En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter. Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system. Resultatet tyder på att innehållsmässiga krav skiljer sig mellan olika intressenter. Vid skapande av en kravspecifikation bör det bl.a. strävas efter att ha hög sökbarhet och tydlighet. Vidare ska det finnas en beskrivning av systemets funktionalitet, verksamhetsbeskrivning, gränssnittsbeskrivning, icke-funktionella krav. Analytiker har behov verksamhetsnära information och implementatörer har behov av systemets uppbyggnad.

The stakeholders for requirements elicitation need to be identified at an early stage and their knowledge is the basis for what is to become a requirements specification. Just because a stakeholder holds a lot of expertise and knowledge it does not mean that the stakeholder can communicate the knowledge in a clear way. Validation of knowledge means that knowledge is valued and recognized in a structured way. People and organizations can evolve by exchanging knowledge, experience and skills.   The purpose of this study is to increase the understanding of knowledge management between requirement elicitation and external stakeholders. The following report is written based on requirements elicitation and stakeholders, knowledge, and validation of knowledge. This study has been carried out at one company as a case study to examine the context of the requirement elicitation, Nonakas knowledge model and validation of knowledge. The theories that support this study are about explicit and implicit knowledge, Nonakas knowledge model and validation of knowledge.   What emerged from this study is that communication and understanding are perceived to be key elements in the case study. The company that participated in this case also has a willingness to develop the internal knowledge and reduce the problems of knowledge. It has also emerged that the respondents perceive that there is a correlation between skills, qualifications and Nonaka's knowledge model. / Vid en kravinsamling ska intressenter identifieras i ett tidigt skede, det är deras kunskap ligger till grund för vad som sedan blir till en kravspecifikation för att utveckla en produkt. Bara för att en intressent innehar mycket kompetens och kunskap behöver det inte innebära att intressenten kan förmedla det på ett tydligt sätt. Validering av kunskap innebär att kunskap blir värderad och erkänd på ett strukturerat sätt. Människor och organisationer kan utvecklas genom att utbyta kunskap, erfarenheter och kompetens.   Syftet med studien är att öka förståelsen för kunskapshantering mellan kravinsamlare och externa intressenter. Följande rapport är skriven med utgångspunkt i kravinsamling, intressenter, kunskap och validering av kunskap. En kvalitativ studie har genomförts på ett fallföretag för att undersöka samband med mellan kravinsamling, Nonakas kunskapsmodell och validering av kunskap. Teorierna som stödjer denna undersökning handlar om explicit och implicit kunskap, Nonakas kunskapsmodell och validering av kunskap.   Vad som framkommit av denna studie är att kommunikation och förståelse upplevs vara centrala delar i fallföretagets arbete. Företaget har även en vilja om att utveckla den interna kunskapen och reducera kunskapsproblem. Det har även framkommit att respondenterna uppfattar att det finns samband mellan kompetens, kvalifikation och Nonaka’s kunskapsmodell.

Supportrar är en viktig intressent för fotbollsföreningar. Fotbollssupportrar är konsument av samma produkt som de är medproducent av då de betalar för att gå på fotbollsmatcher samtidigt som de är med och skapar stämningen kring matchen. Svensk fotboll är reglerad av 51%-regeln vilket innebär att föreningens medlemmar också är ägare av föreningen. Denna tredelade roll som supportrarna besitter är en del av komplexiteten i relationen mellan en fotbollsförening och dess supportrar. Med bakgrund av tidigare forskning gjord kring Stakeholder Theory har fokus till störst del har varit att identifiera fotbollsföreningars olika intressenter och hur viktiga de är för organisationen. Denna studie kommer endast att fokusera på en intressent i en förening i Sverige med ambitionen att utifrån Stakeholder Theory beskriva relationen mellan en fotbollsförening och dess supportrar, ur båda parters perspektiv, vilket även efterfrågats av tidigare studier inom ämnet. En kvalitativ studie har genomförts där empiriskt material samlats in genom semi- strukturerade intervjuer med valda representanter från Djurgården Fotboll samt föreningens supportrar. Det empiriska materialet analyserades utifrån Stakeholder Theory för att sedermera besvara studiens syfte och frågeställning. Resultatet visar att supportrar är den viktigaste intressenten för Djurgården Fotboll och att Stakeholder Theory grundläggande kan ge en förklaring till supportrarnas betydelse som intressentgrupp.

