Chápání majetku není jednotné, každý autor k němu přistupuje trochu jinak. Stejně tak klasifikace složek majetku není jednoznačná, a proto jsou v práci tyto přístupy zdokumentovány, vysvětleny a utříděny. Základní informace o majetkové struktuře podává rozvaha, proto nechybí popis jejích jednotlivých složek. Významnou část práce tvoří kapitola o faktorech ovlivňujících majetkovou strukturu. V praktické části je provedena analýza majetkové struktury podniku Škoda Auto a.s. a na konci práce je popsáno praktické fungování jednoho z faktorů, které ovlivňují strukturu majetku - metody řízení zásob Just In Time.

The Ruby programming language is dynamically typed, uses dynamic and late bound dispatch for all operators, method calls and many control structures, and provides extensive metaprogramming and introspective tooling functionality. Unlike other languages where these features are available, in Ruby their use is not avoided and key parts of the Ruby ecosystem use them extensively, even for inner-loop operations. This makes a high-performance implementation of Ruby problematic. Existing implementations either do not attempt to dynamically optimise Ruby programs, or achieve relatively limited success in optimising Ruby programs containing these features. One way that the community has worked around the limitations of existing Ruby implementations is to write extension modules in the C programming language. These are statically compiled and then dynamically linked into the Ruby implementation. Compared to equivalent Ruby, this C code is often more efficient for computationally intensive code. However the interface that these C extensions provides is defined by the non-optimising reference implementation of Ruby. Implementations which want to optimise by using different internal representations must do extensive copying to provide the same interface. This then limits the performance of the C extensions in those implementations. This leaves Ruby in the difficult position where it is not only difficult to implement the language efficiently, but the previous workaround for that problem, C extensions, also limits efforts to improve performance. This thesis describes an implementation of the Ruby programming language which embraces the Ruby language and optimises specifically for Ruby as it is used in practice. It provides a high performance implementation of Ruby's dynamic features, at the same time as providing a high performance implementation of C extensions. The implementation provides a high level of compatibility with existing Ruby implementations and does not limit the available features in order to achieve high performance. Common to all the techniques that are described in this thesis is the concept of specialisation. The conventional approach taken to optimise a dynamic language such as Ruby is to profile the program as it runs. Feedback from the profiling can then be used to specialise the program for the data and control flow it is actually experiencing. This thesis extends and advances that idea by specialising for conditions beyond normal data and control flow. Programs that call a method, or lookup a variable or constant by dynamic name rather than literal syntax can be specialised for the dynamic name by generalising inline caches. Debugging and introspective tooling is implemented by specialising the code for debug conditions such as the presence of a breakpoint or an attached tracing tool. C extensions are interpreted and dynamically optimised rather than being statically compiled, and the interface which the C code is programmed against is provided as an abstraction over the underlying implementation which can then independently specialise. The techniques developed in this thesis have a significant impact on performance of both synthetic benchmarks and kernels from real-world Ruby programs. The implementation of Ruby which has been developed achieves an order of magnitude or better increase in performance compared to the next-best implementation. In many cases the techniques are 'zero-overhead', in that the generated machine code is exactly the same for when the most dynamic features of Ruby are used, as when only static features are used.

Just-in-time refers to the movement of material at the necessary place at the necessary time. The implication is that each operation is closely synchronized with the subsequent ones to make that possible. A method of just-in-time production which uses standard containers with a single card attached to each. It is a pull system in which work centers signal with a card that they wish to withdraw parts from feeding operations or vendors. Kanban, in Japanese, loosely translated means, “card”, literally “billboard” or “sign”. The term is often used synonymously for the specific scheduling developed and used by Toyota Corporation in Japan.

