Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer är lämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.

Background: Due to the rapid change of conditions knowledge is becoming increasingly more importance today. Knowledge is now considered superior to technology and capital as a source of competitive advantage, however needs to be efficiently transferred and well managed to explore its full potential. Purpose: The primary purpose of this study is to map the process of structured knowledge transfer. This is done in two phases from host organisation to expatriate and from expatriate to home organisation. Secondary the results will indicate some major influences on the knowledge transfer process. Research method: A case study of SAAB and Denel Aviatons has been selected for this thesis. Primary information was predominantly obtained through qualitative interviews with some quantitative survey support. The case study has been conducted with people involved in the structured knowledge transfer programme. Results: The study shows that different types of knowledge is transferred and that knowledge moves through several stages as it gets transformed from raw data to action. It also captures the methods of knowledge transfer as it moves from velocity to viscosity. It has also been discovered that although the second phase within the case study is different than the first, that ideally it should be almost identical.

<p>Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen. Vi har valt att avgränsa oss ifråga om bransch till dagligvarubranschen. Vidare har vi också avgränsat oss till att endast behandla en del av nämnda bransch, det vill säga grossistledet. Slutligen har vi avgränsat oss till att inte undersöka lämpligheten av ett eventuellt användande av andra styrinstrument.Vi har genomfört denna undersökning genom att studera de tre största företagen i branschen, det vill säga ICA, KF och Dagab (Axfood). Detta har resulterat i ett förslag tog vi fram ett förslag på ett styrkort för en genomsnittlig, fiktiv, grossist – leverantörsrelation i daglig- varubranschen. Som utgångspunkt vid utformandet av styrkortet använde vi grundtankarna kring utformningen av förädlingskedjor samt vad dagligvaru- företagen ville uppnå med sina förädlingskedjor. Styrkortet är främst avsett för grossisternas strategiskt mest viktiga leverantörer.</p>

<p>Background: Companies with a high level of research, such as biotech companies, rarely generates any profit in the begining. Mostly their history is short and their pipelines usually consists of one or a few products only. Significant for the line of business is also a future very uncertain, where relevant objects of comparison are few. Altogether the facts above makes valuation of Biotech companies difficult. Swedish Biotech companies, compared to their american competitors, seem to be of relatively low value. This in spite of their future potential. </p><p>Purpose: The purpose of the master thesis is to compare the value of Swedish Biotech companies with the value of simular american Biotech companies and analyze the reasons for a possible difference in value. </p><p>Limitations: The companies are listed at Nasdaq, NYSE or Stockholm Stock Exchange. Companies listed at other Exchange Markets will not be examined. Neither will unlisted companies. All american biotech companies will not be part of the thesis, only the ones we consider to be at level with the Swedish companies chosen, considering a number of criteria. </p><p>Method: At choosing what Swedish companies to be part of the examination we have used Affärsvärldens aktieindikator. With 14 Swedish companies selected to be part, they were matched with American Biotech companies. As the matching started of Swedish and American Biotech companies a number of criteria we considered relevant find simular companies were chosen. To get an idea of wether there is a difference in value between Swedish and American Biotech companies, the companies have been compared through P/E-ratio,Technology value and Market value. </p><p>Result: Among the companies examined we have found a difference in value. In almost every case the american biotech company have had a higher value than its Swedish comparison.</p> / <p>Bakgrund: Forskningsintensiva företag som bioteknikbolag genererar ofta inte någon vinst i uppstartsfasen. Deras historia är i de flesta fall kort och produktportföljerna består sällan av mer än en eller ett fåtal produkter. Dessutom kännetecknas branschen av en mycket oviss framtid, där det många gånger är svårt att hitta relevanta jämförelseobjekt. Sammantaget utgör ovanstående faktum att värderingen av bioteknikbolag blir svår. Svenska bioteknikbolag förefaller vara relativt lågt värderade jämfört med sina amerikanska konkurrenter. Många av bolagen är lågt värderade på pappret, trots stor framtida potential. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra svenska bioteknikbolag med likvärdiga bioteknikbolag i USA, med avseende på värdering samt analysera vad ett eventuellt värderingsgap länderna emellan kan bero på. </p><p>Avgränsningar: Bolagen, vilka skall behandlas i uppsatsen, är noterade på Nasdaq, New York Stock Exchange och Stockholmsbörsen. Bolag noterade på andra börser kommer inte att ingå i undersökningen. Vidare kommer onoterade bolag ej att ingå i urvalet. Uppsatsen kommer inte heller att behandla alla amerikanska bioteknikbolag, utan bara de vi anser vara mest jämförbara med de svenska bolag vi valt ut med avseende på ett antal kriterier. </p><p>Genomförande: Vid valet av vilka svenska bolag som ska ingå i undersökningen har vi utgått ifrån Affärsvärldens aktieindikator. När de 14 svenska bolag som ingår i undersökning valts ut matchades dessa med amerikanska bioteknikbolag. När arbetet med att matcha de svenska och de amerikanska bioteknikbolagen med varandra påbörjades, valdes ett antal kriterier ut som vi ansåg vara relevanta att ta hänsyn till för att finna likvärdiga bolag. Kriterierna var företagens verksamhetsområde, omsättning, storlek samt vilken fas produkterna befann sig i. För att kunna bilda oss en uppfattning om huruvida det föreligger någon värderingsskillnad mellan svenska och amerikanska bioteknikbolag har bolagen jämförts med hjälp av P/e-tal, Teknologivärde, marknadsvärde och täckvärde. </p><p>Resultat: Bland de undersökta bolagen har vi funnit att det föreligger en värderingsskillnad bolagen emellan. De amerikanska bioteknikbolagen har i nästan alla fall varit högre värderade än dess svenska motsvarighet. rskningsintensiva företag som bioteknik</p>