Inledning: Soliditet är ett finansiellt mått som beräknas utifrån balansräkningen och skall visa företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Det finns dock forskning som tyder på att det traditionella soliditetsmåttet inte visar företags verkliga långsiktiga överlevnadsförmåga. Denna forskning påstår att företag har resurser som inte visas i företagens balansräkning men som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. På grund av att dessa resurser inte syns i balansräkningen kommer denna studie att undersöka vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Problemformulering: Vad påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga? Syfte: Syftet med studien är att förklara vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga, genom att fånga upp och synliggöra resurser utöver dem redan redovisade av företagen. Metod: I studien genomförs fem fallstudier där empirin baseras på sex intervjuer. Intervjuernas respondenter utgörs av tre ekonomiansvariga, två inköpsansvariga och en personalansvarig. Urvalet omfattar onoterade aktiebolag som redovisar enligt redovisningssystemet K3. Utöver intervjuerna insamlades slutligen data från företagens årsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga är alla redovisade resurser men även de ej redovisade resurser som leverantörs- och ägarintressenter kan erbjuda. Leverantörsintressenterna medför resurser som framförallt utgörs av kredittidsförlängning men också skuldreducering. Ägarintressenterna medför resurser som utgörs av ägartillskott, ägarlån och koncernbidrag. Tillika har studien kommit fram till att den traditionella soliditeten måste bedömas tillsammans med kassaflödet för att överhuvudtaget ge en bild av företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Avslutningsvis tyder det på att den traditionella soliditeten inte ensamt är en bra indikator på företags långsiktiga överlevnadsförmåga.

Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling. EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro). Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa. Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI. Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter. I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001. Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna; utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.

Sammanfattning En debatt som ständigt är aktuell inom redovisning är angående utvecklingen av företags finansiella rapportering för att öka transparensen av information till de externa intressenterna. Externa intressenter har ofta bara företags finansiella rapporter att grunda sina beslut, detta medför att en konsekvent rapportering är av stort intresse för dem. Rapporteringen av leasing är ett ämne som är aktuellt. Det finns för närvarande två former av leasing reglerade i IAS 17, finansiell och operationell leasing. Företag väljer ofta att utforma leasingavtal som operationella leasingavtal och undgår på det viset att rapportera sina leasingavtal som tillgångar och skulder vid tillämpning av IAS 17. För att utveckla en konsekvent rapportering väljer IASB att utge en ny standard gällande leasing vid namn IFRS 16. Standarden syftar till att endast ha en form av leasing och kommer ersätta standarden IAS 17. IFRS 16 är planerad att implementeras den 1 januari 2019.   Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader tillämpningen av IFRS 16 får på företags finansiella rapporter jämfört med IAS 17. Vidare är syftet också att undersöka hur dessa skillnader kan påverka företags intressenter. Syftet avgränsas till att undersöka skillnader i leasetagares finansiella rapportering och skillnadernas påverkan på dess intressenter. Undersökningen är relevant eftersom många företag använder leasing och en kommande förändring i redovisningen av leasing kommer således påverka både företag och dess intressenter. För undersökningen används fyra konstruerade typfall där varje typfall belyser olika effekter på företags finansiella rapporter vid tillämpning av IFRS 16. Typfallen analyseras därefter med relevanta teorier i form av bland annat principal-agent teorin och intressentteorin.   Studien påvisar att tillämpningen av standarden IFRS 16 kommer öka företags tillgångar och skulder då de enligt IFRS 16 måste redovisa rättigheterna och skyldigheterna enligt leasingavtalet i balansräkningen. Vidare kommer värderingen av leasingavtal vid tillämpningen av IFRS 16 skilja sig mot IAS 17 då det inte tas någon hänsyn till vad det leasade objektet har för verkligt värde utan värderingen baseras endast på de diskonterade framtida betalningarna för leasingen. Ökningen av tillgångar och skulder kommer medföra att företag uppvisar en större risk i sina finansiella rapporter jämfört med om företag tillämpar IAS 17. Risken i företag ökar dock inte på grund av IFRS 16 utan standarden ger endast en förbättrad transparens av företags risker i de finansiella rapporterna, risken har hela tiden funnits i företagen men den har inte uppvisats i de finansiella rapporterna vid tillämpning av IAS17. Intressenterna kommer behöva förnya sina analyser av företag för att anpassa sig till IFRS 16 då alla företag som tillämpar IFRS och innehar operationella leasingavtal kommer öka sina skulder och tillgångar. Resultatet av studien påvisar att den nya standarden IFRS 16 ger en mer rättvisande bild av leasetagares finansiella rapporter i jämförelse med IAS 17. Implikationerna av skillnaderna i företags finansiella rapporter resulterar i att informationsasymmetrin mellan företagsledningen och intressenterna kommer minska, detta då de finansiella rapporterna ger en mer rättvisande bild av företaget till intressenter.