Inom alla processer är det viktigt att eftersträva effektivitet, dvs. minsta möjliga resursanvändning för att uppnå ett visst mål efter de förutsättningar som finns. Resurserna kan vara olika, t.ex. kapital, tid, energi, råvaror och material. Sammantaget är det av vikt att rättmaterial levereras i rätt tid, och för att uppnå det målet finns det ett antal verktyg och koncept som kan användas. I detta examensarbete undersöker vi ett av de kändaste verktygen förplanering: BIM (Building Information Model/Modelling), för att sedan kombinera kunskapen om dem med resultatet av våra intervjuer och observationer. Examensarbetets syfte är att besvara frågeställningen: Hur kan BIM öka möjligheterna för att material levereras till byggarbetsplatsen i rätt tid och i rätt mängd? Frågeställningen avgränsas till Veidekkes byggarbetsplatser inom Göteborgskommun under tidsperioden mars-april 2017. Detta examensarbete är uppbyggt med enlitteraturstudie för en djupare förståelse för ämnet. Intervjuer, platsbesök, möten och seminarier har genomförts för att samla mer information och kunskap om ämnet. Den teoretiska utgångspunkten för examensarbetet är forskningen och tillämpningen av BIM. BIM bygger i sin tur på teorier kring JIT (Just in time) som i sin tur bygger på teorier kring lean. För att ge en gedigen teoretisk bakgrund till BIM redovisar vi därför teorierna bakom lean och JIT. Enligt Koskela är lean bättre än traditionella koncept inom byggindustrin, bådegenom att lean baseras på bättre teorier och att lean är mer effektivt. JIT betyder Just in time, och innebär att material eller produkter levereras i rätt stund, alltså varken för tidigt eller försent. Att ett material eller produkt levereras i rätt stund underlättar flödet i organisationer. Sammanfattningsvis visade intervjuerna att BIM används i varierande grad och för olika syften. Alla intervjupersoner kunde se potentialen i BIM, även om de själva inte använde det fullt ut. BIM fungerar inte för alla aktörer pga. bristande eller otillräckliga kunskaper omdataprogram. Inga officiella utbildningar inom programmen har genomförts än. BIM har inte alltid stort användningsområde för JIT på grund av att vissa aktörer inte känner stor säkerhet eller riktighet i resultatet. Eftersom BIM förutsätter samarbete baserat på informationsutbyte mellan olika aktörer krävs att alla inblandade är förtrogna med BIM-systemet. Det är fullt förståeligt att aktörer fortfarande använder sig av traditionella, beprövade metoder baseradepå 2D-ritningar, men för att BIM ska kunna nå sin fulla potential behöver tilliten till systemetöka.• BIM har en viktig funktion och stor potential för moderna byggprocesser. • BIM används i dagsläget i varierande grad och för olika uppgifter men inte fullt ut. • BIM bör användas i så hög utsträckning som det aktuella projektet kräver och medger. • BIM bör användas redan från planeringsstadiet för att underlätta resten av projektet. • BIM:s användarvänlighet ökar ju fler övriga aktörer som använder det i projektet. Som förslag på fortsatt forskning inom ämnet BIM vill vi rekommendera empiriska studier kring erfarenheter av BIM4D och BIM5D. Vilka slutsatser kan dras av användningen av dessa verktyg? Studien kan vara jämförande med likvärdiga byggprojekt med BIM3D och byggprojekt där BIM inte används alls. / Within all processes it is important to pursue efficiency, i.e. the most efficient use of resources in order to achieve a certain goal given the circumstances. The resources may vary, for instance money, time, energy, raw materials and building materials. It is of significance that the right material is provided at the right time, and in order to achieve that there are numerous tools and concepts that can be used. In this report we analyze one of the best known tools for planning within construction: BIM (Building Information Model/Modelling), in order to combine that knowledge with the results from our interviews and observations. The purpose of this report is to answer the hypothesis: In what way can BIM help increase the possibilities for materials to be provided to the building site on time and in the right amount? This report consists of a theoretical study in order to gain a understanding of the subject. Interviews, site observations, participations in meetings and seminars have been made in order to gain further knowledge on the issue. The theoretical outset for the report is the research and application of BIM. BIM is based on the theories of JIT (Just in time), which in turn is based