The vision of the Smart City and Internet of Things is gradually becoming areality. Many cities around the world have initiated a modernization processtowards more intelligent and ecient management systems and Stockholm isnot an exception. This work is chiey devoted to public lighting; owing toits ubiquitous nature, it may certainly play a major role driving this transformation.It addresses the main concerns of the Trac Oce, in charge of thisinstallation, in relation with the architecture, underlying protocols, opportunities,and available systems in the market, among others.The lack of a unied standard as well as legal, human and security issueshave initially hampered the maturing process of this new paradigm. The existenceof multiple alternatives leads to the overchoice phenomenon and oftendiscourages industries and governments to adopt IoT solutions. Therefore, anextensive survey has been conducted to analyze the suitability of dierent protocolswith the requirements of the installation. Solutions have been classiedin three main categories, and one instance of each, namely IEEE 802.15.4,NB-IoT and LoRa, have been evaluated to illustrate an example architectureand calculate capacity and cost metrics.The demands of such deployment have been identied by agreeing on a basicset of services. As a result, two scenarios (worst-case and optimistic) havebeen proposed to model system's trac. A mathematical methodology hasbeen used to establish a soft limit on the maximum amount of devices servedby a single gateway that should be considered by implementers. In case of NBIoT,the capacity depends entirely upon the network operator, consequentlythe comparative is based on a third model (minimum trac) focused on reducingthe operation cost. In this way, this thesis provides the Trac Ocewith an initial approach to the matter and an unbiased reference frameworkto decide the future development of street lighting in Stockholm. / La vision de la Ciudad Inteligente y el Internet de las Cosas esta cada vezmas cerca de convertirse en una realidad. Una gran cantidad de municipiospor todo el mundo han comenzado un proceso de modernizacion hacia sistemasde gestion mas ecientes y ecaces y Estocolmo no es una excepcion.Este trabajo esta principalmente dedicado al area de la iluminacion publica,puesto que su presencia ubicua la convierten en uno de los entes principalesque impulsan esta transformacion. Mas concretamente, responde a las dudasdel departamento de Traco de la ciudad sobre la posible infraestructura,protocolos de comunicacion, oportunidades y disponibilidad de sistemas en elmercado, entre otros asuntos.La falta de un estandar unicado junto con la aparicion de diferentes cuestioneslegales y problemas de seguridad ha dicultado la maduracion de estenuevo paradigma de comunicaciones. De la misma manera, la existencia demultiples alternativas en el mercado ha generado cierta reticencia del sectorgubernamental e industrial debido a la indecision provocada por el exceso deoferta. Por este motivo, se ha realizado un estudio cualitativo sobre la idoneidadde las diferentes soluciones para los requerimientos que imponen este tipode instalaciones. Se han identicado tres principales categoras y se ha analizadoel protocolo mas representativo de cada una de ellas para ejemplicarla arquitectura del sistema y obtener medidas orientativas sobre su coste ycapacidad.Una vez identicados los servicios basicos que deberan proporcionarse, se hanplanteado dos escenarios que modelan el traco en la red para una situaciondesfavorable y otra optimista. A traves de un desarrollo matematico se haobtenido la cantidad maxima de dispositivos que pueden conectarse a unmismo Gateway para cada tecnologa, con el n de proporcionar un datoorientativo para la entidad encargada del dise~no del sistema. En el caso detecnologas celulares, la infraestructura depende por completo del operador,por lo que se ha determinado mas provechoso estudiar el coste de operacioncon un tercer modelo orientado a la reduccion del mismo. De esta forma,este trabajo provee al departamento de Traco de un primer acercamiento alproblema y un marco de referencia para tomar con coherencia futuras decisionessobre la modernizacion del servicio de alumbrado publico en Estocolmo. / Visionen om den Smarta Staden och Internet of Things blir gradvis en realitet. Många städer runt om i världen har startat en moderniseringsprocess mot intelligenta och mer effektiva system och Stockholm är inget undantag. Den här avhandlingen är främst ägnad åt offentlig belysning eftersom den säkert kan spela en viktig roll för att driva på omvandlingen, på grund av sin allestädes närvarande natur. Den behandlar trafikkontorets, myndigheten som ansvarar för belysningen, största bekymmer i samband med bland annat arkitektur, underliggande protokoll, möjliga och tillgängliga system på marknaden. Bristen på en enhetlig standard och juridiska, mänskliga samt säkerhetsfrågor har inledningsvis hindrat mognadsprocessen för detta nya paradigm. Förekomsten av flera alternativ leder till övervalsfenomen och avskräcker ofta industrier och regeringar för att anta IoT-lösningar. Därför har en omfattande