenter, där det framkommer att den mest framstående intressenten är de aktiva i föreningen. De aktiva upplever effekter av sitt engagemang i föreningen; Socialt välbefinnande, Fysisk hälsa och Personlig utveckling. Dessa effekter påverkar även de aktiva efter avslutat engagemang i föreningen, vilket medför att idrottsföreningens aktiviteter skapar effekter som är hållbara över tid. Studien avslutas med en analys kring värderingen av dessa effekter och hur användbar SROI är som metod, där det konkluderas att måttet underlättar diskussion och värdering av effekter som traditionellt sett inte står i fokus vid utvärdering av organisationers prestationer. Denna insikt är värdefull för idrottsföreningar då de är beroende av relationen till sina intressenter, för att exempelvis få tillgång till ideellt engagemang och finansiell support. Att påvisa vilket värde de skapar för dessa visas relevant i denna studie, bland annat för att idrottsföreningen ska nå en ökad legitimitet.

The purpose of this study was to investigate how Swedish retail companies work with CSR internationally.The study also sought to explore the opportunities and challenges that exist, and the stakeholders that motivate companies CSR commitment.The theoretical framework is composed of international CSR guidelines of the OECD and the UN, Carroll's CSR pyramid and three-stage model and Freeman's stakeholder theory. Furthermore a qualitative research approach was applied where four in-depth interviews were conducted with representatives from Axfood, Löfbergs Lila, Oriflame and CSR Sweden. Finally, the study demonstrated the conclusion that the companies CSR strategies are structured in a similar way regardless of the market. CSR attract and retain workers, create a good reputation for brands and results in working conditions, living standards and environmental improvements. Difficulties, however, are the complexity of being able to control each partner and manage differences in language, laws and culture between countries. Finally there are a number of stakeholders that motivate companies to work with CSR, of which shareholders are considered the most important.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumärkningsprocess. Utifrån uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumärkesbyggande processen i Södertälje. Vetenskapliga teorier med inriktning på främst varumärkning av städer och samarbeten har används vid analys av den inhämtade informationen. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är att samarbete som strategi är möjlig men att denna kan inneha sina begränsningar när en stad skall varumärkas. Genom att undersöka den varumärkesbyggande processen i Södertälje har vi uppmärksammat den komplexitet som föreligger hos varumärkning av en plats med flera intressenter. Förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnäringen i Södertälje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, då en hel stad skall inkluderas, kan uppstå motsättningar om näringar som inte kände en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumärkesbyggande processen. / The purpose of this thesis is to examine the possibilities for cooperation between the internal stakeholders of a city's branding process. Based on the purpose for this thesis a qualitative study was conducted in the form of seven interviews with stakeholders in the branding process of Södertälje. Scientific theories, focusing primarily on the branding of cities and cooperation, have been used in the analysis of the collected information. The conclusions we have drawn in this thesis is that cooperation as a strategy is possible but can be limited when applied on a city. By examining the branding process in Södertälje, we have noted the complexity that exists in the branding of a city with several different stakeholders. We believe that the prospects for cooperation between the internal stakeholders in the tourism and hospitality industry in Södertälje to be possible through commitment, shared responsibility and communication. We do however believe that disagreements may occur when a broader spectrum of the city’s stakeholders, whom do not feel a natural role to participate, are included in the branding process.