Introduktion: Tidigare studier har visat att intressenters förväntningar på revisionen skiljer sig från revisorernas och att ett förväntningsgap existerar. Bland de tidigare studierna som behandlar förväntningsgapet är forskningen kring revisorns väsentlighetsbedömning ytterst begränsad. Vi har inte funnit någon tidigare forskning där fokus legat på att förklara intressenters upplevda kännedom och faktiska kunskap kring ämnet, varför en sådan studie kan anses relevant att genomföra. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara intressenters upplevda kännedom och faktiska kunskap kring revisorers väsentlighetsbedömningar. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats. En tvärsnittsdesign har använts och empiri har samlats in från kreditgivare, ekonomichefer och ekonomistudenter med hjälp av en enkätundersökning. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns faktorer som kan förklara intressenters upplevda kännedom och faktiska kunskap, men att dessa två skiljer sig åt. Den enda faktorn som visar ett samband med både kännedom och kunskap är erfarenhet inom revision. / Introduction: Previous studies has shown that expectations on audit differ between stakeholders and auditors, and that expectation gap exists. Among the previous studies examining the expectation gap, there’s limited research on auditors’ materiality judgements. We have not found any previous research whose focus have been on explaining stakeholders’ familiarity and knowledge regarding the subject, justifying the relevance for such a study. Purpose: The purpose of this study is to explain stakeholders’ perceived familiarity and actual knowledge regarding auditors’ materiality judgments. Method: The study is based on a quantitative research design and a deductive approach. A cross-sectional design has been used and data from creditors, CFO’s and business students was gathered through a survey. Conclusion: The results show that there are some factors that can explain stakeholders’ perceived familiarity and actual knowledge, but it exists differences between them. The only factor that shows a relationship with both familiarity and knowledge is experience from audit.