undersökning genomförts för att analysera lämpligheten för olika protokoll med krav för installationen. Lösningar har klassificerats i tre huvudkategorier, och ett exempel av var, nämligen IEEE 802.15.4, NB-IoT och LoRa, har utvärderats för att illustrera en exempelarkitektur och beräkna kapacitets- och konstandsmått. Kraven på sådan utplacering har identifierats genom att komma överens om en grundläggande uppsättning tjänster. Två scenarier (värsta fall och optimistisk) har föreslagits för att påvisa systemets trafik. En matematisk metod har använts för att fastställa en mjukgräns för de maximala mängder anordningar som betjänas av en enda gateway vilken bör övervägas av implementatörer. NB-IoT kapaciteten beror på nätoperatören, därför grundas jämförandet med en tredje modell (minsta trafik) fokuserad på att minska driftskostnaden. Det här examensarbetet tillför sålunda trafikkontoret ett första tillvägagångssätt och en saklig referensram för att bestämma den framtida utvecklingen av gatubelysningen i Stockholm.

The purpose of this project is to build a Pen Plotter machine and implement IoT control. The project aims to analyze the technical aspects that are affected by the implementation of IoT. The work in this project involves the construction of the electro-mechanical design and software used in the Pen Plotter. The project resulted in a working Pen Plotter prototype, which was controllable via IoT. The implementation of IoT made the construction of the Pen Plotter more complex and required additional components such as an SD card, Wi-Fi module and a second micro-controller. At the same time, the machine was easier to operate. The conclusion of the project is that while there are benefits of implementing IoT in terms of simplified control, it is hard to customize the functionality of the Pen Plotter. / Syftet med detta projekt är att designa och bygga en skrivmaskin som är styrbar via IoT. Projektets syfte är att undersöka vilka tekniska aspekter som påverkas av att implementera IoT. Projektet har involverat designen av skrivmaskinen och programmering av mjukvaran till mikrokontrollerna. Resultatet av projektet är en fungerande skrivmaskin prototyp som är kontrollerbar via IoT. Implementationen av IoT medför att flera extra komponenter behövs, blanda annat SD-kort, internetmodul och en extra mikrokontroller. Detta gör prototypen mer komplicerad att bygga. Slutsatsen av detta projekt är att IoT kontrollen har sina fördelar som exempelvis lättare användning, men funktionerna som IoT medför kan vara svåra att modidifiera.

Syftet med den här studien är att bedöma säkerheten och motståndskraften hos ett Matter-protokoll som används av ett multinationellt företag. Protokollet används för att möjliggöra kommunikation mellan en gateway och en applikation för styrning av smarta produkter. Utvärderingen inleddes genom att ansluta en gateway till ett nätverk och installera operativsystemet Kali Linux på datorn. Därefter utfördes flera DoS-attacker med varierande intervall, antal paket och paketstorlekar. Dessutom genomfördes en Man in the Middle-attack för att bedöma säkerheten och försöka attackera protokollet för att uppnå säkrare resultat. Resultaten från de första DoS-attackerna visade att applikationen kopplades bort från företagets gateway efter att den attackerats med ett specifikt TCP-paket. Applikationen tappade kontakten med gateway när den utsattes för en viss mängd skickade paket. Vid de efterföljande DoS-attackerna visade resultaten att gatewayen tog tid innan den reagerade. Studiens slutsats indikerar således att Matter-protokollet uppvisar dröjsmålseffekt vid DoS-attacker där gatewayen inte omedelbart reagerar. Dessa observationer har betydelse för protokollets säkerhetsaspekter och kan leda till rekommendationer för att förbättra dess motståndskraft mot olika attacker. / The purpose of this study is to assess the security and resilience of a Matter protocol used by a multinational company. The protocol is employed to facilitate communication between a gateway and an application for the control of smart products. The evaluation commenced by connecting a gateway to a network and installing the Kali Linux operating system on the computer. Subsequently, multiple Denial-of-Service (DoS) attacks were conducted with varying intervals, packet quantities, and packet sizes. Additionally, a Man-in-the-Middle attack was executed to assess security and attempt to compromise the protocol for more secure results. The results from the initial DoS attacks revealed that the application was disconnected from the company's gateway after being targeted with a specific TCP packet. The application lost contact with the gateway when subjected to a certain number of transmitted packets. In the subsequent DoS attacks, the results indicated a delay in the gateway's response. The study's conclusion suggests that the Matter protocol exhibits a latency effect during DoS attacks, where the gateway does not respond immediately. These observations have implications for the security aspects of the protocol and may lead to recommendations for enhancing its resilience against various attacks.

