Thesis (Ph.D.)--University of Nebraska-Lincoln, 2007. / Title from title screen (site viewed Oct. 21, 2008). PDF text: 226 p. : col. ill. ; 6 Mb. UMI publication number: AAT 3321123. Includes bibliographical references. Also available in microfilm and microfiche formats.

Thesis (doctoral)--Lund University, 1998. / Added t.p. with thesis statement inserted.

Thesis (doctoral)--Lund University, 1998. / Added t.p. with thesis statement inserted.

Thesis (Ph. D.)--Drexel University, 2005. / Includes abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 112-126).

The aim of this study was to document the safeguards inherent in the Mental Health Act (MHA) of 1973, and to examine the extent " to which these are observed in practice. The research was conducted at Lentegeur Hospital in Mitchells Plain, Cape Town. The population consisted of 726 certified patients who were admitted involuntarily (i.e. under sections 9 and 12 of the MHA) from 01 January 1990 to 31 December 1990. Data for each of these patients was collected from the admission register, clinical files, administrative files, and the certified post book. In addition, the official hospital statistics were examined. Measurements obtained included demographic data, the validity of the document contents, the validity of the certification process, and an overall measure of the validity of each of t he certifications taking into account both document contents and observance of the time strictures set out in the MHA. Twenty nine patients (4,0%) were admitted by Urgency (Section 12), and 697 (96,0%) on Reception Order (Section 9). The study focused mainly on the Section 9 patients, because of the small sample size for Urgency admissions. It was found that 609 (87,4%) of the 697 admissions were legally flawed in terms of document contents criteria and the time limits in the certification process. Document content criteria were not fulfilled in: 3,0% of the Applications for Reception Order; 32,1% of Medical Certificates; 20,1% of Reception Orders; and 3,6% of Reports to the Attorney-General. In 40,0% of certifications the Report to the Attorney-General (G2/28) could not be traced. Examination of temporal safeguards revealed that the least satisfactory aspect was the delay in the completion of the post-admission Report to the Attorney-General. It was found that 32,3% of these Reports were not submitted on time. Reasons for the discrepancy ("gap") between legal standards and actual practice are discussed. Recommendations are made which could help minimise or eradicate this "gap". These include suggestions for changes in the document format, for the use of a certification booklet, for stricter control of late and inadequate documentation, and for inservice training of all those involved in the certification process. / Thesis (M.Med.)-University of Natal, Durban, 1993.

Bakgrund: All vård och behandling bör tillämpas med respekt för patientens autonomi och integritet. Patienter med en allvarlig psykisk störning tvångsvårdas efter stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård kan begränsa patienters delaktighet och självbestämmande då de inte längre kan vara lika självständiga. Detta kan då leda till en maktposition och ett stort ansvar för vårdpersonalen. Tvångsvård kan även skapa ett lidande för patienterna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg innebär att relevanta artiklar har sökts och hittats. De sökorden som valts är: coercive treatment, coercive care, coercive measures, compulsory treatment, psychiatric care, involuntary treatment, experiences, qualitative, forensic care, coercion och patient. Nio artiklar har använts. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienterna upplevde tvångsvård som både positivt och negativt. Patienterna beskrev att upplevelsen av tvångsvård berodde på vårdpersonalens bemötande mot patienterna. Patienterna upplevde att tvångsvården var som att förlora autonomin och integriteten, att det var brist på information, att de blev/inte blev värdigt bemötta och att det var brist på respekt från vårdpersonalen. Diskussion: I diskussionen lyfts Phil Barkers teori om tidvattenmodellen då den användes som teoretisk utgångspunkt. Barkers beskriver att sjuksköterskans uppgift är att öka patientens delaktighet och återhämtning samt förbereda de till att bli självständiga individer i samhället. Resultatet till litteraturöversikten visade att patienterna upplevde tvångsvård som en kränkning mot deras autonomi. Detta stämmer överens med Barkers teori där det är viktigt att respektera patienters behov och önskningar för att förstärka autonomin. / Background: All care and treatment should be applied in accordance with the patient's autonomy and integrity. Patients with a serious mental disorder are forced to receive compulsion under the law on psychiatric care. Involuntary treatment can limit patients' involvement and autonomy as they can no longer be as independent. This can then lead to a position of power and a major responsibility for healthcare professionals. Involuntary treatment can also lead to suffering for patients. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of involuntary treatment. Method: Literature review according to Friberg which means that relevant articles have been sought and found. The keywords chosen are: coercive treatment, coercive care, coercive measures, compulsory treatment, psychiatric care, involuntary treatment, experiences, qualitative, forensic care, coercion and patient. Nine qualitative studies have been used. The studies retrieved from databases as CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. Results: Patients experienced compulsive care as both positive and negative. Patients described that the perception of compulsive care was due to the care staff's response to patients. Patients felt that involuntary treatment was like losing their own autonomy and integrity, it was lack of information and they experienced not being enough dignified. Patients also experienced lack of respect from the healthcare professionals. Discussion: Phil Barker's theory about the tidal model was used as a theoretical frame of reference. Barker describes that nurse's task is to increase patient participation and recovery and prepare them to become independent individuals in society. The result of the literature review showed that some patients experienced involuntary treatment as a violation of their autonomy. This is in line with Barker's theory where it is important to respect the needs and desires of patients to increase their autonomy.