Organisationers sociala ansvarstagande har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat, speciellt inom detaljhandeln. CSR-arbete har blivit viktigt för samhället vilket påverkar verksamheters arbete med detta. Således har även medierapporteringen beträffande deras sociala ansvarstagande ökat. Hur kan detta påverka organisationerna och deras rapportering kring socialt ansvarstagande? I samband med att CSR har blivit ett välkänt begrepp som allt fler verksamheter arbetar med har även begreppet CSI vuxit fram. Det handlar om att organisationer arbetar på ett ansvarslöst sätt i syfte att uppnå legitimitet. Företag är beroende av sina intressenter som i sin tur kan påverkas av media. Det ligger alltså i deras intresse att förmedla en positiv bild till sin omvärld och kan göra det genom att bland annat upprätta hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap kring hur ett publikt företag med många intressenter arbetar med socialt ansvarstagande och hur de påverkas av medias rapportering angående det. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi analyserat 15 hållbarhetsrapporter som upprättats av H&M mellanåren 2002–2016. Det har vi gjort med hjälp av en innehållsanalys där vi utformat ett kodningsschema. Vi valde att söka på centrala begrepp och undersökte hur många gånger dessa förekom i H&Ms hållbarhetsrapporter. Vi har även analyserat medias rapportering gällande företagets sociala ansvarstagande. Vår teoretiska referensram består av forskningsom behandlar begreppen CSR, CSI, intressenter, legitimitet, hållbarhetsrapportering samt media. Vi presenterar en analysmodell som fungerade som en utgångspunkt då vi med hjälp av denna satte vår empiri i förhållande till den teoretiska referensramenoch har därefter fört en diskussion kring detta. Empirin består av vårt utformade kodningsschema samt material som är hämtat från media och H&Ms hemsida. Tillsammans med den teoretiska referensramen utgör dessa grunden för vår diskussion och slutsats. Vår huvudsakliga slutsats är att organisationens hållbarhetsrapportering främst påverkas av intressenternas krav och önskemål. Vi har inte kunnat identifiera en större påverkan från medias sida på verksamhetens rapportering gällande CSR vilket styrker detta påstående. / Corporate social responsibility has recently become increasingly important, especially in the retailing sector. It has also become more important to the society which affects how organisations choose to work with this. Therefore, media reporting on corporate social responsibility has also increased. How can this affect organisations and their CSR-reporting? Corporate social responsibility has become a well-known concept that corporations have adapted, a consequence of this is that the concept of CSI has emerged. This means that corporations are working in an irresponsible manner to achieve legitimacy. Organisations are dependent on their stakeholders, which in turn may be affected by the media. Thus, it is in the interest of businesses to convey a positive image to the society, which can be done by producing sustainability reports. The purpose of this essay was to contribute with knowledge about how a public organisation with many stakeholders workswith CSR and how they are affected by the media's reporting regarding this. We have conducted a qualitative study where we analysed 15 sustainability reports produced by H&M between 2002-2016. We have done this by conducting a content analysis where we developed a coding scheme. We searched for key concepts and examined how many times these occurred in the sustainability reports. We also analysed the media reporting on H&M's corporate social responsibility. Our theoretical framework consists of research that addressed the concepts CSR, CSI, stakeholders, legitimacy, sustainability reportingand media. We also present an analysis model that served as a starting point, with this weput our empirical data in relation to the theoretical framework and afterwards we conductedan analysis based on this. Our empirical study consists of our coding scheme and material from media and H&M's website. This, together with the theoretical framework, forms the basis of our discussion and conclusions. Our main conclusion was that the corporations' sustainability reporting is primarily influenced by the demands of stakeholders. We have not been able to identify a greater impact from the media regarding the organisations sustainability reports, which reinforces this statement.

Den här studien handlar om varför små företag väljer att inte anlita en revisor och vad somskulle få dem att göra det. Revisionsplikten avskaffades i november 2010 och detta gjorde attsmå aktiebolag som omfattas av revisionspliktens avskaffande får välja om de vill behålla sinrevisor eller inte. Efter revisionspliktens avskaffande uppstod det både positiva och negativaeffekter för de företag som är inblandade samt deras intressenter. Syftet med vårt arbete är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet att anlita en revisoreller inte. Tidigare studier visar att det är en kostnadsfråga då kostnaden varit högre än denupplevda nyttan. De företag vi ska analysera är företag som aktivt har gjort ett val att väljabort revision. Det vill säga företag som fanns innan revisionspliktens avskaffande och haromfattats av revisionsplikten tidigare. Studien behandlar små aktiebolag i Västernorrland och har genomförts med enkäter. Urvaletgjordes utifrån en lista från Bolagsverket över alla små företags organisationsnummer iVästernorrland som inte anlitar en revisor och som berörs av revisionspliktens avskaffande.Totalt uppfyllde 877 företag våra krav och efter en genomgång av 754 företag fann vi 200giltiga e-postadresser. Detta berodde på att många av företagen inte hade någon e-postadressoch att många inte längre var i bruk. Av dessa 200 företag var det 39 stycken (19 %) somsvarade på enkäten. Studien visar att det inte enbart är en kostnadsfråga för företagen när det gäller att anlita enrevisor eller inte. Generellt anses det att företagen inte får ut något mervärde av revisionen, dåden anses överflödig, eftersom de flesta av företagen redan anlitar en redovisningsfirma somgör årsredovisningen åt dem. I vissa andra fall beror det på att företaget redan besitterkunskap inom redovisning vilket gör att revisionen även då anses överflödig. De störstaanledningarna till att företagen skulle kunna tänka sig anlita en revisor var att intressenternakan kräva det eller för att känna trygghet inför myndigheter. / This study looks at why small companies choose not to hire an auditor and what would makethem do it. The audit deregulation was abolished in November 2010 which allowed smallcompanies to choose whether or not to hire an auditor. After the audit deregulation arose bothpositive and negative effects for the companies involved and their interest. The aim of our work is to identify the factors that influence the choice to hire an auditor ornot. Previously studies show that there is a cost issue when the cost was higher than theperceived benefits. The companies we shall analyze are the companies who have activelymade a choice to opt out audit. That is, companies that existed before the audit deregulationand has been subject to audit requirement before. The study deals with small companies in Västernorrland and has been conducted withquestionnaires. The sample was selected from a list from Bolagsverket of all small businessorganizations in Västernorrland who do not hire an auditor and who is affected by the auditderegulation. A total of 877 businesses met our requirements and after a review of 754businesses we found 200 valid e-mail addresses. This was because many of the companieshad no e-mail address and that many were no longer in use. Out of these 200 companies wegot 39 replies on our survey (19 %). The study shows that it is not explicit a matter of cost whether or not to hire an auditor.Generally, it is considered that the companies do not receive any added value of the audit, asit is considered redundant, since most of the companies already employ an accounting firmthat makes the annual accounts for them. In some other cases it is because the companyalready possesses expertise in accounting, which means that the audit would be consideredredundant. The main reasons why companies would consider hiring an auditor was becausethe interested parties would demand it or to feel secure with the authorities.