Internet of Things (IoT) is a revolutionary paradigm approaching both industries and consumers everyday life. It refers to a network of addressable physical objects that contain embedded sensing, communication and actuating technologies, to sense and interact with the environment where being deployed. It can be considered as a modern expression of Mark Weiser's vision of ubiquitous computing where tiny networked computers become part of everyday objects, fusing together the virtual world and the physical word. Recent advances in hardware solutions have led to the emergence of powerful wireless IoT systems that are entirely energy-autonomous. These systems extract energy from their environment and operate intermittently, only as power is available. Battery-less sensors present an opportunity for the pervasive wide-spread of remote sensor deployments that require little maintenance and have low cost. As the number of IoT endpoint grows -- industry forecast trillions of connected smart devices in the next few years -- new challenges to program, manage and maintain such a huge number of connected devices are emerging. Web technologies can significantly ease this process by providing well-known patterns and tools - like cloud computing - for developers and users. However, the existing solutions are often too heavyweight or unfeasible for highly resource-constrained IoT devices. This dissertation presents a comprehensive analysis of two of the biggest problems that the IoT is currently facing: R1) How are we going to provide connectivity to all these devices? R2) How can we improve the quality of service provided by these tiny autonomous motes that rely only on limited energy scavenged from the environment? The first contribution is the study and deployment of a Low-Power Wide-Area-Network as a feasible solution to provide connectivity to all the expected IoT devices to be deployed in the following years. The proposed technology offers a novel communication paradigm to address discrete IoT applications, like long-range (i.e., kilometers) at low-power (i.e., tens of mW). Moreover, results highlight the effectiveness of the technology also in the industrial environment thanks to the high immunity to external noises. In the second contribution, we focus on smart metering presenting the design of three smart energy meters targeted to different scenarios. The first design presents an innovative, cost-effective smart meter with embedded non-intrusive load monitoring capabilities intended for the domestic sector. This system shows an innovative approach to provide useful feedback to reduce and optimize household energy consumption. We then present a battery-free non-intrusive power meter targeted for low-cost energy monitoring applications that lower both installation cost due to the non-intrusive approach and maintenance costs associated to battery replacement. Finally, we present an energy autonomous smart sensor with load recognition capability that dynamically adapts and reconfigures its processing pipeline to the sensed energy consumption. This enables the sensor to be energy neutral, while still providing power consumption information every 5 minutes. In the third contribution, we focus on the study of low-power visual edge processing and edge machine learning for the IoT. Two different implementations are presented. The first one discusses an energy-neutral IoT device for precision agriculture, while the second one presents a battery-less long-range visual IoT system, both leveraging on deep learning algorithms to avoid unnecessary wireless data communication. We show that there is a clear benefit from implementing a first layer of data processing directly in-situ where the data is acquired, providing a higher quality of service to the implemented application.