Abstract Deprivation of liberty is always an infringement of a person's constitutional rights. During the past decades, Western countries have focused on their Mental Health legislation, in particular, by making changes concerning involuntary treatment. After all, little is known about the frequency and quality of involuntary treatment, yet this information is needed to modificate the phenomenon. The present thesis is a part of the Nordic study ''Paternalism and Autonomy''. Two Finnish data have been used in this thesis: the register and the interview studies. The material of the register study comprises all admissions to the study hospitals (Tampere, Turku and Oulu) during a six-month period. The material of the interview study comprises the interviews of 50 patients admitted involuntarily and the interviews of the 50 voluntarily admitted patients following each involuntary admission. Both studies used a questionnaire based on previous studies. In Finland the rate of involuntary treatment is high. The motivation for deprivation of liberty is, however, the interest of patients. Deprivation of liberty was predicted by a diagnosis of a psychotic disorder as well as previous involuntary treatment. Harmfulness to others-criterion as the motivation of involuntary treatment was rarely used. In this material, it was never used as the sole motivation of detainment. Agitation/desorientation was the common reason for seclusion/restraint. Actual violence was more frequently the reason for seclusion of female patients whereas threat of violence was the reason for seclusion/restraint of men. There were differencies among the study hospitals concerning the rate of seclusion/restraint: in Oulu mechanical restraint was used more frequently than in other study hospitals. International comparison of deprivation of liberty is difficult because of the differences among countries in legislation and the paucity of the previous studies. Ward culture as well as the methods of registration vary in different countries, and, thus reliable comparison is restricted. The results of the current study confirm the notion that deprivation of liberty is more frequent in Finland that in many other countries. / Tiivistelmä Vapauden rajoittaminen on aina kajoamista ihmisen perustuslailliseen oikeuteen ja siten tahdosta riippumaton hoito psykiatriassa on ongelmallinen alue. Länsimaissa on herätty keskustelemaan tästä aiheesta viime vuosikymmeninä ja tahdosta riippumatonta hoitoa on pyritty vähentämään lainsäädännöllisin keinoin. Jotta tahdosta riippumattoman hoidon ja toimenpiteiden käyttöön voidaan vaikuttaa, tarvitaan vertailukelpoista tietoa sen määrästä ja laadusta. Tämä tutkimus on osa yhteispohjoismaista tutkimushanketta "Paternalism and Autonomy – A Nordic Study on the Use of Coercion in the Mental Health Care System". Tähän väitöskirjaan on käytetty em. tutkimushankkeen kahta suomalaista aineistoa: rekisteritutkimusta ja haastattelututkimusta. Rekisteritutkimukseen kerättiin kaikki 6 kuukauden aikana tutkimussairaaloihin (Tampere, Turku ja Oulu) tulleiden potilaiden tiedot. Haastattelututkimukseen pyydettiin 6 kuukauden aikana 50 tahdosta riippumattomalla lähetteellä tullutta ja heille 50 vapaaehtoisesti tullutta verrokkia. Molemmissa tutkimuksissa käytettiin aiempiin tutkimuksiin pohjautuvia kyselylomakkeita. Rekisteritutkimukseen kerättiin sosiodemografiset taustatiedot, aiempi sairaalahoitohistoria ja ajankohtaisen hoitojakson vapauden rajoittamista koskevat tiedot sekä diagnoosit. Haastattelututkimukseen kerättiin tietoja potilaan kokemuksesta sairaalaantoimittamisesta ja mahdollisuudesta vaikuttaa toteutuvaan hoitoon. Potilaiden psyykkinen tila arvioitiin haastattelututkimusosiossa käyttäen standardoituja psykiatrisia arviointiasteikkoja. Vapauden rajoittaminen psykiatriassa on Suomessa yleistä, tahdosta riippumattoman hoidon osuus on suuri. Vapautta rajoitetaan kuitenkin potilaan etua ajatellen (hoidon tarve ja potilaan vaarallisuus itselle). Psykoosi oli vapauden rajoitusta ennustava tekijä, kuten kuuluukin olla, koska psykoosi on tahdosta riippumattoman hoidon edellytys. Selittäväksi tekijäksi nousi myös aiempi tahdosta riippumaton hoito. Vaarallinen muille-kriteeriä käytettiin harvoin tahdosta riippumattoman hoidon perusteena, tässä aineistossa sitä ei käytetty yksinään sitovassa hoitopäätöksessä koskaan. Agitaatio/desorientaatio oli yleisin syy eristämiselle (eristys huoneeseen/leposide-eristys). Miehiä eristettiin hieman yleisemmin kuin naisia ja naisten eristys edellytti ajankohtaisen väkivaltaisuuden, kun miehiä eristettiin uhkaavan väkivallan vuoksi. Väestöön suhteutetut eristysluvut erosivat eri tutkimussairaaloiden välillä: Oulussa leposide-eristettiin muita sairaaloita yleisemmin. Eristystä ennusti parhaiten tutkimussairaala, mutta vapauden rajoituksen runsasta käyttöä ennusti aiempi tahdosta riippumaton hoito sekä ajankohtainen tahdosta riippumaton status. Tahdosta riippumattoman hoidon samoin kuin eristysten yleisyyden kansainvälinen vertailu on hankalaa aiempien tutkimusten vähäisyyden ja eri maiden välisten lainsäädännöllisten erojen vuoksi. Luotettavaa vertailua vaikeuttavat myös erilaiset hoitokäytännöt sekä rekisteröintimenetelmät. Saadut tulokset tukevat käsitystä, että psykiatristen potilaiden vapauden rajoittaminen on Suomessa yleisempää kuin monissa muissa maissa.