Den här studien handlar om varför små företag väljer att inte anlita en revisor och vad som skulle få dem att göra det. Revisionsplikten avskaffades i november 2010 och detta gjorde att små aktiebolag som omfattas av revisionspliktens avskaffande får välja om de vill behålla sin revisor eller inte. Efter revisionspliktens avskaffande uppstod det både positiva och negativa effekter för de företag som är inblandade samt deras intressenter.Syftet med vårt arbete är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet att anlita en revisor eller inte. Tidigare studier visar att det är en kostnadsfråga då kostnaden varit högre än den upplevda nyttan. De företag vi ska analysera är företag som aktivt har gjort ett val att välja bort revision. Det vill säga företag som fanns innan revisionspliktens avskaffande och har omfattats av revisionsplikten tidigare.Studien behandlar små aktiebolag i Västernorrland och har genomförts med enkäter. Urvalet gjordes utifrån en lista från Bolagsverket över alla små företags organisationsnummer i Västernorrland som inte anlitar en revisor och som berörs av revisionspliktens avskaffande. Totalt uppfyllde 877 företag våra krav och efter en genomgång av 754 företag fann vi 200 giltiga e-postadresser. Detta berodde på att många av företagen inte hade någon e-postadress och att många inte längre var i bruk. Av dessa 200 företag var det 39 stycken (19 %) som svarade på enkäten.Studien visar att det inte enbart är en kostnadsfråga för företagen när det gäller att anlita en revisor eller inte. Generellt anses det att företagen inte får ut något mervärde av revisionen, då den anses överflödig, eftersom de flesta av företagen redan anlitar en redovisningsfirma som gör årsredovis-ningen åt dem. I vissa andra fall beror det på att företaget redan besitterkunskap inom redovisning vilket gör att revisionen även då anses överflödig. De största anledningarna till att företagen skulle kunna tänka sig anlita en revisor var att intressenterna kan kräva det eller för att känna trygghet inför myndigheter. / This study looks at why small companies choose not to hire an auditor and what would make them do it. The audit deregulation was abolished in November 2010 which allowed small companies to choose whether or not to hire an auditor. After the audit deregulation arose both positive and negative effects for the companies involved and their interest.The aim of our work is to identify the factors that influence the choice to hire an auditor or not. Previously studies show that there is a cost issue when the cost was higher than the perceived benefits. The companies we shall analyze are the companies who have actively made a choice to opt out audit. That is, companies that existed before the audit deregulation and has been subject to audit requirement before.The study deals with small companies in Västernorrland and has been conducted with questionnaires. The sample was selected from a list from Bolagsverket of all small business organizations in Västernorrland who do not hire an auditor and who is affected by the audit deregulation. A total of 877 businesses met our requirements and after a review of 754 businesses we found 200 valid e-mail addresses. This was because many of the companieshad no e-mail address and that many were no longer in use. Out of these 200 companies we got 39 replies on our survey (19 %).The study shows that it is not explicit a matter of cost whether or not to hire an auditor. Generally, it is considered that the companies do not receive any added value of the audit, as it is considered redundant, since most of the companies already employ an accounting firm that makes the annual accounts for them. In some other cases it is because the company already possesses expertise in accounting, which means that the audit would be considered redundant. The main reasons why companies would consider hiring an auditor was because the interested parties would demand it or to feel secure with the authorities.