Företaget Cake har idag inte en komplett bild över hur dess fordon används. Därför samlar företaget idag upp användardata i en förhoppning om att kunna analysera denna data för att få insikter över hur dess produkter används och vad de ska satsa på i framtiden. Företaget har idag inte någon komplett lösning för att analysera denna mängd data. De efterlyser en kartläggning över den data som samlas in och vilket analysverktyg som kan utvecklas. Rapportens syfte var att undersöka om företagets användardata kan utvinnas och användas till visualisering samt maskininlärning för att få mer nytta av den.För att uppnå detta började arbetet med en undersökning av de befintliga processerna och metoderna såsom hur data samlas in och kan analyseras hos uppdragsgivaren samt genomgång hur den insamlade datan var strukturerad. Därefter utvecklades och implementerades en lösning för att visualisera och analysera användardata, inklusive undersökning av möjligheterna med maskininlärning för att få djupare insikter i användarnas beteenden. Resultatet visar att om företaget implementerar ett användarvänligt visualiserings- och analysverktyg blir det överlägset jämfört med nuvarande verktyg och metoder då prototypen möjliggör att företaget kan undersöka användarmönster under specifika tidsperioder och göra jämförelser mellan fordon vilket inte kunde göras med befintliga verktyg och metoder. Vid implementeringen måste säkerhet avseende personuppgifter beaktas. Vid analys av IoT-data med maskininlärningsmetoden Clustering samt den behandling som görs dras slutsatsen att möjligheten fanns till att särskilja olika användares dolda användarmönster och gruppera dessa. Användarmönster refererar till de regelbundna och karakteristiska sätten på vilka användare interagerar med en specifik teknologi, tjänst eller system över tid. Dessa mönster kan inkludera upprepade handlingar, preferenser, tidsbaserade aktiviteter och andra beteendemässiga aspekter. / Today, the company Cake does not have a complete picture of how its vehicles are used.Therefore, the company today collects user data in the hope of being able to analyze this data to gain insights into how its products are used and what they should focus on in the future. Today, the company does not have a complete solution for analyzing this amount of data. Today, the company also does not have a complete solution for analyzing this amount of data. They are calling for a survey of the data that is collected and what analysis tools can be developed. The purpose of the report was to investigate whether the company's user data can be mined and used for visualization and machine learning to get more use out of it. To achieve this, the work began with an investigation of the existing processes and methods such as how data is collected and can be analyzed at the client and a review of how the collected data was structured. A solution to visualize and analyze user data was then developed and implemented, including exploring the possibilities of machine learning to gain deeper insights into user behaviour. The result shows that if the company implements a user-friendly visualization and analysis tool, it will be superior compared to current tools and methods, as the prototype enables the company to examine user patterns during specific time periods and make comparisons between vehicles, which could not be done with existing tools and methods. During the implementation, security regarding personal data must be taken into account. When analyzing IoT data with the machine learning method Clustering and the processing that is done, it is concluded that the possibility existed to distinguish the hidden user patterns of different users and group them. User patterns refer to the regular and characteristic ways in which users interact with a specific technology, service or system over time. These patterns may include repeated actions, preferences, time-based activities, and other behavioral aspects.