<p>Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. </p><p>Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet. </p><p>Genomförande: Jag har gjort sex intervjuer med personer från både det danska och svenska näringslivet. Vidare har jag kompletterat med material från tidigare undersökningar, detta för att utöka empiridelen och få ett bredare underlag. Respondenternas svar har jag sedan analyserat med hjälp av Hofstedes fyra dimensioner. </p><p>Resultat: Här presenteras åtta olika skillnader som på olika sätt innebär problem då en svensk och en dansk samarbetar. Vidare visar undersökningen att svenskarna upplever dessa skillnader som mer problematiska än danskarna. Viktigt att tänka på då den ena nationaliteten väljer att idka handel med den andra är ej att göra de två olika kulturerna till en gemensam eller att beröva det andra landet dess kultur och införa sin egen, utan istället att ha insikt och förståelse för det andra landets kultur och synsätt.</p>

Background Today, collaboration between actors in a supply chain is often a necessity if a business wants to remain competitive. Moreover, efficient sharing of information is vital for success in this collaboration. One way of sharing demand and inventory information between the customer and supplier in a supply chain is by utilizing vendor managed inventory, VMI. The recent focus on VMI has produced a great number of articles on this subject, however, few of them give the whole picture of the VMI relationship. The VMI literature tends to have its focal point on the large customers in a supply chain, failing to cover the effects of VMI for the small and medium-sized (SME) supplier. Purpose The purpose of this thesis is to study VMI and its effects on the small and medium-sized supplier. The thesis will look at VMI from an electronic information sharing perspective. Realisation The study has a qualitative approach and is based on qualitative interviews conducted with representatives from three SME suppliers and one of their largest customers. In addition, interviews were conducted with VMI experts. Results The study shows that the prime motive for SME suppliers to enter into a VMI partnership is the demands of the customer. The fact that the SME supplier gains competitive advantage and gets access to information when joining a VMI collaboration are further reasons. For a successful implementation, the SME supplier must know his prerequisites, understand the goal and vision of the collaboration, participate in the design phase of the collaboration, and use the VMI information efficiently. In the long run, VMI normally leads to reductions in inventory, production, transportation and administrative costs for the SME supplier. Any absence of benefits can be due to the logistical knowledge being isolated to a few individuals. The VMI collaboration must bee seen as a strategic matter and a long term investment.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation? Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar. Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär. / Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together? Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports. Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies. Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.

