Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen. Vi har valt att avgränsa oss ifråga om bransch till dagligvarubranschen. Vidare har vi också avgränsat oss till att endast behandla en del av nämnda bransch, det vill säga grossistledet. Slutligen har vi avgränsat oss till att inte undersöka lämpligheten av ett eventuellt användande av andra styrinstrument.Vi har genomfört denna undersökning genom att studera de tre största företagen i branschen, det vill säga ICA, KF och Dagab (Axfood). Detta har resulterat i ett förslag tog vi fram ett förslag på ett styrkort för en genomsnittlig, fiktiv, grossist – leverantörsrelation i daglig- varubranschen. Som utgångspunkt vid utformandet av styrkortet använde vi grundtankarna kring utformningen av förädlingskedjor samt vad dagligvaru- företagen ville uppnå med sina förädlingskedjor. Styrkortet är främst avsett för grossisternas strategiskt mest viktiga leverantörer.

Background: Balanced scorecard is a relatively new strategy in analysing activities in a company. To carry out a strategy in an organization a successful implementation is very important. Strategy implementations are unique for each organization and to succeed it has to be formulated and implemented with the individual companies particular conditions as starting- point. A problem is that the implementation sometimes is treated as a small detail in the planning process. This problem depends on how the strategic plans is carried out. A brilliant plan which is poorly implemented will only give a mediocre result. Purpose: Our purpose is to investigate how to make a successful implementation of a balanced scorecard. Method: We have been studying four different companies in the ABB-group. This companies works in different enterprises, different geographic seating and with different experiences of balanced scorecard. We have collected data by doing interviews. Results: We consider that the privately most important factor to achieve a successful implementation is to get the co-workers engaged in the work with the Balanced Scorecard. Another important factor to success is that the organization has enough resources, principally regarding time to work with the scorecard. We also think that resources as education in the concept and how the co-workers is supposed to work with it is important for the success. We have also detected some difficulties that the company has to look out for and prepare to handle. The companies we looked into experienced a scepticism and a feeling of insecurity among some of the co-workers, mostly the salaried employees. In many of the companies there was also a tiredness in projects which resulted in an expectant reception of the scorecards. The companies handled this through information and education.

Background: Companies with a high level of research, such as biotech companies, rarely generates any profit in the begining. Mostly their history is short and their pipelines usually consists of one or a few products only. Significant for the line of business is also a future very uncertain, where relevant objects of comparison are few. Altogether the facts above makes valuation of Biotech companies difficult. Swedish Biotech companies, compared to their american competitors, seem to be of relatively low value. This in spite of their future potential. Purpose: The purpose of the master thesis is to compare the value of Swedish Biotech companies with the value of simular american Biotech companies and analyze the reasons for a possible difference in value. Limitations: The companies are listed at Nasdaq, NYSE or Stockholm Stock Exchange. Companies listed at other Exchange Markets will not be examined. Neither will unlisted companies. All american biotech companies will not be part of the thesis, only the ones we consider to be at level with the Swedish companies chosen, considering a number of criteria. Method: At choosing what Swedish companies to be part of the examination we have used Affärsvärldens aktieindikator. With 14 Swedish companies selected to be part, they were matched with American Biotech companies. As the matching started of Swedish and American Biotech companies a number of criteria we considered relevant find simular companies were chosen. To get an idea of wether there is a difference in value between Swedish and American Biotech companies, the companies have been compared through P/E-ratio,Technology value and Market value. Result: Among the companies examined we have found a difference in value. In almost every case the american biotech company have had a higher value than its Swedish comparison. / Bakgrund: Forskningsintensiva företag som bioteknikbolag genererar ofta inte någon vinst i uppstartsfasen. Deras historia är i de flesta fall kort och produktportföljerna består sällan av mer än en eller ett fåtal produkter. Dessutom kännetecknas branschen av en mycket oviss framtid, där det många gånger är svårt att hitta relevanta jämförelseobjekt. Sammantaget utgör ovanstående faktum att värderingen av bioteknikbolag blir svår. Svenska bioteknikbolag förefaller vara relativt lågt värderade jämfört med sina amerikanska konkurrenter. Många av bolagen är lågt värderade på pappret, trots stor framtida potential. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra svenska bioteknikbolag med likvärdiga bioteknikbolag i USA, med avseende på värdering samt analysera vad ett eventuellt värderingsgap länderna emellan kan bero på. Avgränsningar: Bolagen, vilka skall behandlas i uppsatsen, är noterade på Nasdaq, New York Stock Exchange och Stockholmsbörsen. Bolag noterade på andra börser kommer inte att ingå i undersökningen. Vidare kommer onoterade bolag ej att ingå i urvalet. Uppsatsen kommer inte heller att behandla alla amerikanska bioteknikbolag, utan bara de vi anser vara mest jämförbara med de svenska bolag vi valt ut med avseende på ett antal kriterier. Genomförande: Vid valet av vilka svenska bolag som ska ingå i undersökningen har vi utgått ifrån Affärsvärldens aktieindikator. När de 14 svenska bolag som ingår i undersökning valts ut matchades dessa med amerikanska bioteknikbolag. När arbetet med att matcha de svenska och de amerikanska bioteknikbolagen med varandra påbörjades, valdes ett antal kriterier ut som vi ansåg vara relevanta att ta hänsyn till för att finna likvärdiga bolag. Kriterierna var företagens verksamhetsområde, omsättning, storlek samt vilken fas produkterna befann sig i. För att kunna bilda oss en uppfattning om huruvida det föreligger någon värderingsskillnad mellan svenska och amerikanska bioteknikbolag har bolagen jämförts med hjälp av P/e-tal, Teknologivärde, marknadsvärde och täckvärde. Resultat: Bland de undersökta bolagen har vi funnit att det föreligger en värderingsskillnad bolagen emellan. De amerikanska bioteknikbolagen har i nästan alla fall varit högre värderade än dess svenska motsvarighet. rskningsintensiva företag som bioteknik

Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet. Genomförande: Jag har gjort sex intervjuer med personer från både det danska och svenska näringslivet. Vidare har jag kompletterat med material från tidigare undersökningar, detta för att utöka empiridelen och få ett bredare underlag. Respondenternas svar har jag sedan analyserat med hjälp av Hofstedes fyra dimensioner. Resultat: Här presenteras åtta olika skillnader som på olika sätt innebär problem då en svensk och en dansk samarbetar. Vidare visar undersökningen att svenskarna upplever dessa skillnader som mer problematiska än danskarna. Viktigt att tänka på då den ena nationaliteten väljer att idka handel med den andra är ej att göra de två olika kulturerna till en gemensam eller att beröva det andra landet dess kultur och införa sin egen, utan istället att ha insikt och förståelse för det andra landets kultur och synsätt.

Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik. Genomförande: Uppsatsen bygger på tillgänglig teoribildning om ledarskap, karisma, vision och makt. Dessutom har empiriska studier genomförts med hjälp av litteratur- och artikelstudier om Jan Stenbeck. Resultat: Vi har kommit fram till att Jan Stenbecks ledarskap i grunden lär ha utgått från hans makt. Vi finner även att karismatiskt och visionärt ledarskap utgjorde viktiga delar i hans ledarskap. Dessa lär, enligt vår mening, ha varit underordnade maktens betydelse för hans förmåga att påverka. Vidare har vi funnit att Jan Stenbeck utövade åtminstone fyra olika ledarstilar och därmed kan han anses ha varit en effektiv ledare.

Background: In our case study we have been studying a company that during the last seven years have tried to implement the control system Balanced Scorecard. They have during this period made three attempts. According to Kaplan and Norton, the creators of Balanced Scorecard, it should take about 16 weeks to implement a Balanced Scorecard. Purpose: Our purpose is to investigate which factors that influence the possibility to implement Balanced Scorecard. Method: We have conducted a case study where we have studied implementation at three levels in a company. We have interviewed two people from management, five of the department heads and made an inquiry investigation with 28 people of the companies employees. Results: We have found that there are seven determining factors that influence an implementing process. The process starts with an internal or external pressure for change that indicates that a change is needed in the company. There is a need for a project leader who is responsible for the work and leads the implementing process forward. The project leader needs to have knowledge about the implementing process and knowledge about the contents of what they want to implement. Management support is another factor and by that means that management must stimulate and support the members of the staff. Information and elucidation of goals is another factor that is needed about the implementation. The last factor to get a successful implementation is to get the members of the staff participate. We have also found some minor determining factors that can act as a counterforce towards a change that can arise during the implementing process. Two of these counter forces are frustration and delay. Frustration arises when knowledge about the implementation is missing and the loss of knowledge leads to delay. If the members of the staff don’t receive information and elucidation of goals confusion may arise which is another counterforce. The last counter- force that can arise is that the members of the staff are afraid of change.