Bakgrund: Psykisk lidande kan leda till situationer där patienter vårdas mot sin vilja.  Autonomin blir begränsad vilket kan medföra hotfulla situationer som i sin tur präglar vårdrelationen. När detta inträffar är det av stor betydelse att ha en bra kommunikation och respektfullt bemötande i kontakten med patienten. Vid tvångsvård kan patienter känna sig övergivna och osäker då vissa av deras rättigheterna blir borttagen. Med hänsyn till detta borde det läggas vikt på hur patienter blir bemött under denna speciella tiden, där tvångsvård pågår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård  Metod: Litteraturöversikt utifrån sju kvalitativa artiklar och en med en mixad metod. En integrerad analys genomfördes för att kunna besvara arbetens syfte.  Resultat: Analysen av patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård resulterade i två teman: Olämplig bemötande och holistisk bemötande. Tema Olämpligt bemötande består av kategorierna Maktutövande attityder och Bristande kommunikation. Tema Holistiskt bemötande består av kategorierna Empatiskt professionellt förhållningssätt och Människan bakom patientrollen. Slutsats: Bemötande av patienter under tvångsvård påverkas av vårdpersonalens attityd. Maktutövande attityder och bristfällig kommunikation leder till att patienter känner sig förolämpade och inte delaktiga i sin vårdprocess. Patienter uppskattar omtänksamhet. Underlåtelsen av små handlingar som tillgodoser basala grundbehov påverkar dock patienters välmående negativ. Ett empatiskt professionellt förhållningssätt vägleder vårdpersonalen till att se människan bakom patientrollen. Kunskap i området anses i dagsläget som otillfredsställande och borde behöva uppmärksammas i det dagliga arbetet för att öka vårdkvaliteten inom psykiatrisk omvårdnad. / Background: Mental illness can lead to situations where  patients are cared for against their will. Autonomy becomes limited, and this can lead to threatening situations which in turn characterize the care relationship. When this occurs, it is of great importance to maintain  good communication and provide respectful contact to the patient. In case of involuntary treatment, the patients may feel abandoned and insecure when some of their rights are removed. With this in mind, emphasis should be placed on how patients are treated under this abnormal condition, when  involuntary treatment is ongoing.  Aim: To describe patient`s experiences of healthcare staff's attitudes during involuntary treatment.  Method Literature review based on seven qualitative articles and a mixed method. An integrated analysis was conducted to answer the question related to the issue.  Results: An analysis of  patients` experience of  healthcare staff`s attitudes during involuntary treatment resulted in two themes: Inappropriate treatment and Holistic treatment. The theme of Inappropriate treatment consists of the categories Powerful Attitudes and Lack of Communication. The theme of Holistic treatment consists of the categories Empathic professional approach and the human being behind the patient role. Conclusion The treatment of patient`s during involuntary treatment is influenced by the attitude of the healthcare staff. Attitudes of exercise of power and inadequate communication have led patient`s to feel insulted and not involved in their care process. Patient`s appreciated  consideration. However, the neglect of small actions which addressed their basic needs, affected the patients´ wellbeing negatively. An empathetic professional approach led healthcare staff to see the human being behind the patient role. The knowledge in this domain is currently unsatisfactory and in order to improve the quality of psychiatric nursing, attention needs to be paid to this in the daily work.