IoT (Internet of Things) systems implement event-driven architectures that are deployed on an ever-increasing scale as more and more devices (things) become connected to the internet. Consequently, IoT cloud platforms are becoming increasingly distributed and complex as they adapt to handle larger amounts of user requests and device data. The complexity of such systems makes it close to impossible to predict how they will handle failures that inevitably occur once they are put into production. Chaos engineering, the practice of deliberately injecting faults in production, has successfully been used by many software companies as a means to build confidence in that their complex systems are reliable for the end-users. Nevertheless, its applications in the scope of IoT systems remain largely unexplored in research. Modern IoT cloud platforms are built cloud native with containerized microservices, container orchestration, and other cloud native technologies, much like any other distributed cloud computing system. We therefore investigate cloud native chaos engineering technology and its applications in IoT cloud platforms. We also introduce a framework for getting started with using cloud native chaos engineering to verify and improve the resilience of IoT systems and evaluate it through a case study at a commercial home appliance manufacturer. The evaluation successfully reveals unknown system behavior and results in the discovery of potential resilience improvements for the case study IoT system. The evaluation also shows three ways to measure the resilience of IoT cloud platforms with respect to perturbations, these are: (1) success rate of user requests, (2) system health, and (3) event traffic. / IoT(Sakernas Internet)-system implementerar händelsedrivna arkitekturer som driftsätts i allt större skala i och med att allt fler enheter (saker) blir anslutna till internet. IoT-molnplattformar blir därmed alltmer distribuerade och komplexa i takt med att de anpassas till att hantera större mängder användarförfrågningar och enhetsdata. Komplexiteten hos sådana system gör det nära omöjligt att förutsäga hur de hanterar problem som oundvikligen inträffar när de väl körs i produktionsmiljö. Kaosteknik, att avsiktligt injicera fel medans ett system körs i produktionsmiljön, har framgångsrikt använts av många mjukvaruföretag som ett sätt att bygga förtroende för att deras komplexa system är tillförlitliga för slutanvändarna. Trots det är dess tillämpningar inom ramen för IoT-system i stort sett outforskade inom dataforskning. Moderna IoT-molnplattformar byggs molnäkta med containeriserade mikrotjänster, containerorkestering, och andra molnäkta teknologier, precis som andra distribuerade molntjänstsystem. Vi undersöker därför molnäkta kaosteknik och dess tillämpningar i IoT-molnplattformar. Vi introducerar även ett ramverk för att komma igång med att använda molnäkta kaosteknik för att verifiera och förbättra motståndskraften hos IoT-system och utvärderar det genom en fallstudie hos en kommersiell tillverkare av hushållsapparater. Utvärderingen lyckas avslöja okänt systembeteende och resulterar i upptäckten av potentiella motståndskraftsförbättringar för IoT-systemet i fallstudien. Utvärderingen visar också tre sätt att mäta motståndskraften hos IoT-molnplattformar med hänsyn till störningar, dessa är: (1) andel framgångsrika användarförfrågningar, (2) systemhälsa och (3) händelsetrafik.

Flera studier har visat att vädret har en inverkan på både vad vi konsumerar och när vi väljer att konsumera. Därför undersöktes antagandet att vädret kan påverka fler aspekter av våra liv, så som rörelsemönster. Idén att relatera det till FM kom på grund av att många fastighetsbolag går igenom en digitaliseringsfas för tillfället och därmed uppkommer behovet av att implementera nya typer av lösningar. Fastigheter har tidigare legat efter i digitaliseringsarbetet i kombination med att de inte har kunnat påverka sin inkomst förutom att höja sina årshyror. Därför har de potential att dra mest nytta av ny digitalisering, både när de kommer till effektivitet och ekonomisk vinning. Studien bygger på fastigheten Skrapan i Stockholm, där ett företag som heter Optiqo arbetar med att optimera fastighetens facility management. En del av deras jobb har varit att samla in data om användning av hygienutrymmen och optimera det städschemat. Optiqo har redan visat stor intjäningspotential samt implementerat en första version av detta, där en sensor mäter hur många personer som besökte toaletterna och sedan skickar en arbetsorder för städning när ett visst antal uppnås. Syftet med studien är att undersöka om fler parametrar skulle kunna implementeras in i detta system för att ännu bättre förutsäga och optimera städschemat. I denna rapport undersöks väder och andra potentiella användningsområden diskuteras. Väderdata har