on the theories of lean. In order to provide a thorough background of BIM we therefore present the theories behind lean and JIT. According to Koskela (2002), lean is better than traditional concepts in construction, both due to that lean is based on superior theories and that lean is more effective. JIT means that materials or products are delivered at the right time, thus not too soon or too late. Materials or products delivered at the right time facilitate the flow inorganizations. The results from the interviews showed that BIM is being used in various degrees and for different purposes. All of the interviewees could recognize the potential of BIM, although they themselves did not fully use it. BIM does not work for all partners involved due to lack of sufficient knowledge of the BIM computer programs. BIM is not always of great use for JIT due to the fact that some partners do not trust the program. Since BIM requires cooperation based on information exchange between different partners, familiarization with the program is required. It is fully understandable that partners still use traditional, well-tried methods based on 2D blueprints, but in order for BIM to reach its full potential, the reliance of the system must increase.• BIM holds an important role and great potential for modern construction processes.• BIM today is used in various degrees and for different purposes but not at its full potential.• BIM should be used in the fullest extent as the project requires and allows.• BIM should be used readily from the planning level in order to facility of the rest of the project.• The usability of BIM increases the more other partners use it in the project. As suggestions for further research on the subject we would like to recommend empirical studies regarding experiences from BIM4D and BIM5D. What conclusions can be drawn from the use of these tools? The study can be comparative with similar projects using BIM3D and projects not using BIM at all.

<p>Ericsson AB har en produktionsenhet i Gävle (Sverige), CDC Gävle. Denna enhet är indelad i två fabriker, Skolgången och Avaström. På Skolgången monteras WCDMA radiobasstationer (3G) och på Avaström GSM radiobasstationer (2G).</p><p>CDC Gävle har idag ett stort returflöde av emballage från inkommande monteringsmaterial. Det förekommer också många störningar i materialförsörjningen till monteringen. CDC Gävle har beslutat att på sikt ska allt material som idag finns på lager befinna sig på hubbar.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka påfyllnaden av monteringsmaterial till linan. Påfyllnad skulle ske direkt mot linan. Resultatet av arbetet blev en teoretisk försörjningsmodell som byggde på att materialet kom från hubbar. Försörjningsmodellen skulle ta hänsyn till nuvarande systemlandskap samt att det skulle ske på ett så kostnads- och utrymmeseffektivt sätt som möjligt. Den skulle också se över problemen med emballage och störningarna i materialflödet.</p><p>Arbetet skulle besvara följande centrala frågor:</p><p>• Hur bör materialet fördelas på hubbarna?</p><p>• Vilka lastbärare är lämpliga vid levereras till linan?</p><p>• Vilka förändringar kan komma att krävas av befintliga system, arbetsmetodik samt vilka krav ska ställas?</p><p>• Var och hur bör omplock av material ske?</p><p>• Hur kommer materialflödet att se ut från hubb till monteringslina?</p><p>Arbetet har bedrivits genom datainsamling på CDC Gävles olika anläggningar. Det genomfördes även ett flertalet studiebesök för att se hur andra producerande företag arbetade med liknande frågor. Under arbetsgången har det skett kontinuerliga litteraturstudier.</p><p>Författarna belyste och tog fram ett flertal parametrar som anses avgörande vid utformningen av en ny försörjningsmodell. CDC Gävle måste besluta hur dessa parametrar ska lösas innan en fullständig implementering av hubbar kan börja. Arbetet resulterade i en försörjningsmodell som är generell för både WCDMA och GSM. Arbetet tar också upp hur hubben bör arbeta, vilka funktioner den ska innehålla samt vart den bör lokaliseras. Vidare rekommenderas lämpliga lastbärare och vilka arbetssätt som är lämpliga för CDC Gävle.</p><p>Ett av de största problemen i arbetet var att ta hänsyn till de speciella materialflödena som CDC Gävle har, detta gällde bl a reklamation och enhetspackade artiklar. Den centrala parametern i hela försörjningsmodellen var frystiden. Frystiden är den tidsperiod från att kunden inte kan ändra sin order till ordern startas på monteringen. Om det inte existerar någon frystid kommer inte hubben hinna plocka fram och leverera det material som CDC Gävle behöver.