<p>Background:</p><p>Companies of today commonly search to gain competitive advantages throughout different forms of co-operation, one of which is referred to as Supply Chain Management. Although little research has been assigned to the topic of how to manage and control this type of relation, lately a growing number of academics has been arguing that ABC is an appropriate mean of controlling this type of relationships.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to investigate to what degree the ongoing debate on the use of ABC as a mean of control within SCM correspond to the present theories related to ABC and SCM respectively.</p><p>Research method:</p><p>The thesis takes it’s starting point within the literature, meaning that the empirical information consists of published articles in the ongoing debate. This information is put in relation to the original theories concerning both topics.</p><p>Conclusions:</p><p>The results shown in the thesis in some content agrees with the ongoing debate referring to the positive aspects that could result from using ABC as a mean of control within SCM. However the main result of the study is the discovery of a lack of discussion concerning the problems that implementing ABC within SCM might implicate, a fact that we believe contributes to the mainly positive view on using ABC within Supply Chain Management.</p> / <p>Bakgrund</p><p>Företag av idag ingår i allt större utsträckning i någon form av samarbete för att på så vis skapa sig konkurrensfördelar på marknaden, en av dessa samarbetsformer går under beteckningen Supply Chain Management. Hur styrningen i denna typ av relation bör se ut är ett relativt outforskat ämne, dock finns det i dagens forskningsdebatt flera forskare som förespråkar ABC-kalkylering som ett lämpligt styrinstrument för denna typ av relationer.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl den pågående forskningsdebatten gällande användandet av ABC som styrverktyg inom SCM överensstämmer med befintlig teoribildning inom de respektive forskningsområdena.</p><p>Genomförande</p><p>Studien tar sin utgångspunkt i litteraturen, med detta avses att den empiri som studeras består av publicerade artiklar i den aktuella debatten. Informationen ställs sedan i relation till den existerande teoribildningen inom ABC respektive SCM.</p><p>Slutsats</p><p>De resultat som framkommer ur studien visar på att den aktuella debatten i vissa avseenden har rätt i de positiva effekter ett ABC-system skulle kunna generera inom SCM. Men vad studien huvudsakligen kommer fram till är att det i forskningsdebatten saknas en ordentlig problematisering av ämnet, vilket enligt oss också förklarar den övervägande positiva syn som föreligger till användandet av ABC inom SCM.</p>

<p>Background: It has been shown that EDI can yield positive effects within companies. Which effects are possible for a company to direct assign to the introduction of EDI and is it possible to estimate the total effect.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to estimate and analyze the effects of using EDI in electronic business. We also want to contribute with a model for measure and estimate the effects of EDI.</p><p>Accomplishment: We have studied literature concering EDI and realized a preliminary studie in form of interviews with experts to establish deeper knowledge of EDI. We have also tried to estimate the effects obtained in companies in three different businesses, power, government and transport industry.</p><p>Result: To obtain as good effects as possible it is important that the co- oporation is built on trust and engagement. Before implementing the EDI-system a thorough overhaul of the processes in the company should be done, involving both the top managers and the staff. Internet can be used to achieve minimal cost and it is important to limit the information sent by EDI to only send the information demanded. Finally companies also should mediate the advantages of EDI inside the organisation to make the co-operators realize the good effects obtained by EDI.</p>

Background: It has been shown that EDI can yield positive effects within companies. Which effects are possible for a company to direct assign to the introduction of EDI and is it possible to estimate the total effect. Purpose: The purpose of this study is to estimate and analyze the effects of using EDI in electronic business. We also want to contribute with a model for measure and estimate the effects of EDI. Accomplishment: We have studied literature concering EDI and realized a preliminary studie in form of interviews with experts to establish deeper knowledge of EDI. We have also tried to estimate the effects obtained in companies in three different businesses, power, government and transport industry. Result: To obtain as good effects as possible it is important that the co- oporation is built on trust and engagement. Before implementing the EDI-system a thorough overhaul of the processes in the company should be done, involving both the top managers and the staff. Internet can be used to achieve minimal cost and it is important to limit the information sent by EDI to only send the information demanded. Finally companies also should mediate the advantages of EDI inside the organisation to make the co-operators realize the good effects obtained by EDI.