samlats in från SMHI och sedan jämförts med aktivitetsdata från Optiqo för att försöka fastställa mönster och trender. Testerna gjordes genom manuell jämförelse i Excel tillsammans med statistikprogrammet SPSS. Resultaten visar en tydlig korrelation mellan temperatur och aktivitet, som var statistiskt resonabel, medan de andra parametrarna inte kunde förklaras till fullo statistiskt. Korrelationen skulle kunna användas för ytterligare studier eller till och med implementeras i mindre skalor redan idag. Användningsområdena kan sträcka sig från att erbjuda extra försäljning i en anläggning när fler människor förväntas besöka den, till att skapa en dynamisk gräns för när en anläggning behöver städas, beroende på hur nedsmutsad en yta blir under ett specifikt väderscenario. / Multiple studies have shown that weather has an impact on both what we consume and when we choose to consume. Therefore, the assumption that weather might affect more aspects of our life, like movement patterns, was investigated. The idea to relate it to facility management came due to many real estate companies going through a digitalization phase and thus the need to implement new types of solutions. Real estates are also known for not being too involved in the digitalization in the past, as well as not being able to affect their income in many ways except raising their annual rents. Hence, they have the potential to benefit the most from new digital solutions, both in effectiveness and financial gain. The study is based on the property Skrapan in Stockholm, where a company called Optiqo works with optimizing the facility management. One part of their job has been to collect data regarding usage of restrooms and optimize the cleaning schedule. Optiqo have already proven big earnings potential as well as implemented a first version of this, where sensors measure how many people visited the restrooms and then sends a working order when a set number is reached. The aim of the study is to investigate if more parameters could be worked into this system to better predict and optimize the cleaning schedule. In this report weather is being examined and other possible usages of these parameters discussed. Weather data has been collected from SMHI and then compared with the activity data provided by Optiqo to try to determine patterns and trends. The tests were made by a manual comparison in excel along with the statistical program SPSS. The results showed a clear correlation with temperature and activity that was statistically reasonable, while the other parameters could not be explained to the fullest statistically. The correlation could be used for further studies or even be implemented at smaller scales today. The usages could range from offering extra sales in a facility when more people are predicted to visit, to creating a dynamic limit for when a facility needs to be cleaned, depending on how soiled a surface gets based on the sought-after weather scenario.

This thesis work consists of a literature study where different aspects of DNS and the Internet of Things have been researched. A functional naming and service identification method is an essential part in making the IoT global, and DNS is the current method of naming devices on the Internet. The study looks into some challenges DNS will encounter, namely functionality, security and availability. This report concludes that a multicast DNS (mDNS) based solution designed for constrained networks is advantageous. This is despite the limited security that is currently available for such a solution. In the future, it is important that security has top priority, as there are currently limited means of security in DNS. Further study is needed when it comes to availability and how name resolving would work with constrained devices that utilise sleep mode. / Detta examensarbete består av en litteraturstudie där olika aspekter av DNS (Domännamnssystemet, eng. Domain Name System) och Sakernas Internet (eng. Internet of Things) har studerats. En fungerande namngivnings-och serviceidentifieringsmetod är en viktig del för att kunna göra Sakernas Internet globalt, och DNS är den nuvarande metoden för att namnge enheter på Internet. Studien undersöker vissa utmaningar som DNS kan stöta på, nämligen funktionalitet, tillgänglighet och säkerhet. Rapportens slutsats är att en lösning baserad på multisändnings-DNS (eng. multicast DNS, mDNS) som är anpassad för begränsade nätverk (eng. constrained networks) är fördelaktig. Detta trots den begränsade säkerhet som finns tillgänglig just nu för en sådan lösning. I framtiden är det viktigt att säkerheten har högsta prioritet, eftersom säkerheten är begränsad hos DNS. Det behövs ytterligare studier när det gäller tillgänglighet och hur adressöversättning skulle fungera med begänsade enheter (eng. constrained devices) som använder viloläge.