</p><p>Författarna bedömer att det finns goda möjligheter att flytta befintliga lager till hubbar. Det bör dock genomföras ett flertal piloter med olika sorters material innan man går vidare.</p> / <p>Ericsson AB has a production unit in Gävle (Sweden), CDC Gävle. The unit is divided into two facilities, Skolgången and Avaström. WCDMA (3G) Radio Base Stations are assembled at Skolgången and GSM (2G) Radio Base Stations are assembled at Avaström.</p><p>Today CDC Gävle has a major return flow of packing from received assembly material. There also exist several disruptions in the material supply to the assembly. CDC Gävle has decided that in the long term all material, which today is stored in the warehouse, will be stored in hubs.</p><p>The purpose of the thesis work was to investigate the replenishment of material to the line. Replenishment was to be made directly to line. The result of the thesis work became a theoretical supply model that was based on the material arriving from hubs. The supply model had to consider the present system environment and also be as cost and area efficient as possible. It was also supposed to look at the problems with packing and disruptions within the material flow.</p><p>The thesis work was to answer the following essential questions:</p><p>• How should the material be allocated to the hubs?</p><p>• Which load-carriers are appropriate on delivery to the line?</p><p>• What changes could be required of the present systems, working methods and also what requirements are to be made?</p><p>• Where and how should the re-arrangement of material be done?</p><p>• What will the material flow look like from hub to assembly line?</p><p>The thesis work has been carried out by the collection of data at CDC Gävle’s different facilities. Several study visits were conducted to see how other producing companies worked with similar questions. During the work process there have been continuous literature studies.</p><p>The authors elucidated and compiled several parameters, which were considered crucial in the design of a new supply model. CDC Gävle must decide how these parameters will be solved before a full-scale implementation of hubs can begin. The result of the thesis work was a supply model, which is common to both WCDMA and GSM. The thesis work also covers how the hub should work, which functions it will contain and where it should be located. Further, more suitable load-carriers and ways of working for CDC Gävle are recommended.</p><p>One of the biggest problems was to take into consideration of the special material flows, which CDC Gävle has; amongst those concerned were the claims flow and the unit-packed articles. The essential parameter in the whole supply model was the frozen horizon. The frozen horizon is the time period from when a customer cannot change the order to when the order is started in the assembly. If there is no frozen horizon, the hub will not have enough time to take out and deliver the material, that CDC Gävle need. The authors’ opinion is that there are good possibilities of moving the present warehouse to hubs. However several pilots should be conducted with different kinds of materials before any further step is taken.</p>

Ericsson AB har en produktionsenhet i Gävle (Sverige), CDC Gävle. Denna enhet är indelad i två fabriker, Skolgången och Avaström. På Skolgången monteras WCDMA radiobasstationer (3G) och på Avaström GSM radiobasstationer (2G). CDC Gävle har idag ett stort returflöde av emballage från inkommande monteringsmaterial. Det förekommer också många störningar i materialförsörjningen till monteringen. CDC Gävle har beslutat att på sikt ska allt material som idag finns på lager befinna sig på hubbar. Syftet med examensarbetet var att undersöka påfyllnaden av monteringsmaterial till linan. Påfyllnad skulle ske direkt mot linan. Resultatet av arbetet blev en teoretisk försörjningsmodell som byggde på att materialet kom från hubbar. Försörjningsmodellen skulle ta hänsyn till nuvarande systemlandskap samt att det skulle ske på ett så kostnads- och utrymmeseffektivt sätt som möjligt. Den skulle också se över problemen med emballage och störningarna i materialflödet. Arbetet skulle besvara följande centrala frågor: • Hur bör materialet fördelas på hubbarna? • Vilka lastbärare är lämpliga vid levereras till linan? • Vilka förändringar kan komma att krävas av befintliga system, arbetsmetodik