<p>I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie. Slutsatsen är att Stockholmsbörsens Large Cap-lista inte uppfyller kraven för en svagt effektiv marknad. Den effektiva marknadshypotesen kan utifrån detta ifrågasättas.</p>

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie. Slutsatsen är att Stockholmsbörsens Large Cap-lista inte uppfyller kraven för en svagt effektiv marknad. Den effektiva marknadshypotesen kan utifrån detta ifrågasättas.

Studien utreder om det är möjligt att utforma en värdeinvesteringsstrategi utifrån ett fåtal kriterier som frekvent ger bättre avkastning än indexet SIXPRX på de nordiska aktiemarknaderna. Genom en långsiktig tillbakablick mellan 1992 och 2011 har författarna utforskat möjligheterna till värdeinvesteringar. Årsvisa portföljer om maximalt 30 aktier används för att besvara frågeställningen. Dessa resultat undersöks sedan statistiskt genom signifikanstest. Slutligen konkluderas att författarna inte lyckats överträffa marknaden, att de valda studieåren påverkar resultatet i hög utsträckning samt att marknaden inte kunnat konstateras vara ineffektiv under perioden.

När miljonprogrammet uppfördes under åren 1965 till 1975 ville staten och kommunerna ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen och lösa den då mycket omfattande bostadsbristen i Sverige. Miljonprogrammets fastigheter kom huvudsakligen att ägas av de allmännyttiga kommunala fastighetsföretagen för att kunna garantera en skälig hyra och uppnå den bostadssociala utredningens mål från 1947, vilket kom att prägla den svenska bostadsmarknadnen under många år därefter. I år, 2021, har en majoritet av miljonprogrammets fastigheter funnits i över 50 år och därmed är renoveringsbehovet stort. De områden där miljonprogrammets fastigheter är belägna är ofta problemutsatta områden och en stor del av invånarna har ofta sociala och ekonomiska problem.  Under de senaste åren har många allmännyttiga kommunala fastighetsföretag sålt av miljonprogramsfastigheter till privatägda fastighetsföretag. Uppsatsen beskriver hur de privata fastighetsföretagen resonerar kring miljonprogrammets fastigheter och vad de har för investeringsstrategier när de förvärar och förädlar fastigheterna. Uppsatsen redogör också för hur de privata fastighetsföretagen ser på riskhantering och utmaningarna för miljonprogrammets fastigheter. Slutligen ger uppsatsen en bild av vad de privata fastighetsägarna har för ambition gällande investeringar i miljonprogrammet.  Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ studie, vilket innebär att studiens empiri är hämtad från intervjuer med privatägda fastighetsföretag. Totalt har sex stycken privatägda fastighetsföretag av olika storlek och kvaliteter intervjuats med ambitionen att få en bred representation av olika företag. Intervjufrågorna har utformats för att kunna besvara studiens frågeställningar och belysa syftet. Studien visar att de privatägda fastighetsföretagen ser en ljus framtid för miljonprogrammets fastigheter givet att de utmaningar som föreligger med dessa områden och fastigheter behandlas på rätt sätt. Det gåt att skapa lönsamhet och en ökad attraktivitet för miljonprogrammet. De privatägda fastighetsföretagen har nämnt att det krävs mer av fastighetsförvaltning inom miljonprogrammets fastighetsbestånd. Flera respondenter har betonat vikten av platskontor, områdessamverkan och löpande renoveringar. Vid investeringar krävs en högre direktavkastning på grund av en högre risknivå. Fastighetsföretagen använder sig av en blandning av normativa och icke normativa modeller vid investeringsbedömningar. Fastighetsföretagen beskriver att de arbetar efter interna målsättningar eller bedömer varje enskild affär för sig. Flera fastighetsföretag nämner energieffektiviseringsåtgärder som en av möjligheterna vid investeringar i miljonprogrammet.