IoT är en marknad som har växt fort under de senaste åren och skapat sig en egen industri. Kärnan i IoT är internetanslutningen och i många fall är mobil kommunikation den bästa lösningen för en IoT-produkt. Problemet är att det inte finns något självklart val av mobil kommunikation för användning i en IoT-produkt. Den mobila kommunikationsbranschen har reagerat på det nya behovet av mobil kommunikationsstandard för IoT och 2016 släppte 3GPP en ny standard av typen LPWAN kallad NB-IoT. Flera företag verkar för att implementera denna standard, och det finns ett behov av att undersöka hur applikationer kan utnyttja standarden på ett effektivt sätt. Denna uppsats presenterar en jämförelse mellan två applikationer som använder olika ALP, HTTP och CoAP, i en LPWAN-kontext. Resultaten av denna jämförelse visar att det finns mycket att vinna på att välja CoAP istället för HTTP, speciellt i en IoT-miljö som applikationerna presenterade i denna uppsats. Uppsatsen presenterar även en samling egenskaper som en applikation bör ha för att utnyttja en LPWAN-kommunikationsstandard effektivt. / The Internet of Things (IoT) is a market that has grown very fast in the last few years,creating an industry of its own. The core of IoT is the Internet connectivity and many times, the best solution for an IoT device is to use some form of mobile connection to solve this. The problem is that there is no obvious choice of mobile communication standard for use in an IoT device. The mobile communications industry has reacted to this newly emerged need of amobile communications standard designed for the IoT domain and in 2016 the 3rd Generation Partnership Project (3GPP) released a Low-Power Wide-Area Network (LPWAN) type of standard named Narrowband IoT (NB-IoT). Several companies are working on implementing this standard, and there is a need to investigate how applications can utilize the standard effectively. This thesis presents a comparison between two applications using different ApplicationLayer Protocol (ALP)s, Hyper-Text Transfer Protocol (HTTP) and Constrained Application Protocol (CoAP), in an LPWAN context. The results of this comparison shows that there is a lot to gain by choosing CoAP over HTTP, especially in an IoT environment such as the applications presented in this thesis. The thesis also presents a collection of properties that applications should have to use an LPWAN effectively.

Internet of Things (IoT) är ett område under omfattande utveckling, både vad det gäller hårdvara och mjukvara. När det gäller hårdvaruplattformar för IoT enheter finns det platt-formar som är kraftfulla nog att exekvera ett reguljärt OS som t.ex. Linux. Andra hårdvaru-plattformar är inte tillräckligt kraftfulla för att exekvera reguljära OS och för dessa plattformar finns ett behov av resurseffektiva små IoT OS. Dessa resurssnåla OS behöver kunna hantera många av de funktioner som reguljära OS erbjuder, men på ett betydligt mer effektivt sätt.Det har under de senaste åren släppts en uppsjö av olika IoT OS för resurssnåla enheter och därför är syftet med denna rapport en utvärdering av IoT OS för strömsnåla resurssvaga IoT enheter. Utvärdering genomförs på IoT OS:en Contiki, mbed, RIOT och Zephyr. Målet med utvärderingen är att fastställa viktiga egenskaper för ett IoT OS för strömsnåla resurssvaga IoT enheter, och att belysa svårigheter och erfarenheter relaterade till konstruktionsprocessen av en prototyp för IoT enheter. Utvärderingen genomfördes genom att samla in fyra olika typer av data relaterade till IoT OS:en, och sedan utvärdera denna data med hjälp av en kriteriebaserad utvärderingsmetod.Utvärderingen resulterade i en lista av sex viktiga egenskaper för små resurs snåla IoT operativsystem. Dess resultat belyser även svårigheter och erfarenheter som framkommit under byggprocessen av prototyperna baserade på IoT OS:en.Slutsatsen av denna rapport bidrar med erfarenheter från byggning av prototyper IoT OS för resurssnåla enheter, samt ett utvärderingsresultat för IoT OS:en med hänsyn till de sex viktiga IoT OS egenskaperna. / The Internet of Things (IoT) is a large and rapidly expanding area with regards to both hardware platforms and software. When it comes to hardware platforms for the IoT some are more powerful and able to run a traditional OS like Linux, while other platforms are too constraint to do so. To ease the development within the IoT area an appropriate IoT OS is needed for these constrained hardware platforms, which can handle most of the functionality a traditional OS offer.Therefore, we evaluate IoT OSs targeted for low performance battery powered devices. In this thesis Contiki, mbed, RIOT and Zephyr are evaluated. The aim of this evaluation is to determine important IoT OS characteristics for resource constrained devices, and to highlight difficulties and experiences related to the building process of prototypes for such IoT devices.The evaluation of the IoT OSs were conducted on four types of data with regards to several measurable OS characteristics according to a criteria based evaluation method.The evaluation resulted in a list of six IoT OS characteristics important for wireless, resource constrained and battery powered devices. Furthermore the evaluation highlights potential setbacks during the building process of a prototype system for such devices and it also explains what experiences that can be gained.The conclusion of this thesis contributes with experience related to IoT OS prototype construction and also an evaluation result with respect to the six IoT OS characteristics for constraint battery driven devices.