samt vilka krav ska ställas? • Var och hur bör omplock av material ske? • Hur kommer materialflödet att se ut från hubb till monteringslina? Arbetet har bedrivits genom datainsamling på CDC Gävles olika anläggningar. Det genomfördes även ett flertalet studiebesök för att se hur andra producerande företag arbetade med liknande frågor. Under arbetsgången har det skett kontinuerliga litteraturstudier. Författarna belyste och tog fram ett flertal parametrar som anses avgörande vid utformningen av en ny försörjningsmodell. CDC Gävle måste besluta hur dessa parametrar ska lösas innan en fullständig implementering av hubbar kan börja. Arbetet resulterade i en försörjningsmodell som är generell för både WCDMA och GSM. Arbetet tar också upp hur hubben bör arbeta, vilka funktioner den ska innehålla samt vart den bör lokaliseras. Vidare rekommenderas lämpliga lastbärare och vilka arbetssätt som är lämpliga för CDC Gävle. Ett av de största problemen i arbetet var att ta hänsyn till de speciella materialflödena som CDC Gävle har, detta gällde bl a reklamation och enhetspackade artiklar. Den centrala parametern i hela försörjningsmodellen var frystiden. Frystiden är den tidsperiod från att kunden inte kan ändra sin order till ordern startas på monteringen. Om det inte existerar någon frystid kommer inte hubben hinna plocka fram och leverera det material som CDC Gävle behöver. Författarna bedömer att det finns goda möjligheter att flytta befintliga lager till hubbar. Det bör dock genomföras ett flertal piloter med olika sorters material innan man går vidare. / Ericsson AB has a production unit in Gävle (Sweden), CDC Gävle. The unit is divided into two facilities, Skolgången and Avaström. WCDMA (3G) Radio Base Stations are assembled at Skolgången and GSM (2G) Radio Base Stations are assembled at Avaström. Today CDC Gävle has a major return flow of packing from received assembly material. There also exist several disruptions in the material supply to the assembly. CDC Gävle has decided that in the long term all material, which today is stored in the warehouse, will be stored in hubs. The purpose of the thesis work was to investigate the replenishment of material to the line. Replenishment was to be made directly to line. The result of the thesis work became a theoretical supply model that was based on the material arriving from hubs. The supply model had to consider the present system environment and also be as cost and area efficient as possible. It was also supposed to look at the problems with packing and disruptions within the material flow. The thesis work was to answer the following essential questions: • How should the material be allocated to the hubs? • Which load-carriers are appropriate on delivery to the line? • What changes could be required of the present systems, working methods and also what requirements are to be made? • Where and how should the re-arrangement of material be done? • What will the material flow look like from hub to assembly line? The thesis work has been carried out by the collection of data at CDC Gävle’s different facilities. Several study visits were conducted to see how other producing companies worked with similar questions. During the work process there have been continuous literature studies. The authors elucidated and compiled several parameters, which were considered crucial in the design of a new supply model. CDC Gävle must decide how these parameters will be solved before a full-scale implementation of hubs can begin. The result of the thesis work was a supply model, which is common to both WCDMA and GSM. The thesis work also covers how the hub should work, which functions it will contain and where it should be located. Further, more suitable load-carriers and ways of working for CDC Gävle are recommended. One of the biggest problems was to take into consideration of the special material flows, which CDC Gävle has; amongst those concerned were the claims flow and the unit-packed articles. The essential parameter in the whole supply model was the frozen horizon. The frozen horizon is the time period from when a customer cannot change the order to when the order is started in the assembly. If there is no frozen horizon, the hub will not have enough time to take out and deliver the material, that CDC Gävle need. The authors’ opinion is that there are good possibilities of moving the present warehouse to hubs. However several pilots should be conducted with different kinds of materials before any further step is taken.