Bakgrund: Patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård lider av en allvarlig psykisk störning och har brister i eller saknar helt förmågan att fatta hälsofrämjande beslut rörande sin vård. Detta innebär att sjukvårdspersonalen tar över ansvaret över patienten och beslutsfattande kring vården. Tvångsvården utgör stora risker för att skapa lidande för patienter, och det är därför viktigt för sjuksköterskan att utföra god omvårdnad med fokus på respekt, ansvar och värdighet. Metod: Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. 10 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar och resultatet analyserades enligt Fribergs modell. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård.Huvudresultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: personalens bemötande, stöd under vårdtillfället, förlust av kontroll och konsekvenser av tvångsvården. En majoritet av deltagarna hade negativa upplevelser och erfarenheter av tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder, medan en mindre andel av deltagarna hade positiva upplevelser och erfarenheter.Slutsats: Tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder ledde i de flesta fall till negativa patientupplevelser. Patienternas upplevelser av tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder påverkades synnerligen av sjuksköterskan och hennes roll i att göra patienten delaktig i sin vård, ge tydlig information och skapa en god relation till patienterna. / Background: Patients who receive involuntary treatment suffer from severe psychiatric illness and have a flawed or complete lack of ability to make decisions to promote their health. Following this condition, the healthcare workers take on the responsibility for the patient and all decisions regarding healthcare for the patient. Coercive care constitutes great risks regarding the creation of suffering for patients and therefore it is important that the nurse practices good nursing care that focuses on respect, responsibility and dignity. Aim: To describe patients experiences of coercion and psychiatric involuntary treatment.Method: A literature review with descriptive design. 10 articles were included. The article’s quality was reviewed according to SBU:s template for qualitative articles and the results were analyzed according to Friberg’s model. Main findings: The result was split into four categories: the staff’s treatment, support during the period of care, loss of control, and consequences of coercive care. A majority of the participants had negative experiences of coercive care and coercive measures, while a smaller number of participants had positive experiences.Conclusion: Involuntary treatment and coercive measures did in most cases lead to negative experiences for the patients. The patient’s experiences were particularly affected by the nurse and her ability to make the patient take part in their healthcare, give clear information and create a well-enough relationship with the patients.

Bakgrund Att hamna under tvångsvård betyder att personen inte längre har rätt att bestämma över sig själv. Vilket kan leda till negativa relationer mellan sjuksköterskor och patienter, där patienterna kan uppleva att de inte är delaktiga i sin vård. Syfte Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter under tvångsvård. Metod Litteraturöversikt som genomfördes på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från tre databaser, CINAHL, PsycINFO och PubMed databaserna har inriktning mot omvårdnad. Kvalitetsgranskning av artiklarna har genomförts samt en innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att behandla patienter under tvångsvård som ett nödvändigt ont. Sjuksköterskor upplevde hot, våld och trakasserier på sitt arbete där många ansåg att det blev en del av deras vardag. Tvångsåtgärder gjorde att sjuksköterskor behövde gå mot patientens vilja och hamnade då i etiska dilemman där vården inte blev personcentrerad. Med hjälp av skyddande faktorer upplevde sjuksköterskor att tidigare erfarenhet och kunskap påverkade användningen av tvångsvård. Eftersträvan var ett väl fungerande teamarbete samt en god kommunikation med förtroende mellan sjuksköterskor och patienten. Slutsats Sjuksköterskor hade svårigheter att tillämpa personcentrerad vård under tvångsvård då sjuksköterskor gick mot patientens vilja. Sjuksköterskor upplevde negativa känslor vid tvångsåtgärder men ansåg det ändå som en nödvändighet för att skydda patienten. / Background Being placed under coercion care means that the person no longer has the right to decide over themself. Which can lead to negative relationships between nurses and patients, where patients may feel that they are not involved in their care. Aim Describe nurses' experiences of caring for adult patients during involuntary treatment. Method Literature review that was conducted on eleven scientific articles. The articles have been retrieved from three databases, CINAHL, PsycINFO and PubMed, the databases are oriented towards nursing. A quality review of the articles has been implemented as well as a content analysis. Results The results showed that nurses perceived treating patients under coercion care as a necessary evil. Nurses experienced threats, violence and harassment at their work where many felt that it became part of their everyday lives. Coercive measures meant that nurses had to go against the patient's will and then ended up in ethical dilemmas where care did not become person-centered. Using protective factors, nurses experienced that previous experience and knowledge influenced the use of coercion care. The aim was to work well and to communicate with trust between the nurse and the patient. Conclusions Nurses had difficulty applying person-centred care during coercion care as nurses went against the patient's will. Nurses experienced negative emotions during coercive measures but nevertheless considered it a necessity to protect the patient.