Bakgrund: Det har visat sig att det i många fall kan vara svårt att jämföra kalkylinformation mellan likartade enheter trots att dessa använder sig av samma kalkyleringsmetoder, särskilt om enheterna i fråga är geografiskt placerade i regioner med olika kalkyleringstraditioner. Det är därför av intresse att undersöka hur kalkylinformationen kan skilja sig åt i dessa fall. Syfte: Syftet är att analysera försäljningsomkostnader med hänseende på deras urval och värdering i kalkyler. Genomförande: Vi har genomfört en casestudie med intervjuer med tre enhetschefer i den svenska divisionen samt med tre engelska chefer för motsvarande enheter i den brittiska divisionen inom en och samma globala koncern. Resultat: Vi finner i vår studie att kalkyltraditioner spelar en stor roll för vad kalkylinformationen visar, men att det även förekommer stora skillnader mellan enheter som har samma kalkyltradition. Vi bedömer att den främsta orsaken till att dessa skillnader uppkommer är att enheterna tillämpar olika urval. / Background: It has many times proved to be difficult to compare calculation information between different units, although these units use the same calculation method. This is especially so if the units in question geographically are belonging to regions with different calculation traditions. Therefore it is of great interest to examine how calculation information can diverse. Purpose: The purpose is to analyse sales costs with focus on selection and valuation in calculations. Research Method: We have carried out a case study combined with interviews with three middle-managers in the Swedish division and with three middle-managers for the corresponding units in the UK division of the same global company. Results: We find that the calculation traditions to a large extent influences what the calculation information shows, but we also find big differences between units which historically use the same calculation traditions. According to our study the principal cause of the differences comes from the fact that the units use different selections.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.

Background: In 2001 the European Commission presented legislation to require use of IASB standards named IAS/IFRS for all listed parent companies within the EU no later than 2005, to improve an internal market for financial services within the EU. This harmonisation of the accounting regulations answers to the social development of today with land-frontiers easier to cross, increased demands on an open financial market and the companies searching for risk capital outside the boundaries of the own country. International comparisons within accounting have consequently become more of current interest and necessary. When the requirement to use the IASB standards only is intended for the group accounting the remaining question is according to which regulations the parent companies will set up their annual financial reports. In Statens Offentliga Utredningar 2003:71(Swedish Government Official Reports) the parent companies are suggested to be given an opportunity to apply IAS/IFRS also in the annual financial report. Purpose: The purpose of the investigation is to map how the listed parent companies will take advantage of the suggested opportunity to, from the year of 2005, choose set of accounting rules for their annual financial reports. We furthermore intend to explain and understand the attitude towards the current accounting and taxation debate of the parties concerned. Delimitations: The investigation is delimited to concern Swedish parent companies listed on the Stockholm stock exchange. The investigation is furthermore excluding financial companies as banks and insurance companies while they are governed by their own law of annual financial report. We consequently have chosen to focus on those companies applying the law of annual financial report of 1995 (1995:1554). Realization: The investigation was realized as a cross-section investigation where quantitative as well as qualitative data were collected with the intention of creating an on-the-spot account of the present situation. The quantitative data were obtained through a questionnaire investigation directed towards those in Swedish listed parent companies accountable for accounting and the qualitative data was obtained by interviewing experts. Result: The majority of the companies participating in the questionnaire investigation have chosen to apply IAS/IFRS in their annual financial report, even though they have a negative attitude towards the regulations. Homogeneous regulations within the group are considered the most important reason for using IAS/IFRS in the parent company as well. A majority of these companies want to keep the link between accounting and taxation despite some negative fiscal consequences. Only less than one third of the representatives of the companies would choose to render account according to the IAS/IFRS regulations, if they had the possibility to choose by themselves, though. The regulations are furthermore by many representatives of the companies experienced as complex and hard to manage.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer ärlämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.