Java est à ce jour l'un des langages, si ce n'est le langage, le plus utilisé toutes catégories de programmation confondues et sa popularité concernant le développement d'applications scientifiques n'est plus à démontrer. Néanmoins son utilisation dans le domaine du Calcul Haute Performance (HPC) reste marginale même si elle s'inscrit au cœur de la stratégie de certaine entreprise comme Aselta Nanographics, éditeur de l'application Inscale pour la modélisation des processus de lithographie par faisceaux d'électron, instigateur et partenaire industriel de cette thèse.Et pour cause, sa définition haut-niveau et machine-indépendante, reposant sur un environnement d'exécution, parait peu compatible avec le besoin de contrôle bas-niveau nécessaire pour exploiter de manière optimale des architectures de microprocesseurs de plus en plus complexes comme les architectures Intel64 (implémentation Intel de l'architecture x86-64).Cette responsabilité est entièrement déléguée à l'environnement d'exécution, notamment par le biais de la compilation dynamique, chargée de générer du code binaire applicatif à la volée. C'est le cas de la JVM HotSpot, au centre de cette étude, qui s'est imposée comme l'environnement de référence pour l'exécution d'applications Java en production.Cette thèse propose, dans ce contexte, de répondre à la problématique suivante : comment optimiser les performances de code séquentiel Java plus particulièrement dans un environnement HotSpot/Intel64 ?Pour tenter d'y répondre, trois axes principaux ont été explorés. Le premier axe est l'analyse des performances du polymorphisme, mécanisme Java haut-niveau omniprésent dans les applications, dans le lequel on tente de mesurer l'impact du polymorphisme sur les performances du code et d'évaluer des alternatives possibles. Le second axe est l'intégration de code natif au sein des applications - afin de bénéficier d'optimisations natives - avec prise en compte du compromis coût d'intégration/qualité du code. Enfin le troisième axe est l'extension du compilateur dynamique pour des méthodes applicatives afin, là encore, de bénéficier d'optimisations natives tout en s'affranchissant du surcout inhérent à l'intégration de code natif.Ces trois axes couvrent différentes pistes exploitables dans un contexte de production qui doit intégrer certaines contraintes comme le temps de développement ou encore la maintenabilité du code. Ces pistes ont permis d'obtenir des gains de performances significatifs sur des sections de code applicatif qui demeuraient jusqu'alors très critiques. / L'auteur n'a pas fourni de résumé en anglais

The conditions for a highly competitive and global market demand great company flexibility, both in its productive, as in its administrative processes. Many companies have beam consider the adoption of Flexible Manufacturing Systems (FMS). In this study, we pretend analyse the integrated manufacturing team implantation and propose alternatives which incorporate several information technologies in order to minimize its limitations, where the production focalization with manufacturing cells is a Just-in-Time (JIT) tool, based in work group technology and decentralized production structures oriented for a speedy product family production, like demand these markets. Observing the production focalization with manufacturing cells importance, this work presents a methodology, that uses the group technology with integrated manufacturing teams to introduce this tool in companies. Moreover, this work presents a automobile company case study where this methodology was applied. The obtained results demonstrate the benefits proportionated by production focalization with manufacturing cells. / As condições de um mercado altamente competitivo e globalizado exigem das empresas uma grande flexibilidade, tanto nos seus processos produtivos, quanto nos seus processos administrativos. Este fato tem levado as empresas a considerar a adoção de Sistemas Flexíveis de Manufatura (SFM). Neste trabalho, analisam-se as características do sistema de manufatura celular, seus objetivos, vantagens e limitações, com focalização na produção com células de manufatura, uma ferramenta originada da produção Just-in-Time (JIT), baseada na tecnologia de grupo e na utilização de estruturas de produção descentralizadas e orientadas para a fabricação de famílias de produtos de forma ágil, como os mercados hoje exigem. Observando a importância da focalização da produção com células de manufatura, este trabalho apresenta uma metodologia que utiliza a tecnologia de grupo, com times integrados de manufatura, para a introdução e gerenciamento dessa ferramenta nas empresas. Além da apresentação do modelo, foi realizado um estudo de caso de uma empresa do ramo automobilístico, onde ocorreu a sua implementação. A partir da análise dos resultados obtidos foi possível ter-se uma idéia clara a respeito das vantagens proporcionadas pela focalização da produção com células de manufatura.