Investeringar i forskning och utveckling (FoU) är en viktig del i ett företags utveckling och är för vissa branscher och företag en avgörande faktor för tillväxt och konkurrenskraft. Ämnet är av intresse för flera olika intressenter, bland annat aktiemarknaden. Olika faktorer påverkar marknadens uppfattning av FoU-investeringar och syftet med denna studie är därför att undersöka och tydliggöra marknadens uppfattning av faktorerna storlek och effektivitet. Studiens urval omfattar bolag som någon gång under tidsperioden 2002-2012 varit noterade på Stockholmsbörsen och undersökningen utförs genom att utvärdera fyra olika investeringsstrategier under denna tidsperiod. Vid utvärdering av investeringsstrategierna framkommer att bolag med mindre storlek samt lägre effektivitet av FoU-investeringar tenderar att uppvisa en bättre aktieutveckling. Tänkbara förklaringar till detta är marknadens korta placeringshorisont samt rådande redovisningsstandard. Resultatet ger statistiskt signifikant stöd åt studiens första hypotes angående storlek. Stöd presenteras även för studiens andra hypotes angående effektivitet. Vidare visar undersökningen på motsatta resultat jämfört med vad som presenteras i tidigare vetenskapliga studier.

No description available.

<p>Vi undersöker sambandet mellan residualavkastning på eget kapital och aktieavkastning. Företagen på Stockholmsbörsen delas in i tio portföljer utifrån storleken på företagens residualavkastningar under en treårig rankingperiod. Portföljernas prestation på börsen utvärderas sedan under en treårig testperiod. Totalt omfattar undersökningen åtta rankingperioder med tillhörande testperioder. De genomsnittliga resultaten tyder på att överreaktionshypotesen stämmer och att en valuestrategi är lönsam. Portföljen med de företag som uppvisar de lägsta residualavkastningarna under rankingperioderna har den högsta genomsnittliga portföljavkastningen under testperioderna och vice versa. Även de övriga portföljernas prestation ligger i linje med prestationen hos extremportföljerna.</p>

Vi undersöker sambandet mellan residualavkastning på eget kapital och aktieavkastning. Företagen på Stockholmsbörsen delas in i tio portföljer utifrån storleken på företagens residualavkastningar under en treårig rankingperiod. Portföljernas prestation på börsen utvärderas sedan under en treårig testperiod. Totalt omfattar undersökningen åtta rankingperioder med tillhörande testperioder. De genomsnittliga resultaten tyder på att överreaktionshypotesen stämmer och att en valuestrategi är lönsam. Portföljen med de företag som uppvisar de lägsta residualavkastningarna under rankingperioderna har den högsta genomsnittliga portföljavkastningen under testperioderna och vice versa. Även de övriga portföljernas prestation ligger i linje med prestationen hos extremportföljerna.

No description available.

Under den senare hälften av 1900- talet har problematiken kring förvaltningen av aktiefonder varit ett väl diskuterat ämne. En stor del av den tidigare forskningen har påvisat att passiv förvaltning alltid är att föredra framför aktiv förvaltning. Till stor del beror detta på de aktiva förvaltarnas höga avgifter för det arbete de utför. Det råder inga tvivel om att just aktiv förvaltnings vara eller icke vara är ett ordentligt beforskat område. Vad tidigare studier emellertid inte visat är hur typen av aktivitet inom fonden kan skapa mervärde för att prestera bättre än passiv förvaltning.Det går till viss del att påvisa att högre aktivitet inom fonder leder till högre riskjusterad avkastning. Det kan däremot inte påvisas att högre förvaltningsavgift leder till högre riskjusterad avkastning. Inte heller kan det påvisas att högre aktivitet leder till högre förvaltningsavgift. Syftet med denna studie är att undersöka aktivt förvaltade aktiefonders aktivitet och riskjusterade avkastning med hänsyn tagen till förvaltningsavgift. Studien knyter an till tidigare forskning.Även om studiens empiriska resultat delvis inte kunde statistiskt säkerställas kan det vara av intresse för gemene man då de flesta på något sätt har en koppling till fondvärlden och agerar som investerare på något plan.