Date: 4th of June 2023 Level: Master thesis within Industrial Engineering and Management, Product and Process development – 30 credits. Institution: School of Innovation, Design, and Engineering at Mälardalen’s University Author: Nadia Al-Hakim Title: Lean in the Swedish Armed Forces Keywords: Lean Philosophy; Lean Thinking; Military logistics; JIT Research Question: What are the potential enablers and barriers to adapting the Lean philosophy in military logistics operations? Purpose: This study aims to investigate the potential challenges of implementing the Lean philosophy in the Swedish Armed Forces’ logistics. Methodology: The study was conducted through an abductive research approach using qualitative methods. A theoretical framework was developed by reviewing extant research within the research scope. The empirical findings were based on semi-structured interviews held with six respondents from the Swedish Armed Forces with different positions in logistics. Finally, the empirical findings were analyzed using a conceptual framework that helps the understanding of the different organizational aspects of Lean. Conclusion: This study aimed to explore the challenges of implementing Lean philosophy in the logistics of the Swedish Armed Forces. Identified barriers include the lack of long-term thinking, incoherent definitions of the end-user and quality, high inventory dependence, confidentiality constraints, and procurement regulations. However, some of the identified enablers include the Armed Forces' use of JIT concepts, focus on safety, and strategic partnerships with certain suppliers. / Datum: 4 juni 2023 Nivå: Examensarbete på Mastersnivå inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, produkt- och processutveckling –30 högskolepoäng. Institution: Akademin för Innovation, Design, och Teknik (IDT) vid Mälardalens universitet Författare: Nadia Al-Hakim Titel: Lean inom Försvarsmakten Nyckelord: Lean; Försvarslogistik; JIT Frågeställning: Vilka är de potentiella möjliggörande och hindrande faktorerna för att implementera Lean filosofin i militära logistikoperationer? Syfte: Studien ämnar till att undersöka de potentiella utmaningarna med att implementera Lean-filosofin i den Svenska Försvarsmaktens logistiska verksamhet. Metod: Studien genomfördes genom en abduktiv forskningsansats med kvalitativa metoder. Det teoretiska ramverket utvecklades genom att granska befintlig forskning inom forskningsområdet. De empiriska resultaten baserades på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från Försvarsmakten med olika befattningar inom försvarslogistiken. Slutligen analyserades det empiriska underlaget med hjälp av ett konceptuellt ramverk som förenklar förståelsen av de olika organisatoriska aspekterna i Lean. Slutsats: Studien syftade till att utforska utmaningarna med att implementera Lean i svenska försvarslogistiken. De identifierade utmaningarna innefattade bland annat bristen på långsiktigt tänkande, varierade definitioner av slutanvändare och kvalitet, lagerberoende, sekretessnivå, och lagar om upphandling. Ett antal främjande faktorer har också identifierats, bland annat Försvarsmaktens användning av JIT-system, fokus på säkerhet och strategiska partnerskap med vissa leverantörer.

Denna studie behandlar logistik och materialhantering med fokus på just-in-time-leveranser (JIT). Via intervjuer har data samlats in för att besvara forskningsfrågan; hur arbetar OF med JIT idag och finns det möjligheter till förbättring? Idag använder de inte JIT i någon större utsträckning, men ser en potential i metoden. Det framkom flera eventuella hinder för en renodlad implementering av JIT, främst relaterade till resurser och planering. Resultatet av studien blev att det finns möjligheter att utveckla arbetet med JIT, utan att en renodlad strategi för JIT införs. Det finns alternativ där material levereras i så nära anslutning det går, utan att de nödvändigtvis behöver monteras direkt. Detta innebär lagerbildning under kortare perioder på upplag för separata material som bör vara markerade. Att mellanlagra materialet är en väl fungerande metod som fyller syftet för JIT-leveranser, men tar inte vara på dess fulla potential. Kostnaden är fortfarande densamma i försörjningskedjan, samtidigt som kedjan inte förkortas. Om en JIT-implementering är önskvärd bör denna strategi fortgå medan relationer med leverantörer bildas, avtal sluts och utbildning av berörd personal sker.